Bygga växthus av gamla fönster

Nu tänkte jag berätta en saga för er. Det var en gång en tant som ville ha ett växthus. Tantens make var inte alls förtjust i tanken, för han såg bara en massa jobb och eurotecken flimra för ögonen när tanten talade om sin växthusdröm. Tanten tog upp saken med jämna mellanrum, men var inte påstridig alls, utan pratade försiktigt om alla fördelar med ett sådant hus. När maken sedan fick ett anbud på sin gamla hemgård i skärgården och beslutade sig för att sälja gården, stod de plötsligt där med en mängd gamla fönster från makens gamla hemgård, fönster som var 98 år gamla och fullt användbara.

Maken började så småningom vekna för tanken, och efter ett besök hos tantens bloggvän, som hade ett fint växthus av gamla fönster, slogs det fast att också tanten skulle få ett sådant.

På hösten började så maken måtta in de yttre konturerna och djupet på gropen för växthusgrunden. Han grävde en 30 cm djup grop.

När han schaktat gropen färdigt, lade han på en plastfilm som kapillärbrytare i bottnen av gropen,

därefter fyllde han upp med krossgrus/makadam 16-32 mm och

ovanpå det tjälisolering av 5 cm tjock polyuretan.

Följande fas var att bygga en gjutform och placera ut armeringsjärn.

En höstkväll anlände betongbilen och då fick maken hjälp av sönerna att kärra betong till bygget.

Några dagar senare kunde gjutformen avlägsnas, och fram kröp en fin bottenplatta

och ett romantiskt fotsteg av överbliven betong, som maken överraskade sitt hjärtas kära med.

När betongen härdat klart var det dags att börja med stommen.

Det var ett pussel att bygga hål för fönstren, eftersom måtten på fönstren inte höll någon standard överhuvudtaget, utan varierade lika mycket som humöret hos en tonåring.

När maken måttat in fönstrens platser, spikade han på ytterpanelen,

han hängde upp dörren och plastade in bygget för vintern.

Det blivande växthusets vinterdvala var lång och djup.

Men plötsligt en dag var det dags för väckning! Våren var kommen!

Makarna hjälptes åt att måla stommen och panelen vita.

De gamla fönstren som maken renoverat och målat under vintern installerades,

men trots att alla fönster var på plats, saknades taket fortfarande.

Under tiden som paret väntade på takskivorna, fick dörren ett fönster. Fönstret ovanför och i motsatta gaveln fick bli vädringsluckor och försågs med gångjärn och automatiska lucköppnare.

Därefter spikade maken innerpanel och tanten målade den.

Äntligen en dag fick maken hämta hem takskivorna och skruva dem på plats. Paret funderade länge och väl vilket material de skulle välja till taket, men på grund av alla grenar som ramlar ner från omkringväxande träd, bestämde de sig för 3 mm tjock UV-beständig polykarbonat. Det torde ju hålla både för det ena och för det andra.

På mors dag nådens år 2011 kunde växthuset äntligen invigas, och i samma veva döptes den till Tomatkörka. Alla inblandade var nöjda och glada. Tills nästa projektplan ploppar upp i tantens huvud.

Hasses mästerverk

 

Vilken mors dag vi fick i går! Vädret visade sig från sin allra bästa sida, och presentregnet var helt makalöst. Först blev växthuset klart och vi kunde viga in det i strålande solsken vid lunchdags.

Efter middagen fick vi hugga in på Hasses mästerverk nummer två för dagen - en Schwarzwaldtårta som han i ett svagt ögonblick lovat att han skulle baka till mors dag. Betänk då att mannen i fråga aldrig bakat något tidigare i sitt liv. Hur han lyckades? Alldeles extraordinärt väl! Tårtan var precis lika läcker som den ser ut. Det var någon som ansåg att han skulle få äran att baka allt till studentkalaset om en knapp månad. Dessvärre tror jag inte han vill ta på sig den uppgiften, men åtminstone slipper jag baka morsdagstårta framöver! :-) 

Bygget framskrider

I dag fick vi äntligen meddelande om att skivorna vi ska ha till tak anlänt från tillverkaren. Normalt vore ju att börja ett sådant här bygge uppifrån, men när har vi nu senast varit normala?

Bakväggen är en riktig vägg med både isolering och tvärgående panel. Här kan vi sitta och kuttra utan att grannen ser vad vi sysslar med. ;-) I morgon ska gubben tillbaka till saltgruvan efter sin vintersemester, och det innebär att bygget inte kommer att framskrida i samma takt som hittills, men den som väntar på något gott...

Progress

Jag har precis bjudit min byggar-Hasse på en energigivande smoothie, för visst måste han ju få någon sorts belöning så flitigt som han jobbar med projektet här under? Smoothie är för övrigt en grej som också går i perioder hos oss. Just nu är vi inne i en on-period.

Ägg och växthus

Äggdagarna de fortsätter. Tur är att åtminstone påskgodiset äntligen är uppätet. Jag har jobbat hårt för att lyckas med det... tyvärr.

I dag har vintertäcket åkt av vår växthusstomme och nu ska vi så småningom börja kludda lite vitfärg på den. De senaste veckorna har fönsterbågarna fått sig några omgångar färg och nu dröjer det inte länge innan fönstren är på plats. Jag har svårt att fatta att det snart är dags att skaffa hem tomatplantor, marken var ju helt täckt av snö för ett par veckor sedan!

