Det var en skara samstämmiga europaparlamentariker som deltog i en träff med journalister för att redogöra för sina åsikter om EU:s återhämtningsfond och budget på torsdagen.
De största politiska grupperna EPP, S&D och Renew Europe har alla meddelat att de kommer att kräva justeringar i paketet.
Henna Virkkunen (Saml.) som tillhör EPP-gruppen , sa att det är bra att EU-ledarna lyckats sy ihop ett paket.
- Det positiva är att vi fick ett resultat, säger Virkkunen, som ändå gärna hade sett mera investeringar i forskning, innovationer och infrastruktur.
Nils Torvalds från SFP och Renew Europe sällade sig också till dem som var nöjda med att man nått en överenskommelse.
- De flesta som förstår sig på ekonomi visste att stödåtgärder behövdes. Annars hade det uppstått omfattande problem - och inte enbart med ekonomin, sa Torvalds.
Också socialdemokraternas Miapetra Kumpula-Natri som hör till S&D-gruppen var nöjd med att staterna gemensamt kunde komma överens om också svåra frågor.
- Det här visar att EU levererar. Efter en förhandling brukar det inte finnas vinnare och förlorare, det är det som är det fina med demokratiskt beslutsfattande. Det är inte som ett krig där en vinner och en annan förlorar.
Mot en ekonomisk union?
Beslutet är historiskt i och med att EU-kommissionen nu får rätt att låna en ansenlig summa pengar på marknaden.
I beslutet understryks det visserligen att det är frågan om en engångsföreteelse, men De grönas Heidi Hautala tror att diskussionen om utökad federalism kommer att gå vidare. Hautalas egen grupp i parlamentet är för mer gemensamt ekonomisk ansvar inom unionen.
- Nederländernas premiärminister Mark Rutte ville få inskrivet i beslutet att något i stil med det aktuella paketet aldrig mer får godkännas. Men det gick inte igenom, berättade Hautala.
Rutte är en slags andlig ledare för den “sparsamma fyran” som består av Danmark, Holland, Sverige, Österrike.
Att Ruttes förslag inte gick igenom är enligt Hautala ett tecken på att liknande situationer uppstå i framtiden, exempelvis om man blev tvungen att skydda den gemensamma valutan med gemensamma åtgärder.
Nils Torvalds menar att beslutet var ett steg mot en ekonomisk union och att det enda alternativet som stod till buds var att agera genom att låta kommissionen tar lån. Att direkt betala enskilda länders statsskulder är nämligen inte tillåtet enligt grundfördraget.
- Vi måste nu se till att värna om att makten inte centraliseras på så vis att subsidiaritetsprincipen inte längre respekteras, säger Torvalds.
Subsidiaritetsprincipen innebär att beslut ska fattas på den lägsta ändamålsenliga nivån. Vad det här betyder i praktiken är ofta oklart i EU-sammanhang.
Striktare krav på att rättsstatsprincipen efterföljs
En central punkt i förhandlingarna var hur utbetalningarna kopplas till rättsstatsprincipen. Den slutliga kompromissen innebar att en mening om att respektera principen finns i dokumentet. Det är ändå knappast möjligt att stoppa utbetalningar med stöd av den meningen.
Det här oroade samtliga europaparlamentariker som intervjuades för den här artikeln.
Torvalds tror inte att man genom dylika “generalklausuler” kan förhindra utbetalningar till länder som Bulgarien, Polen, Rumänien och Ungern där rättsväsendets oberoende kringskurits.
- Vi måste gå en annan väg. I varje lagförslag som innebär ekonomiskt stöd, kunde man skriva in de villkor på vilka pengarna betalas ut.
På den här punkten säger Hautala att parlamentet kommer att vilja se en förändring.
- Vi borde ändra på det så att det krävs kvalificerad majoritet för att motsätta sig att man fryser pengarna, inte tvärtom som det är nu.
Kvalificerad majoritet betyder att 55 procent av medlemsländerna, det vill säga 15 av 27, röstar för det, eller att förslaget stöds av medlemsländer som utgör 65 % av EU:s befolkning.
Europaparlamentet röstar idag klockan 18.30 finsk tid om en resolution om återhämtningsfonden.