Artikeln är över 4 år gammal

Tenalabonden Peter Rehn hjälper pollinerare – en äng i taget

Om bina dör ut, dör vi också ut. Det är bekant för de flesta vid det här laget. Pollinerarnas livsmiljöer håller på att minska. Jordbrukaren Peter Rehn i Tenala har en lösning  – en äng för vilda pollinerare.

En kvinna och en man som står mitt i en äng och tittar närmare på blommorna och pollinerarna.
Forskaren Tarci Birge och bonden Peter Rehn möts för att rädda pollinerare. Bild: Ellen Forsström / Yle

På Skarsböle gård i Tenala pryder en flera hundra meter lång violett blomremsa åkerkanten. Där växer honungsfacelia som bin och fjärilar njutit av sommaren lång.

I FN:s klimatpanels senaste rapport larmar forskarna om att situationen är värre än man trott, vi klarar inte av att stoppa klimatets uppvärmning vid 1,5 grader.

Alla små klimatgärningar är därför viktiga. Peter Rehn hjälper pollinerarna.

Bonden Peter Rehn tog eget initiativ för att hjälpa pollinerare

Det hela fick sin början då Rehn och hans familj märkte att något saknades i deras trädgård – pollinerarna. Redan några år tillbaka har deras mängd minskat på Skarsböle gård.

– Jag har haft en liten gnagande oro, det har inte varit samma livlighet i äppelträden på våren. Något har nog hänt.

En humla som svärmar kring en blomma.
I vanliga fall brukar turister från olika håll besöka gården, Rehn tänkte att blomhavet kunde vara ett inslag som uppskattas av både besökare och pollinerare.  Bild: Ellen Forsström / Yle

Samtidigt som Rehn odlar sina blommor, pågår också en större diskussion om pollinerares framtid på jordbruk. Forskaren Traci Birge håller på att lägga ihop en guide för jordbrukare om hur man får bin att trivas på sin gård.

Peter Rehn kontaktade Birge och ställer nu upp som exempel i hennes projekt.

– Det hjälper inte att enbart odla en blomremsa, man måste också bevara livsmiljöer där pollinerare kan laga bo. Här på Skarsböle gård är de här två elementen närvarande, säger Traci Birge från Helsingfors Universitet och pekar ut små hål där bina bor i det sandiga diket intill åkern.

Forskaren Traci Birge tittar ut på ängen i en gul t-tröja med bilder på olika blommor och texten "plant these, save the bees".
På Traci Birges t-skjorta finns olika exempel på växter som pollinerare tycker om. Bakom henne ser man hur remsan slingrar sig vidare längs åkerkanten. Bild: Ellen Forsström / Yle

Pollinerares levnadsmiljöer minskar hela tiden, och jordbruket är en stor del av det här. Peter Rehn tror att det krävs mer kunskap om pollinerare, och det är här Traci Birges guide kommer in.

– Jag har nog mycket att lära mig om pollinerare. Ju mer kunskap man får så desto mer kan man hitta på. Man kan också få idéer från andra som man sen kan tillämpa på sin egen gård, säger Peter Rehn.

Jordbruksomgivningen är väldigt viktig för pollinerare. I takt med att åkrarna blir större och jordbruksmetoderna moderniseras, förlorar vi också livsmiljöer för pollinerare. Traci Birge håller på att karlägga vad en pollinerarvänlig gård betyder i Finland och bin, blomflugor och fjärilar trivs på gården året om.

– Nog kan man på gårdsnivå göra liknande försök, det finns det inga hinder för. Men det skulle vara bra om det sker i en stor skala så det blir en verklig effekt av det, säger Peter Rehn och blickar ut över sina åkrar.

Fler jordbrukare kunde ta hänsyn till pollinerare – Tenalabonde visar exempel med god klimatgärning

16.8 kl. 7:10: Ordet äng har på vissa ställen i artikeln ersatts med ordet blomremsa. Det här beskriver mer i detalj det som Peter Rehn odlar.