– Vi ser ett ökat behov av samtalsstöd för ankommande ukrainare. När Ukrainska föreningen har kommit igång i Helsingfors, så har det blivit lättare för dem att hitta våra psykosociala tjänster, säger Marina Wetzer-Karlsson, programdirektör vid Befolkningsförbundet.
De frivilliga terapeuterna ställer upp två gånger i veckan i Helsingfors. De tar emot enligt överenskommelse på onsdag mellan klockan 12 och 16 på Kalevagatan 16, på fredag mellan 12 och 17.30 på Industrigatan 9F i Ukrainska föreningens utrymmen. Där finns Väestöliittos expert på plats som koordinerar mottagningarna med de frivilliga terapeuterna.
– Det är fråga om walk in–tjänster, där ukrainare och deras närstående kan få prata ut på ukrainska, ryska, engelska och finska. De flesta samtal förs på ryska, berättar Wetzer-Karlsson.
Viktigt att synen på kriget inte orsakar konflikter
Marina Wetzer-Karlsson
Terapeuterna intervjuas enskilt innan de godkänns och de får frågor om sin inställning till kriget i Ukraina.
– Vi försöker minska på risken för konflikter angående synen på kriget, säger hon.
Tjugo frivilliga terapeuter ställer upp utan ersättning. Tio av dem pratar ryska, fem av dem pratar också ukrainska. Engelska går också att använda som samtalsspråk.
Skuldkänslor över att själv vara i trygghet, medan familj och släkt blev kvar i krigsområdet
För flyktingar, särskilt ukrainare med sitt hemland i krig mot Ryssland, stiger skuldkänslorna till ytan, efter att de själva är i trygghet.
– Familj och släkt blir ofta kvar i krigsområdet och det ger upphov till skuldkänslor, förklarar Marina Wetzer-Karlsson. Varför räddades jag är en typisk fråga.
Den osäkra framtiden inger också ångest.
– Ukrainarna ser inget ljus, inget slut på kriget och det betyder att deras framtid känns oviss. Ska de stanna här – eller blir det möjligt att åka tillbaka, och när i så fall? Vad ska de göra här under tiden de väntar? Hur kan de bäst hjälpa dem där hemma?
Wetzer-Karlsson fördjupar resonemanget.
– Ukrainarna tar en dag i sänder. De reder ut den här dagens problem. Mera än så kan de inte göra just nu.
Mera pengar behövs för verksamheten
Walk in–tjänsterna för ukrainska flyktingar koordineras således av Befolkningsförbundet och finansieringen kommer via STEA, som är Social- och hälsoorgaisationernas understödscentral. STEA bär sedan ansvar för att tipsbolaget Veikkaus intäkter används på ett vettigt sätt.
För tillfället är walk in–tjänsterna en del av förbundets service för familjer.
- Befolkningsförbundet försöker få långvarig finansiering för verksamheten. Vi upprätthåller telefontjänsten, koordinerar så att flyktingarna får möta rätt terapeut och stöder våra frivilliga arbetare. Det här kräver resurser, förklarar Wetzer-Karlsson.
Samtidigt betonar hon betydelsen av frivilliga insatser.
– Utan frivilliga skulle de här psykosociala tjänsterna för flyktingar inte vara möjliga, säger hon.
