Ännu är ingen skola nedläggningshotad, men om elevprognoserna stämmer kan antalet skolor vara något politikerna måste fundera på i framtiden.
Salpar skola ligger i södra Sibbo och har i år 38 elever, varav 12 går i ettan. Nästa år kommer årskurs ett att vara betydligt mindre.
– För tillfället ser det ut som att det handlar om endast en elev, säger Salpar skolas rektor Kasper Nyberg.
Det inverkar inte så mycket på skolans verksamhet ännu nästa år.
– Vi har sammansatta klasser och årets ettor kommer att vara i samma basgrupp med tvåorna. Då är de totalt tretton stycken, vilket är en fungerande gruppstorlek.
Därpå följande år är en annan femma. Bara ett barn är anmält till Salpars förskola för hösten 2023.
– Om det inte kommer flera barn från andra elevupptagningsområden till Salpar skola hösten 2023 så betyder det att det skulle vara två eller tre barn i basgruppen för årskurserna ett och två, vilket är helt för lite, säger Nyberg.
Om det bara är några barn i årskurserna ett och två så kommer de att behöva ha en del lektioner tillsammans med de äldre eleverna. Det här dels för att verksamheten pedagogiskt fungerar bättre i lite större grupper, dels för att timresurserna räknas utgående från en koefficient per elev.
Timresursen slår fast antalet undervisningstimmar som skolan förfogar över. Färre elever betyder färre timresurser, vilket i sin tur betyder att grupperna behöver slås samman för att undervisningstimmarna ska räcka till.
– Vi har redan slagit ihop årskurserna tre till sex det här skolåret, oftast i färdighetsämnen som bildkonst och gymnastik. Då fungerar det för gruppen är runt 20 barn, säger Nyberg.
Salpar behöver extra timresurser
För nästa läsår får Salpar skola behålla sina nuvarande timresurser även om antalet elever minskar. Räknat per antal barn får Salpar skola åtta timresurser extra för att kunna upprätthålla undervisningen som förut.
I samband med att timresurserna för nästa läsår slogs fast beslöt bildningsutskottet att lägga till ytterligare 50 extra timresurser som ska delas mellan Sibboskolorna. Exakt hur de fördelas är ännu inte klart.
– När det kommer till kritan så gör det dalande elevantalet att vi hela tiden går mot att vara en tvålärarskola. För tillfället är vi kanske en skola med två och en halv lärare. En tvålärarskola är något helt annat än en trelärarskola, säger Nyberg.
I en så småskalig skola blir systemet mer sårbart. Det går inte att flexa eller anpassa undervisningen eftersom man inte har tillräckligt många vuxna i personalen.
Lärarna ser inte heller så mycket av varandra under dagen eftersom den ena alltid måste vara ute och övervaka på rasterna.
– Visst har vi vikarier som kan lappa om någon är sjuk, men ju mindre det blir desto svårare blir det personaltekniskt att lösa utmaningarna i vardagen, säger Nyberg.
Han säger att Salpar skola för tillfället kan följa läroplanen, fylla målen som finns i den samt erbjuda mycket sådant som eleverna behöver.
– På det sättet kan jag helt rak i ryggen stå och säga att vi har en bra skola, erbjuder en bra undervisning och en bra miljö för barnen.
Om elevantalet sjunker och går under 30 elever så lutar det enligt Nyberg mot att Salpar blir en tvålärarskola.
– Jag har sagt, också till Hem och skolas styrelse, att jag kommer att vara ärlig. Man kan inte försköna det för mycket. Det finns inte ett självändamål i att byskolorna ska bevaras om undervisningen och paketet som vi erbjuder inte mer är ett sådant som vi lärare som pedagoger är nöjda med, konstaterar Nyberg.
Svårt för familjer att flytta till byarna
Ännu under den förra fullmäktigeperioden var Kasper Nyberg fullmäktigeledamot för SFP och ordförande i byggnads- och miljöutskottet.
– Den största och märkvärdigaste orsaken som jag ser till det sjunkande elevantalet är att man i Sibbo inte har möjliggjort byggandet i byarna. Byggandet i Kalkstrand, Hangelby och över lag vårt elevupptagningsområde har varit ganska statiskt de senaste åren, säger Nyberg.
Enligt Nyberg har det varit nära på omöjligt att få bygglov i de här områdena, och det har inte funnits så många färdiga hem till salu heller.
– När det inte kommer in nya familjer så finns det helt enkelt inte tillräckligt med barn för att upprätthålla elevmängden, säger Nyberg.
Enligt undervisningschef Hannu Ollikainen kommer årskullarna att minska åtminstone de närmaste fem-sex åren, men det är förstås möjligt att prognoserna ändras.
