Debatten om hur odling och djuruppfödning påverkar klimatet känns både förvånande och snedvriden för de mjölkproducenter Svenska Yle har träffat. Vi behöver själva delta i samtalet, säger Mikael Österberg från Vörå och Jesse Mårtenson från Mörskom, båda mjölkproducenter.
- Vi producenter måste på ett lättfattligt sätt berätta om vårt arbete, hur vi bevarar kolsänkorna, hur vi arbetar för att binda koldioxiden i marken och hur kretsloppet egentligen fungerar, säger Mikael Österberg.
Han tycker att debatten om klimatet gått snett och att bönderna, genom att öppna upp om sitt arbete, kan bidra till en saklig, faktabaserad ton i debatten.
Österberg säger att enda konstruktiva sättet att komma vidare i klimatdebatten är att välja så inhemsk kost som möjligt.
- Den inhemska klimatdebatten känns orättvis när man jämför med köttproduktion i Brasilien med skövling av regnskog för att odla soja, i kombination med hög djurtäthet.
Han betonar att man inte matar korna med soja i Finland. Dessutom är djurtätheten är låg.
Österberg har själv testat produktion av proteingrödor till foder, med gott resultat. Det är fråga om odling av baljväxter för foderbruk.
Rött kött väcker känslor
Mats Nylund, Svenska lantbruksproducenternas centralförbund SLC:s styrelseordförande.
Även Svenska Lantbruksproducenternas centralförbund, SLC:s styrelseordförande Mats Nylund, deltar i debatten kring kött och klimat. Han skriver i en bloggtext så här:
"Rött kött väcker känslor. Oron över klimatförändringen får oss att fundera på hur vi lever, och vad vi äter. Många pekar ut köttet som det stora problemet för klimatet, men så är det inte. Genom att välja inhemskt och lokalproducerat kan även köttätare leva klimatsmart."
Både Jesse Mårtenson och Mikael Österberg instämmer i Nylunds text: Det finns många fördelar med inhemsk köttproduktion som borde lyftas fram mer.
- Vi använder ytterst lite antibiotika, vi har låg vattenanvändning, vi har öppna landskap och korna går i vall (äter gräs). Vi värnar om biologisk mångfald via betande djur, räknar Mårtenson upp.
Han säger att de låga producentpriserna på mjölk och kött utgör ett problem, särskilt i kombination med höga krav på själva produktionen.
Mårtenson betonar också betydelsen av att själv ta ansvar för sin fortbildning som bonde.
- Jag gick själv en tvådagars kurs med temat "klimatsmart bonde". Jag har också satsat på mer djuprotade vallväxter för att binda koldioxid i marken. Man måste själv vara aktiv i dag.
Mera pengar för forskning
Jesse Mårtenson efterlyser också mera - inte mindre - pengar för forskning kring klimat och lantbruk. Begreppen och siffrorna varierar och de känns diffusa för honom som producent.
- Varför skär man ner på naturresursinstitutet Lukes resurser när vi behöver mer information om de här frågorna än någonsin, undrar han.
Alla behöver äta och Finland kan producera livsmedel
Österberg betonar också den inhemska produktionens betydelse.
- Maten behövs i framtiden, den tanken glöms ofta bort. Folk behöver äta och vi har goda förutsättningar för alla former av livsmedels- och köttproduktion i Finland.
Han beklagar också att importen av livsmedel är så mycket större än exporten.
- Vi kunde sysselsätta betydligt fler inom det inhemska lantbruket i dag, betonar han.
Trist att utpekas i negativ bemärkelse
Jesse Mårtenson, mjölkproducent, Mörskom.
Mårtenson säger att debatten kring klimatet nog påverkar hans jobb.
- Det känns tråkigt att utpekas i negativ bemärkelse. Vi gör ju vårt bästa och vill föra fram fakta som är relevanta ur vår synpunkt sett.
Mårtenson säger också att det är bra med diskussion kring olika inhemska proteiner, både animaliska och vegetariska. Båda behövs.
- Ännu har inte köttkonsumtionen sjunkit märkbart i Finland, konstaterar han och tillägger att den nog kan göra det i framtiden.
