Dagens samhälle präglas av stora kriser, massiv brist på arbetskraft och en välfärdsstat som knakar i fogarna. Det här orsakar en stor osäkerhet som påverkar alla i arbetslivet.
Allt det här syns i en omfattande rapport där Arbetshälsoinstitutet har försökt kartlägga hur coronapandemin och kriget i Ukraina har påverkat Finlands arbetsliv.
Rapporten visar att coronapandemin gjorde arbetet mer självständigt, påskyndade digitaliseringen och att även experter tröttas ut av att under en längre tid uteslutande jobba på distans.
Ständigt distansjobb är utmattande
Sinimaaria Ranki som är ledande expert på Arbetshälsoinstitutet påpekar att vi just nu lever mitt i en rad av kriser.
– Pandemin var den största och den förändrade arbetslivet på ett historiskt sätt. Förändringen var också global. Cirka hälften av alla arbetstagare i Finland började arbeta på distans över en natt.
Trots det klarade vi av pandemin ganska väl. Det var en en undantagstid då vi inte hade något val. Nu kan vi igen välja om vi vill arbeta på distans eller gå tillbaka till kontoret. Det gör situationen annorlunda. Man kan inte direkt jämföra undantagstiderna med nuläget.
– Till en början var det en mycket bra lösning att jobba på distans eftersom man då själv kunde fatta beslut över när man jobbar och vad man jobbar med. Man hade en möjlighet att bättre kombinera arbetet med sin fritid och familjen, säger Sinimaaria Ranki.
Men när tiden gick märkte Arbetshälsoinstitutets forskare att det blir utmattande att enbart arbeta på distans
– Man kan ju förstå att det är utmattande om man hela dagen sitter framför rutan i möte efter möte utan att träffa folk. Det beror delvis till exempel på att hjärnan när vi träffar människor söker tecken i hela kroppen. Vi kommunicerar inte bara med ord. Men när vi sitter framför rutan ser vi inte allt det övriga. Det tröttar ut hjärnan, säger Sinimaaria Ranki.
Samhörighetskänslan är viktig
Trots all stress är det inte så många fler än förr som har drabbats av utbrändhet. Sinimaaria Ranki säger att det som vi speciellt ska beakta med tanke på framtiden är hur vi kan bevara samhörighetskänslan när många jobbar på distans.
– Den är mycket viktig eftersom den gör att folk mår bättre på jobbet och bidrar till att folk lär sig nya saker tillsammans, är innovativa och kan njuta av sitt jobb. Den hjälper oss att tillsammans trots den stora osäkerheten se möjligheter i framtiden och försöka lösa hur vi i våra arbetsgemenskaper kan hitta vägar till en bra framtid.
Därför uppmuntrar Sinimaaria Ranki alla att besöka kontoret allt emellanåt för att träffa folk och få glädje av det. Ett annat tips är att beakta så kallad kognitiv ergonomi: Man ska ta pauser mellan möten, röra på sig under dagen och ta hand om sitt välmående.
Rent juridiskt är det arbetsgivaren som ansvarar för arbetsskyddsfrågor, men om man är ensam hemma måste man själv bära ansvaret för att man äter lunch, håller pauser och mår bra.
Uppmuntra dina kolleger
Sinimaaria Ranki påminner om att vi alla är ansvariga också som arbetstagare att bidra till att atmosfären på jobbet är positiv och uppmuntrande.
– Det handlar om hur vi bemöter våra medarbetare. Den atmosfär man har på jobbet är central för hur folk lär sig tillsammans på jobbet. Det avgörande är hur vi alla tillsammans kan använda våra kunskaper och förnya dem och vara innovativa och på det sättet öka produktiviteten.
Det här har faktiskt en enorm betydelse för Finlands framtid. Om vi vill bibehålla välfärdsstaten trots att befolkningen åldras behöver vi både en hög sysselsättning och en ökande produktivitet.
– Visst kan vi köpa nya maskiner och anställa fler, men den del av produktiviteten som kommer av hur arbetsgemenskapen fungerar är den intressanta delen. Den förklarar två tredjedelar av produktivitetsökningen i ekonomin. Den avgör hur innovativa vi kan vara och hur vi kan arbeta bättre.
Du kan kommentera artikeln fram till klockan 22 lördagen den 14 januari.