Vardagen

Tänk vilken lyx att jobba igen. Stiga upp tidigt och äta frukost alldeles själv i tysthet. Få en rask morgonpromenad till bussen. T.o.m ta en liten springtur för att säkert inte missa den andra bussen. Få höra om andras sommar och få kaffet upphällt i koppen. Ta fram kalendern med höstplaner. Träffa människor som märker att jag har nya glasögon. Gå och äta en tillagad lunch i lugn och ro. Rutiner. Kaffe kl.14.00. Energi att reda upp ångesthögar som legat och hånskrattat åt mig länge. Bli hämtad från jobbet och vara så energisk att gräsklippningen gick i ett huj. Bli bjuden på en enkel men god grillmiddag. Lyssna på vad fyraåringen hade att berätta om det nya dagiset. Höra att sjuåringen har det bra med mormor och morfar.

Helt okej att jobba igen. Jag gillar vardag och rutiner.

Långa armar och lite milt våld

Känns lite som att jag skulle behöva gå i ide.. Så trött av tidiga morgnar, trots att det är ljust. Trött i kroppen är jag med efter att ha burit, tejpat och packat plastgrejer i lådor på jobbet idag. Känns som att armarna vuxit några cm.. (Borde kanske försöka lyfta med benen nästa gång så dom också skulle växa lite..)

Men jag är glad och nöjd att jag nu är ledig i fyra dagar. Hoppas på att få sova längre än till 5.30 imorgon.. Ikväll tänker jag ta ett glas vin, tända lite ljus, lyssna på någon lugnt spellista på Spotify.

Idag blev vi också av med vår mossiga mattpiskningsställning. Den bjöd jag ut för en par veckor sedan i en köp och sälj grupp på facebook. Tog inte många minuter innan någon var intresserad och idag var dom och hämtade den. Det är nog alltid lite komiskt med dom här köp och sälj affärerna. Men jag blir alltid lika glad över hur mycket trevliga människor det finns där ute. Ställningen gick ju inte in i deras släpkärra så de fick ta till lite milt våld och fick till slut isär ställningen. Så nu fick vi lite utrymme till på gården. Hoppas dom får den hopbyggd också..

Så här blev annars min nya datorhörna. Riktigt nöjd hittills. Funderade ett tag idag om jag ändå skulle ta halvmånebordet hit.. Men efter att ha suttit vid datorn vid det en stund så kunde jag konstatera att det är för högt.. Det här är egentligen lite lågt nu men det går ju att höja benen. Känns iallafall lite mera inspirerande det här.

Nu tar jag helg, imorgon ska vi ut på lite äventyr som bl.a involverar en färja, en gammal skola och ett hopplock av glada damer.

I love mondays

Ja, faktiskt. Utrycket “I hate mondays” passar  verkligen inte in på mig. Jag är ledig på måndagar för tillfället. Iallafall för det mesta. Såklart krånglar det till sig lite med jobb och sånt emellanåt, och ibland tänker jag att det hade varit mindre huvudbry att bara jobba “normalt”, men sen överväger nog alltid dom där lediga måndagarna ändå att jobba heltid.

Max är i förskolan 9.30-12.30 så vi kommer igång bra på morgnarna. Jag och Theo (som är hemma då) brukar åka och handla ibland, vara hemma och pyssla och fixa. Bara ta det lugnt. Ibland åker vi hem till nån eller får besök. Efter ett veckoslut ensam med barnen ser jag alltid väldigt mycket fram emot den där måndagen som går i lugnt takt, men ändå har sina rutiner. Vi behöver rutiner. Att vara hemma ensam med ett barn är helt annat att vara hemma med två. På sista tiden har ändå barnen börjat leka så fint tillsammans, så min närvaro emellanåt nästan är lite onödig. Inte på riktigt såklart, men jag kan ofta pyssla på med mitt, och dom har sina lekar som dom oftast leker snällt. Såklart uppstår det situationer då jag får rycka in men det är ju ganska självklart.

