Beredskapslagen har beretts i rask takt under våren och riksdagen fattade beslut i brådskande grundlagsordning, vilket är väldigt ovanligt och kräver en majoritet på minst fem sjättedelar.
Beslutet fattades så gott som enhälligt i riksdagen, bara enmansgruppen Ano Turtiainen röstade nej.
Justitieminister Anna-Maja Henriksson (SFP) är glad att beredskapslagen kunde uppdateras så fort och med så omfattande stöd. Säkerhetsläget i Finland och Europa har förändrats i grunden de senaste månaderna, säger hon.
– Det vi bestämt i dag är att det kan utlysas undantagsförhållanden ifall en yttre makt försöker påverka vårt samhälle.
Henriksson beskriver hybridhoten som ett sätt att skapa kaos på ett eller annat sätt, till exempel genom att gå åt nätförbindelser och vatten- och elförsörjning.
Det som fått mest uppmärksamhet i debatten de senaste veckorna är ändå scenariot där vår östra granne skulle utnyttja migration som påtryckningsmedel.
Som svar på det här har riksdagen godkänt en ny gränsbevakningslag som ger regeringen redskap att stänga gränsstationer, också utan att undantagsförhållanden råder.
– Om det skulle komma jättemycket människor till den östra gränsen har vi nu möjlighet att stänga gränsstationer. Och vi kan, om det är helt nödvändigt och det inte finns andra vägar att gå, minska dem till och med till en enda station, säger Henriksson.
– Men det måste ändå i praktiken alltid finnas en möjlighet för människor som har behov av internationellt skydd att kunna söka det, säger Henriksson.
Debatt inte om säkerhet, utan om rätten till asyl
Just gränsbevakningsfrågan är något många partier har försökt plocka poäng i de senaste veckorna. Lagförslaget har behandlats i grundlagsutskottet och förvaltningsutskottet och väckte stor debatt under första behandlingen i riksdagen.
Från oppositionshåll har särskilt Sannfinländarna försökt föra in debatten på migrationspolitik i allmänhet, och efterlyst ännu strängare gränsbevakningsmöjligheter.
Från regeringshåll har det särskilt hos Vänsterförbundet funnits en oro för om gränsbevakningslagen verkligen följer internationella avtal, vilket en del experter också uttryckt oro för.
I tisdags krävde Vänsterförbundet och några andra regeringsledamöter att lagen behandlas i grundlagsutskottet på nytt. Det förslaget föll klart, med rösterna 103-16.
Inrikesministern: Lagen skulle användas bara vid alldeles extremt läge
Också inrikesminister Krista Mikkonen, De Gröna, hade gärna sett en ny utskottsbehandling. Men hon påminner att lagen utgår från att hybridhot ska besvaras med åtgärder av rätt proportion.
Många riksdagsledamöter har poängterat att förhoppningen är att Finland aldrig behöver tillämpa lagen.
Att stänga alla östra gränsstationer skulle innebära att Finland befann sig i en alldeles extrem situation, säger Mikkonen:
– I ett sådant läge skulle vi tyvärr nog stå inför också andra väldigt allvarliga hot.
Hon understryker också att det just nu är väldigt lugnt vid den ryska gränsen.
– Vi har ett gott samarbete med ryska gränsbevakningen. Men det är bra att förbereda sig för olika former av hot.
Så vad säger lagformuleringen?
Det är uppdateringen av paragraf 16 i gränsbevakningslagen som väckt debatt och där nya formuleringar lades till i förvaltningsutskottet.
Paragrafen gäller tillfälliga stängningar av gränsövergångsställen och möjligheten att koncentrera ansökan om internationellt skydd till bara en enda gränsstation i landet.
Sannfinländarna tolkar lagen som att en stängning av östra gränsen innebär ett totalstopp för asylansökningar där, så att de i stället skulle kunna koncentreras till exempel till enbart Helsingfors-Vanda flygfält.
– Gränsbevakningslagen innebär att vi kan stänga hela östra gränsen. Då skulle man inte ta emot asylansökningar vid de gränsstationerna där, säger Sannfinländarnas ordförande Riikka Purra.
Det här avvisar ändå regeringsrepresentanter och lyfter upp att moment 5 i paragrafen finns kvar, och att den betonar rätten till internationellt skydd.