Växthusbygget so far

Vi tycker bygget ser ut som en kyrka mitt i potatislandet, men so what, så länge det kommer att tjäna sitt syfte, gör det inte så mycket hur det ser ut. Nä, ärligt talat tror jag det kommer att bli jättefint! Igår morse såg bygget ur så här, men idag är bygget ingen skönhet, för nu är alla fönsterluckor täckta med markplast och taket med en presenning. Dörren har också kommit på plats och där inne förvarar vi nu våra trädgårdsmöbler i väntan på nästa trädgårdssäsong. Nu kommer bygget att stå stilla tills i vår någon gång. Under tiden ska fönstren genomgå en ansiktslyftning.

Här en en detalj på dörren till växthuset. Notera nyckelhålet som är igenproppat med papper. Det är maken som är skyldig till detta. Dörren fanns tidigare i hans barndomshus och detta var ett sätt att förhindra drag genom nyckelhålet. Alla sätt är bra utom de dåliga.

Det är bland annat den här sorten som vi har tänkt odla i vårt växthus. Hittills har vi odlat våra tomater i ett litet växthus i tryckimpregnerat virke och plast som står och lutar mot vår garagevägg, men det bygget har både varit fult och arbetskrävande eftersom maken varje höst varit tvungen att plocka i sär det och lyfta in delarna i ladan under vinterhalvåret och sedan igen byta plats på delarna och bygga ihop dessa varje vår. Vi hoppas att nybygget blir mer lättskött (undrar bara hur ofta man måste tvätta fönstren... ett hatjobb if you ask me).

Mellanrapport

Snart har våra gårdsbjörkar tappat all sin grönska, eller heter det kanske gulska när löven hunnit bli gula innan de ramlar av? Kvällarna blir mörkare, så det gäller för maken att stå i så att han kommer så långt som möjligt med växthusbygget i höst. På våren har han alltid en massa annat att stöka med, så då är tiden knapp, och hustrun vill ju att den nya byggnaden ska stå klar när nästa (hoppas, hoppas) studentkalas firas i familjen. Det knepiga är att nästan samtliga fönster är olika i storlek, så det har varit ett himla pusslande och räknande och funderande innan han kommit så här långt. Så här såg bygget ut på eftermiddagen igår:

Jag bestämde mig för att testa med ett nytt bloggutseende, lite förenklat jämfört med det gamla som hade en sidospalt på vänster sida. Nu är bloggen enkel och strikt, lite mer som jag själv.

Vad händer i potatislandet?

Plötsligt en kväll börjar maken gräva i potatislandet, och det ser nog inte ut som om det är potatis han letar efter.

Nä, ser ni, för här ska det gjutas en betongplatta, så hit har han kört grus, han har isolerat med isolermaterial och placerat ut armeringsjärn, för plötsligt en dag dyker betongbilen upp och då hamnar också sönerna i jobb.



Några dagar senare när betongen fått gosa till sig ett tag avlägsnar han gjutformen och så här fin är plattan som legat innanför formen.

Har du redan räknat ut vad som ska byggas ovanpå betongplattan? Om inte, kan jag ge dig ett hett tips till: "Vi" ska återanvända gamla fönster från makens hemgård i det bygge som ska resa sig här så småningom.

Som en extra överraskning till hustrun har maken gjutit ett litet trappsteg som ska ligga utanför dörren. I + H står det i hjärtat. Tack hjärtat, du är bara bäst!

Utekök

Nu är mitt utekök så gott som klart. I alla fall ska jag alldeles strax provköra det. Gissa om jag är glad och nöjd nu! Tack gullet för att du ställt upp och byggt och haft dig igen!




Soltaket är made by Hans av rester som fanns här hemma, arbetsbänken i rostfritt stål kommer från Ikea, hyllan från Clas Ohlson, trådkorgen från Säde, den lilla kastrullen och större emaljsilen från Anttila och korgarna från Jysk. Resten är sådant jag haft hemma eller hittat i svärsgården.

Julihälsningar

Juli har börjat precis som juni slutade, d.v.s. i arbetets tecken. På stugan har målarprojektet fortsatt, men vi börjar så småningom skymta slutet. Bara ett rum, två golv, en mur och spis, ett hörnskåp, en annan möbel och ett par hyllor återstår... Kanske vi kan slappna av mot slutet av semestern ;-)

På hemmafronten har maken varit upptagen med terrassbygge och nu har han kommit nästan så långt som han kan den här säsongen. Lite broderande har han kvar, bl.a. ska han bygga en trappa upp till terrassen. Nästa sommar är det tänkt att hela härligheten ska glasas in.


Trots märklig väderlek i sommar har vi väldigt lummigt på vår gård. Lyckligtvis har jag sett till att plantera och så rätt så lättskötta växter i år.








Till sommarens arbetsuppgifter hör att slå gräset på svärmors enorma gård. Den här maskinen hanterade jag i fem timmar förra lördagen och jag lovar, det känns fortfarande i både axlar och händer. Till råga på allt föll jag på bryggan när jag skulle hoppa i land från båten efter uträttad gräsröjning, så nu är jag både blå, gul och lila på högra låret och på magen. Och har ont i axlar, händer, överarm, lår, knä. *klaga, klaga*


På grund av lördagens olycka kunde jag inte delta i hemkörningen av den ved vi kapat i vårvinter, men lika bra det, för jag hade nog fått hjärtsnörp om jag sett när traktorsläpet välte! Lyckligtvis var ingen av familjen "skyldig", utan det var traktorägaren själv som hade kommenderat herrarna att lasta kärran överfull. Extra jobb innebar det ju att lasta allt på nytt, men kanske alla lärde sig något på kuppen...

På fredag blir det konsert med Bruce Springsteen på Olympiastadion i Helsingfors - vad jag ser fram emot det!