– Vi har några skolor som eventuellt hålls på nuvarande elevantal men i de flesta håller elevantalet på att sjunka. Som det nu ser ut kommer det att drabba nästan alla skolor förutom kanske Söderkulla skola där det finns ett bättre elevunderlag tack vare att det byggs så många hus där, säger Ollikainen.
Han ser två faktorer som påverkar det här.
– Den största faktorn är att det föds färre barn. Det var riktigt för några år sedan i de nationella nyheterna. Det är inte ett Sibbofenomen utan ett finländskt fenomen. Den andra faktorn som påverkar elevantalet i Sibbo är på vilka områden det byggs. Nu är det främst i Söderkulla där det planläggs och byggs mycket, säger Ollikainen.
Den största och märkvärdigaste orsaken som jag ser till det sjunkande elevantalet är att man i Sibbo inte har möjliggjort byggandet i byarna
Rektor Kasper Nyberg
Om elevmängden och resurserna minskar så är det lätt att skolan hamnar in i en ond cirkel. Om det finns risk för att en skola blir för liten och kanske måste läggas ner så väljer säkert många föräldrar hellre en annan skola.
– Det är ett stort beslut var barnet ska gå sina första sex år i grundskolan. Har man till exempel ett socialt barn som behöver flera barn omkring sig så kan jag bra förstå att man sätter sitt barn i en större skola.
Hannu Ollikainen säger att man i alla diskussioner som förs om hur skolnätet ska se ut måste inse att saken i slutändan inte är i rektorers eller lärares händer utan i föräldrarnas: Litar de på att skolan har en framtid?
Kasper Nyberg berättar att några föräldrar just bildat en förening som ska arbeta för att lyfta fram byskolornas positiva sidor och på så sätt försöka locka fler elever.
Föräldrar kör byskolornas sak
Jutta Joffell är ordförande i den pinfärska Byskoleföreningen i Sibbo.
– Vi vill öka Sibbobornas medvetenhet om att barnen kan gå i byskolor. Ofta tänker man att det bara gäller de svenskspråkiga eleverna, men det stämmer inte, säger Joffell.
I Sibbo undervisas ettorna till sexorna i åtta svenska skolor och i tre finska skolor. På den svenska sidan finns det sex stycken byskolor samt större skolor i Nickby och Söderkulla. På den finska sidan har nästan alla barn centraliserats till centralorterna, bara Talman koulu är ännu en byskola.
Enligt undervisningschef Hannu Ollikainen förklaras det med kommunens historia. Då byskolenätet började byggas i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet var de flesta Sibbobor svenskspråkiga.
Skolan skulle ligga på gångavstånd så många byar fick en egen. Då fler finskspråkiga Sibbobor började flytta in centraliserades undervisningen till orterna där behovet var störst.
Jutta Joffell tror det går att locka barn till de svenska byskolorna också från finska familjer.
– I varje byskola finns det barn från helt finskspråkiga familjer, och av dem upplever alla det som en rikedom att kunna tala det andra inhemska språket, säger Joffell.
Som ett bevis på att det finns intresse över språkgränserna lyfter hon upp att alla fyra föräldrar som grundat föreningen är finskspråkiga.
Det är klart att det då blir väldigt små grupper och väldigt små skolor om det inte görs något i skolnätet
Undervisningschef Hannu Ollikainen
Joffell talar själv finska och har en tvåspråkig familj. Hennes äldsta barn går i Kungsvägens skola och hennes yngsta barn går i årskurs fyra i Salpar skola. Hennes barn hinner förmodligen gå ut sexan innan det kan bli prat om att stänga Salpar skola.
– Jag arbetar för den här saken som en samhällelig sak. Trenden i Finland är att byskolorna nu minskar i antal. Det är fint att det ännu finns byskolor i Sibbo och de borde marknadsföras mer. Det kan säkert öka kommunens dragningskraft, säger Joffell.
Förutom att lyfta upp byskolorna ska föreningen också undersöka hur stort intresse för byskolorna det finns bland vårdnadshavarna och vilka aspekter som inverkar.
Som värst 65 barn delat på 8 skolor
Enligt Nyberg finns det just nu inte för många skolor i Sibbo, utan för få barn. Han tycker skolnätet fungerar och säger att byskolorna bidrar till att uppehålla livskraften i byarna.
– Vi är nere i en svacka för tillfället men historien har visat att det finns år då elevmängden går neråt och sedan stiger antalet barn igen. Nu närmar vi oss 30 barn men om fem år kan situationen åter se annorlunda ut. Då är det svårt att ha det här långtidsperspektivet och tänka framåt. Om man en gång stänger en skola så öppnar man den inte mer, tror Kasper Nyberg.
Han påpekar att byskolornas framtid påverkas av många saker. Till exempel kan de andra skolorna i södra Sibbo påverkas av nya Söderkulla skola som ska byggas.
