År 2016 letade kirurgen Ilja Sleptsov efter en tomt utanför Viborg där han kunde bygga en sommarstuga. Sleptsov är uppvuxen i Viborg, men har gjort karriär i S:t Petersburg.
Trots flera försök hittade han inget intressant, och i ett desperat drag beslöt mäklaren styra bilen till Kiiskilä, ungefär tio kilometer utanför Viborg.
– Jag visste ingenting om herrgården när jag besökte Kiiskilä första gången, berättar Sleptsov i en intervju för den ryska nättidningen Bumaga.
På den här tiden var området igenvuxet och herrgården övergiven. Två av de sex kolonner som håller upp portiken hade ruttnat sönder och huset hotade rasa vilken dag som helst.
– Jag hade en stark känsla av att huset betraktade mig där jag stod och iakttog förfallet, berättar han. Det var som om det viskade: Se på mig, jag har inte långt kvar. På stående fot beslöt jag att stoppa katastrofen och köpa området.
Det fanns tolv byggnader på den elva hektar stora tomten, alla lika förfallna. I kontraktet fanns det inga förpliktelser att restaurera byggnaderna. Ifall Sleptsov hade velat kunde han lika gärna ha jämnat herrgården med marken för att bygga nytt.
– Men jag ville inte att ännu en vacker plats i Viborg skulle gå förlorad, säger han.
Sakta men säkert
Fem år senare pågår restaureringen fortfarande. Arbetena går långsamt framåt då Sleptsov finansierar allt med egna medel.
Han har också engagerat hela familjen i projektet. Hans farbror har flyttat till Kiiskilä för att koordinera arbetena. När Svenska Yle besöker gården är det Iljas bror Nikita som visar runt.
– Vi har lyckats restaurera huvudtrappan och vi har redan skaffat fram nya träpelare som bara ligger och väntar på att än en gång få bära upp portiken, säger Nikita när vi står utanför herrgården.
De första åren gick åt till att tömma källaren på skräp och förstärka den stengrund som huset står på.
– Källaren är nu äntligen klar och här planerar vi att öppna en utställning om restaureringen, berättar Nikita.
Herrgården kläs av
Man tvingades också lyfta upp hela huset för att ersätta ruttna träbalkar som låg lägst nere. I dagens läge har man plockat ner hela andra våningen för att kontrollera virket. De stockar som är i gott skick återanvänds, medan resten blir nytt virke.
– Våra snickare lovar att vi kan fira ny takläggning nästa vår, säger Nikita.
På första våningen är det fortfarande kaotiskt där ett tillfälligt regntak tar mycket utrymme. Alla husets kakelugnar förutom en har vandaliserats under årens lopp.
– På något sätt ska vi nog lyckas restaurera dem och hitta nya kakel, säger Nikita.
När herrgården blir klar vill man börja arrangera internationella konferenser och seminarier i byggnaden.
Gästhus och öl
Familjen planerar också öppna området för gäster som vill övernatta. Redan nu står det tre nya trähus vid den lilla floden som rinner ut i Viborgska viken. Alla husen är byggda i en finsk stil från början av 1900-talet. Ett fjärde hus byggs för tillfället och dessutom finns det ritningar på ett kafé.
Under sovjettiden förvandlades det gamla stallet till boende för anställda. I dag brygger Sleptsovs öl på första våningen helt i linje med familjen Krohns släkttraditioner.
– Vi lyckades få liv i den gamla brunnen så vi har det renaste av vatten, berättar Nikita. Och så har vi egen ölmästare som brygger olika ölsorter med hjälp av importerade ingredienser.
Den gamla parken är fortfarande vildvuxen. Men ett litet lusthus har rests efter gamla ritningar. Familjen Sleptsovs plan är att skapa en landskapspark med bland annat skulpturer över berömda personer med anknytning till herrgården.
Skönhet alstrar mirakel
– Ifall vi har det mesta klart år 2026 är jag nöjd, säger Ilja Sleptsov till nättidningen Bumaga. Det viktigaste är att restaureringen görs ordentligt.
Familjen har för vana att noggrant dokumentera restaureringen på sociala medier, bland annat på Facebook där man kan följa med arbetet (https://www.facebook.com/kiiskila).
– Egentligen försvann inte Kiiskiläs skönhet någonstans, den bara bidade sin tid, skriver Ilja på gårdens Facebooksida. Vår uppgift är att återuppväcka platsens skönhet och att göra gården till en oförglömlig upplevelse för alla som besöker den.
– Skönhet förändrar oss och gör oss till bättre människor, fortsätter han. Det vackra i byggnader och ting i kombination med naturens skönhet kan göra mirakel. Det är jag övertygad om.
Familjen på Kiiskilä hade för vana att tala sex språk i vardagen; tyska till morgonmålet, svenska till lunchen, engelska till middag, franska på kvällen samt finska och ryska däremellan
Sleptsov ser också restaureringen som ett sätt att återgälda en skuld till Friedrich Dannenberg, mannen som byggde herrgården i början av 1800-talet.
– Samma sak gäller medlemmarna ur familjen Krohn som föddes, arbetade och dog här på godset, skriver Ilja Sleptsov. Men också hela det finska folket, vars skaparkraft jag länge har beundrat.