Jag är också klar...

Nej Mia! du var inte sist, det är nog jag.

I somras stickade jag klart min kofta, men blev inte alls nöjd, särskilt inte med garnvalet. Jag gillade inte stickningen särskilt mycket heller, trots att resultatet faktiskt blir snyggt.

Nu hade jag ändå väldigt mycket tur, för min mamma var inte helt nöjd med sin, så vi bytte! och jag älskar min nya kofta. 

Nya friska tag

Där blev jag påmind...
Det tog tid att hitta stickningen, garnet och mönstret som alla låg på olika håll. Jag var lite osäker på hur långt jag kommit, men det visade sig att jag precis mätt ut knapphålen innan jag tog en paus på några månader. Ikväll har jag stickat kanten runt framkanterna och halsen.

Nästa steg var att hitta rätt stickor till ärmarna. De är nu hittade och kanske, kanske tar jag itu med ärmstickning imorgon.

Halvvägs?

Nu har jag börjat öka igen...
Denna stickning har så många delar att jag faktiskt inte klarar att hålla fler stickningar igång samtidigt, alltså stickar jag bara på denna. Det känns mycket ovanligt, jag har ju oftast väldigt många stickningar på gång samtidigt (och ja, det finns några fler stickningar på gång, men de vilar).
Jag passar under tiden på att titta på Huset Eliott och drömma om vackra kläder.

Igår satte jag i kablar i ärmhålen och provade det hela, det kan bli bra, men jag tycker att det känns lite osäkert eftersom hela mönstret drar ihop sig. Hur har det blivit för er andra? Jag stickar dessutom i Drops Merino Extra Fine och har en kofta i det sedan tidigare, den drar ut sig... Jag är lite orolig, men antar att den borde passa någon när den är klar!

Mjukstart

Jag är med, fast väldigt, väldigt lite än så länge. Garnet är Drops Merino.

Har klarat mig fram till varv 6, men så började ju jobbet också, jag hinner inte sticka... och än mindre blogga.

Men jag är med!