Efter över 20 år inom musikbranschen bestämde sig Jens Lindqvist för att pröva på något helt nytt, och började studera till maskinmontör vid ett yrkesinstitut för vuxna.
– Jag hade redan före pandemin lekt med tanken att vända ett nytt blad i mitt liv. När pandemin tog kål på mina inkomster via musiken var det lätt att ta steget. Jag miste mitt arbete som musiklärare och alla andra projekt lades på is, förklarar Jens.
Det känns viktigt att få arbeta med händerna
För Jens kändes det viktigt att göra något praktiskt, och att få fortsätta arbeta med händerna. Efter att en av hans vänner från musikbranschen utbildade sig till elmontör valde också Jens att lägga gitarren på hyllan och satsa på nya studier.
– Det var tufft i början, allt var så nytt och jag hade aldrig jobbat med något liknande förr. Utöver allt det praktiska man måste lära sig var det också en hel del ny terminologi att ta in.
Studierna gick dessutom på finska, vilket gjorde de första månaderna ganska utmanande.
– Samtidigt känns det ändå som att en ny, spännande värld står öppen för mig. Det är en fantastisk känsla när man märker att man kan lära sig nya saker, också som vuxen. Det är otroligt, säger Jens.
Bättre arbetsmöjligheter inom den nya branschen
Branschbytet var för Jens framförallt ett ekonomiskt beslut. Trots att han njöt av att arbeta med musik fanns det ändå en växande oro över att den ekonomiska pressen börjar sätta käppar i hjulen på hans egna kreativ process inom musicerandet.
– Inkomsterna i musikbranschen är väldigt varierande, ibland har man mera och ibland har man mindre. Men när åren går så börjar man fundera att det nog skulle vara trevligt med en stadig inkomst. Så tror jag också att det blir svårt att göra musik som är väldigt kreativ eller fri när man hela tiden måste tänka på om den går att sälja eller inte, berättar han.
Jag lyfter på hatten för invandrarna på min klass!
På den nya utbildningen hörde Jens till de äldre deltagarna.
– De flesta var ungefär där mellan 20 och 30, men nog fanns där några i min ålder också.
Många av hans klasskamrater var invandrare som inte heller hade finska som modersmål.
– Jag måste nog säga att jag lyfter på hatten för dem. De kommer hit utan att kunna ett ord finska. Först måste de lära sig språket och sen ta till sig studierna på finska.
Att kombinera studier med arbetsliv kan också vara påfrestande.
– Många jobbade också under dagarna. Av egen erfarenhet kan jag säga att det är tungt att först jobba åtta timmar och sedan på kvällen ännu studera, säger Jens.
Jobb inom den nya branschen
Turen har varit på Jens sida, och redan efter dryga två års studier har han nu blivit anställd inom den nya branschen. Nu arbetar han med att serva och reparera pumpar. Han berättar att han haft mycket nytta av alla extra kurser i svetsning som han gick i under studietiden, något som också chefen på hans nya arbetsplats uppskattar.
– Jag svetsar mycket på jobbet också. Ibland behöver man någon speciell del till en pump, eller kanske ett specialiserat arbetsredskap. Att köpa och beställa redskapen blir lätt väldigt dyrt, så om man som jag har möjligheten att tillverka dem själv så gör man det nog, säger han.
Paus från musicerandet
Musiken har inte helt och hållet fallit i glömska, men för Jens är det tills vidare mer en extra syssla vid sidan av jobbet.
– Jag har lagt gitarren i skåpet, och så ser vi vad som händer. Jag är inte rädd för att jag skulle mista musiken, för när man spelat så länge som jag gjort sitter det nog i fingrarna ändå. Men nu känns det som om jag skall låta musiken vila lite. Jag tror absolut att jag kommer att återvända till den i någon form, men hur det blir och i vilket format, det återstår att se.
Har du sadlat om under pandemin? Svenska Yle samlar in publikens berättelser, du kan dela med dig genom att fylla i vårt frågeformulär.