Ekorren på bilden har inget att göra med textens innehåll. Den är bara ganska så söt då den skuttar omkring ute på gården. Igår satt den utanför fönstret på byggställningen och tittade på oss. (Sen hade det ju varit trevligt om jag hunnit skärpa på ekorren istället för grenen.. Men den fick plötsligt lite bråttom då jag kom närmare..)

Och hej, hur roligt var det inte att få några bloggkommentarer igår? Väldigt roligt! Det är ju nog en stor del det som gör det kul att blogga, då man får respons på det man skriver om och visar bilder på. Mera sånt hoppas jag!

Slut på svamlet. Nu ska jag gå och städa barnens rum och sen ska jag plocka ihop en påse med tygbitar som jag ska skicka till en tjej som syr bebisvantar och mössor till välgörenhet. Något jag själv också skulle vilja göra, men inte hittar orken till..

Ha en bra måndag och vecka!

Kram, Lotta

Det finns bättre dagar..

Vissa dagar borde man bara hoppa över.. Idag var en sån dag. Morgonen började bra med glada barn i bilen, men på jobbet gick det mesta bara fel och väl hemma så har det mest bara varit stökigt och bråkigt. Blåmärken har jag på händerna också efter att ha försökt (och till slut lyckats..) fylla på spolarvätska. Den där kroken som ska öppna motorhuven ligger så långt in så jag inte på något sätt med mina små händer tänkte få upp den. Då jag till slut kom på hur det skulle göras så var det mycket lättare än vad jag trott..

Efter den lyxiga maten som bestod av Ikea köttbullar och makaroner, försökte jag gå och vila en stund. Var så trött. Efter en minut börjar Theo högljutt meddela att han behöver gå på toaletten. Jag hinner inte ner i tid och får torka det ena och det andra från kläder och ben. Besluter att ett bad nog är på sin plats. Vi smyger ner medan Max ännu tittar på Buu-klubben. Jag överdriver lite med badskummet och Theo tycker att det är väldigt roligt att stritta omkring det i badrummet. Jag tycker inte det. Just då jag fått upp Theo så dyker Max upp och ska ju bada han också såklart. Tänker att jag kan väl mangla lite under tiden.. Men sen ska han ha en specifik legogubbe med i badet som jag inte hittar. Inte så konstigt då dom står där uppradade tätt intill varandra. Dom är väl säkert runt hundra vid det här laget.. Så det blir ingen legogubbe. Så Max blir arg så där på sexårsvis.

Hittade en ca ett år gammal bild som beskriver känslan av den här dagen lite..

Konstigt nog så nöjer dom sig med surskorpor till kvällsmål (fast dom ju såklart hellre hade ätit knäckebröd som vi inte har) och tandborstningen går relativt fort fast Max sitter och ojar och vojar sig på köksmattan om att han inte vill vila på dagis för “det är det tråkigaste i hela landet!!”

Sen tar det en evighet att välja saga och en ännu större evighet att välja vilken musik/saga dom ska lyssna på efter sagan.

Max avslutar dagen med att säga: “–Du får Mamma ge en puss och kram till mig men jag tänker inte ge en puss och kram tillbaka!”

Trots detta så somnar dom ganska fort redan lite över åtta. Men så steg vi alla också upp klockan sex i morse. Och jag tycker att det är väldigt skönt att det är fredag imorgon..

På veckoslutet ska jag laga müsli, städa och kanske sy något. Försöka att inte ha så höga krav. Ta det lugnt. Sova och vila.

Hoppas ni har haft en bra dag :-)

Kram, Lotta

Vardagen

I brist på tid och inspiration så kommer här nu ett snabbt bussinlägg med lite dåliga telefonbilder..

Idag var det ingen 10-poängs morgon om man säger så..

Fick tjata hundra gånger på Max att han skulle klä på sig, blusen jag sydde till Theo igår kväll var alldeles för stor i halsen, det råder "avstjälpningsplatsstämning" i bilen, Theo har nu två morgnar i rad fått utbrott på dagis (inte för att han ska bli där och jag ska gå, utan för något annat, oftast "snuttetrasrelaterat"..). Fick stressa iväg till bussen och sprang hastigt in i butiken för att köpa livsviktiga nödvändigheter som rakblad och en energibar för att jag knappt hann äta någon frukost. Dumt jag vet. Ännu dummare då jag märkte (efter att jag tryckt den i mig medan jag trodde att jag missat bussen) att den inte alls var så locarb som jag trodde att den var.. (Rakbladen beslöt jag att inte äta upp..)

