Hejsan!
Idag skall jag passa på att berätta för er hur det gick till när jag hittade dessa, mina mest betydelsefulla, loppisfynd. De fick flytta hem till mej efter att ha bott i ett gammalt pensionat på Åland. Förra året besökte min mamma ett loppis på ön. Loppiset var på en stor gård som tidigare hade varit pensionat och nu hade loppiset öppet ett veckoslut i juli . De hade då fyllt upp ett stort garage med mängder med grejjer från gården som skulle loppas och min mamma fyndade då där..

Denna sommar åkte hon dit före oss och hon åkte till samma gård för att kolla när de hade sitt loppis. Då råkade hon se "ägaren" och hon berättade att det inte blev loppis denna sommar pga tidsbrist. Efter att min mamma sagt att hennes dotter
(jag, alltså) så sett fram emot att fynda på detta loppis, sade ägaren att vi kunde ringa till henne när jag kom, så fick vi gå en runda. Sagt och gjort. Vi ringde och fick möjligheten att besöka stället.

Jag trodde jag skulle svimma av lycka när vi väl var där. Det var en underbart stor gård med många gamla torp där det hade bott släktingar och gäster förr i tiden. Dessa rum var lämnade som de var då de inte användes mer och det var som om tiden stannat på gården. Husen var underbara, gårdarna var fulla av stora rosenbuskar som doftade gudomligt och de var visserligen lite oomskötta med det gjorde dem om inte ännu finare...
Jag gick omkring och suckade och petade på ALLT, för det fanns MASSOR med saker som jag direkt ville ha. Vi fick alltså köpa allt . Jag såg i det första huset Redas kryddhylla som jag så länge sökt. Den hängde på väggen och var fylld med kryddor (eller vad som en gång varit kryddor), bl a salt (som blivit flytande), socker (som blivit sirap) och annat . Tog ner den från hyllan och satte den på vägen, reserverad för mej. Sedan fortsatte vi färden och jag bara suckade och skrek till av allt som jag skulle ha vilja ha, bl a en underbar kamin, gamla dörrar, fönster, korgar, glasburkar, väggtexter, järnlyktor, rostiga grunkor mm. Som som ni vet var jag ju på semester och tanken var ju att hela familjen skulle rymmas i bilen över till fastlandet igen.

Sedan hittade jag denna fina gamla våg som jag älskar. Köpte en massa, jag var som i
himmelriket, jag bara plockade med mej saker i famnen var jag än rörde mej. Samtidigt som vi gick omkring , berättade ägaren historien om detta ställe och om människorna som bott där.
Att få gå runt på ett sådant underbart ställe och dessutom få höra om personerna, gjorde att det kändes som om vi fått besöka livet somd et levdes förr, livet som de levde där en gång. Tanken på att faster Agda hade mätt upp sina bakingredienser i denna våg, att hon hade läst böcker jag köpte, att hon och hennes man sov i skilda sovrum, gjorde att dessa prylar som jag hittade där, verkligen är viktiga för mej. Hoppas innerligt att vi nästa sommar igen får besöka stället och se ifall det finns något kvar till mej.
Tyvärr hade jag inte kameran med, kunde ju aldrig drömma om att stället var sådant som det var, så bilder finns det inte. Försökte googla efter en bild från gården men hittade inte något. lovar att ni skall få se bilder om jag får chansen att besöka stället nästa sommar.
Dessa två loppisfynd är alltså de mest betydelsefulla för mej eftersom jag hört historien om deras liv, vem som använt dem, var de stod, hur huset såg ut, doften, känslan och hela miljön. Ett av de andra fynden kan ni se tex
Här.
Bilden lånad från GoogleIstället bjuder jag på några naturbilder från detta underbara ställe. Det är dessutom ett naturskyddsområde så där är mycket vackert.
Ingången till området. De har satt galler över diket så korna inte skall gå över vägen...
Bilden lånad från Google