En del av artikelns innehåll är möjligtvis inte tillgängligt till exempel med en skärmläsare.
Enligt Kommunförbundet är det ovanligt att de invånare som får sänkt skatt är fler än de vars skattesats höjs. Höjningarna gäller 116 000 invånare och sänkningarna 140 000.
Antalet kommuner som höjer skattesatsen är 23 färre än i fjol och lägst på hela 2000-talet.
Kommunförbundets chefsekonom Minna Punakallio förklarar saken så här:
– Trots att det ekonomiska läget är svårt i många kommuner, har man försökt undvika skattehöjningar. Kommunerna har inte höjt sina skattesatser för säkerhets skull inför social- och hälsovårdsreformen. I många kommuner anses skattesatsen redan nu vara hög, och man vill inte minska konsumtionen och livskraften i regionen genom skattehöjningar.
Den genomsnittliga kommunalskattesatsen blir 20,01 procent nästa år - eller samma som i fjol.
Skillnaden 6,5 procentenheter mellan högsta och lägsta
Halso har den högsta skatten (23,50 procent) och Grankulla den lägsta (17 procent). Skillnaden mellan den lägsta och den högsta skattesatsen är 6,5 procentenheter.
Enligt Timo Reina, vice verkställande direktör vid Kommunförbundet har kommunernas skatteintäkter återhämtat sig efter den svacka coronapandemin förorsakade. Statligt coronastöd har också underlättat, säger han.
– Statens coronastöd till kommunerna 2020–2021 har stabiliserat kommunernas ekonomi och minskat trycket på nya anpassningsåtgärder. I de kommuner som höjer sin skattesats är orsaken bland annat att kommunernas uppgifter utvidgats snabbt, att befolkningen åldras och att skatteinkomsterna inte ökat tillräckligt.
Fastighetsskatten höjs i 14 kommuner, men höjningen är liten. Jämfört med i fjol har antalet kommuner som höjer skatten minskat med över hälften, och ovanligt många kommuner sänker skatten.