Om skolan blir stor och kan ta emot många barn utanför det egna elevupptagningsområdet så väljer föräldrar kanske den i stället för att sätta barnen i en liten byskola som ser ut att vara på väg att tyna bort.
– I mellersta och norra Sibbo finns det andra utmaningar, till exempel om man tänker på norra Paipis och vilka beslut Träskända och närliggande kommuner fattar och var de vill att deras svenskspråkiga elever ska gå, säger Nyberg.
Han tar också upp vikten av att inte bara titta på skolnätet utan också på resursfördelningen.
– Om byskolorna ska bevaras kommer det att kräva att vi i fortsättningen inte bara tittar på elevantalet utan utgår ifrån att de behöver lite mer, en högre koefficient än de andra skolorna. Om det är så, så ska det vara genomskinligt, säger Nyberg.
Gällande byskolorna finns det inga måsten, utan allt handlar om politiska beslut och prioriteringar.
– Men om det inte sker något mycket konstigt så kommer årskullarna att vara ganska små när man tittar tre–fyra år framåt i tiden. Det är klart att det då blir väldigt små grupper och väldigt små skolor om det inte görs något i skolnätet, säger undervisningschef Hannu Ollikainen.
Det är svårt att säga vilka skolor som kommer att ligga i farozonen eftersom det är svårt att förutspå var elevantalet minskar mest. Just nu är Salpar skola minst.
– I södra Sibbo har vi fyra svenska skolor inom ett ganska kort avstånd från varandra: Gumbostrand, Salpar, Box och Söderkulla skola. Det är ganska logiskt att det kanske är en för mycket om man tittar på elevantalet. För resten av Sibbo är det ganska svårt att säga hur skolorna drabbas, säger Ollikainen.
Enligt prognoserna kan de minsta svenskspråkiga årskullarna ha bara 65 elever.
– Att dela det på åtta skolor blir inte så mycket. Då är det logiskt att tänka att det kan finnas någon skola för mycket. Men finns det vilja så kan man ha alla skolor kvar också, säger Ollikainen.
Enligt lagen finns det ingen gräns för hur liten en skola kan vara. Det är ett politiskt beslut som handlar om resurser och om hur pedagogiken fungerar. Dessutom spelar politikernas framtidstro in: Elevantalet kan minska nu men öka senare.
Skolnätet ska ses över
Charlotta Engblom (SFP) är ordförande i bildningsutskottet i Sibbo. Hon berättar att man i år ska göra upp en ny servicenätverksplan för bildningens del. I den ska man också se över skolnätet.
– Själv tror jag inte att förändringarna blir sådana att de märks. Det handlar mycket om hur verksamheten läggs upp och vilka målsättningar och värderingar vi ställer upp politiskt för bildningens tjänster, säger Engblom.
Hur ser du och ni inom bildningsutskottet på skolnätet i Sibbo, främst vad gäller byskolornas framtid?
– Det klarnar under arbetet med servicenätverksplanen. För tillfället skulle jag själv säga att föräldrarna inte behöver vara oroliga. För byskolornas del skulle jag i dagens läge säga att det inte finns några hotbilder.
– Däremot måste vi helt klart satsa mer på att få mer byggande och livskraft i byarna. Vi kan inte fortsätta att centrera tillväxten till Nickby och Söderkulla, säger Engblom.
Hon säger att en stängning av en skola inte är en ekonomisk fråga, utan en sak som blir aktuell när det pedagogiskt inte längre är försvarligt att fortsätta med verksamheten.
Vad gäller kriterierna för fördelningen av timresurserna så tycker Engblom att de bör ses över i samband med servicenätverksplanen. Vill man hålla kvar små skolor så måste andra faktorer än elevantalet beaktas i fördelningen, men det måste ske på ett transparent sätt.
Enligt Engblom vill åtminstone hennes parti stärka byarnas ställning och göra det enklare att bygga i byarna.
Lika bra trivsel och inlärningsresultat i alla Sibboskolor
Undervisningschef Hannu Ollikainen berättar att kommunen undersökt trivsel och inlärningsresultat i skolorna, senast för några år sedan.
– Det är väldigt svårt att se skillnader. Det kan finnas lite skillnader skolor emellan men vi har inte sett trender på att man alltid skulle vara lyckligare i mindre skolor. I medeltal trivs man lika bra i alla skolor i Sibbo, säger Ollikainen.
Gällande inlärningsresultat har man testat elevernas kunskaper i matematik och engelska.
– Vi har inte märkt någon korrelation med skolans storlek och kunskaperna, inte heller med språket annat än att svenska barn kan lite bättre engelska. Det är logiskt med tanke på att svenskan står närmare engelskan än finskan, säger Ollikainen.