 

Men..

Jag HANN iallafall med bussen, en snäll dagistant gav sig tid att försöka lugna ner Theo, Max var så himla duktig då vi kom till dagis och skötte allt själv, och jag har riktigt dåligt samvete för att jag knappt hann säga hej då till honom.., både Theo och jag är nyfriserade och fina i håret, Peter kommer hem idag och annars är ju allting faktiskt riktigt bra egentligen.

Ha en trevlig hösttorsdag nu! Det är ju så himla vackert än så länge och en njutning att sitta på bussen och titta ut på arbetsvägen.

Kram, Lotta 

Skörd

Tyst på bloggfronten – igen. Men annars rullar livet på! Tills vidare ganska som vanligt, men om en vecka går vi in i en annan vardag och verklighet igen. Jag börjar jobba och barnen börjar på dagis. Det blir mjukstart för mig med några dagars semester och en par dagar inskolning på dagis. Egentligen vill dom att man ska vänja sig under två veckors tid, men jag undrar hur det riktigt är möjligt.. I vårt fall omöjligt eftersom dagiset öppnar först den 1.8. Då ska barnen dit och bekanta sig. Vi kommer väl att vara med först, men på fredag ska vi väl åka bort en stund. Jag tror inte att det kommer att vara ett så stort problem alls.. Jag ska också då passa på att åka och bekanta mig med mitt nya jobb. Jo, för jag kommer att vara stationerad i Pargas ett år framöver. Ser det som en rolig utmaning att handleda hantverksgruppen där och vidga mina vyer lite :-) Partiell vårdledig är jag tills Theo fyller tre år, jobbar alltså 30 timmar/vecka. Känns väldigt skönt att ha kortare dagar på alla sätt. Klart att en del av arbetet kanske blir lidande ibland, men tror nog  att det går att organisera. Det blir långa dagar ändå och jag är tacksam för att det finns den här möjligheten att förkorta arbetsdagen och ha mer tid över för barnen. Då Peter är hemma kommer barnen fortsättningsvis att vara hemma, då vi ansökt om 16 dagar/månad. Jag ser faktiskt väldigt mycket fram emot vår nya vardag, även om jag har njutit väldigt mycket av min tid som hemmamamma.

   

I växthuset växer det! Kanske inte så att det knakar, men ändå riktigt skapligt. Gurkorna är gudomligt goda! En del hann torka bort då vi var på resa, men det kommer nya hela tiden. Vi köpte en färdig tomatplanta och dom tomaterna börja mogna. Tyvärr är just den sorten ganska sur, men jag hoppas på att plantorna jag själv planterar har sötare och godare sorter. Dom blommar just nu, så jag håller tummarna. Zucchinin hade ganska tjockt skal, men den går ju att skala såklart.. Hemskt mycket mera än så blev det inte att odla i år. Nästa år ska jag ha lite färre gurk- och tomatplantor och satsa på en liten odlingsbänk bredvid växthuset där vi ska odla lite andra grönsaker också.

Oj, det finns ju hur mycket som helst egentligen som jag kunde blogga om.. Våra projekt, sådant jag inte berättat ännu om våra resor, livet här hemma just nu, planer och drömmar. Men tar det i den ordning det kommer :-)

Under den sista lediga veckan innan vardagen ska vi iallafall sysselsätta oss med att njuta av sommaren som kommit till baka, gå på 2-års kalas, sälja på loppis i Pargas (både loppisgrejer och inspiraton M grejer), åka till landet en par dagar, Peter åker till Joensuu och hälsar på sin pappa. Och fortsätta fixa lite smått här hemma. Sen är det ju faktiskt en hel månad sommar kvar då jag börjat jobba, och så ser jag fram emot en lång och skön och färggrann höst!

Kram, Lotta