Det är möjligt att det kommer lika många ukrainare till Finland i år som i fjol. Det förutspår äldre forskare Rolle Alho vid E2 Forskning i sin senaste rapport ”Ukrainalaiset Suomessa”(ukrainarna i Finland).
Allt beror på hur kriget i Ukraina utvecklas. Rapporten visar också att många ukrainare funderar på att stanna i Finland för gott. Därför är det enligt Alho viktigt att berätta vad flytten till en hemkommun innebär.
– Ifall vi vill att ukrainarna kommer vidare från mottagningstjänsterna till kommunerna behöver vi informera mycket bättre om vad det innebär att få anhålla om en hemkommun från början av mars i år, förklarar Alho.
Registrerad hemkommun för med sig rättigheter - och skyldigheter
Han säger att det behövs bättre information om fördelar och skyldigheter med hemkommun, bland annat att barnen har läroplikt eller rätten till social- och hälsovårdstjänster. I dag går en del ukrainska barn i finsk eller ukrainsk skola, eller både och, en del på distans.
– Vi behöver också fundera mera på språkkraven i Finland ifall vi vill sysselsätta ukrainarna bättre och ta vara på de högre utbildade som kommer, fortsätter han.
Ingen slump att ukrainarna söker sig hit
Rolle Alho, äldre forskare, E2 Forskning
Rolle Alho betonar att flykten till Finland från Ukraina inte är någon slump, utan resultatet av en lång kontakt mellan länderna.
– Vi har haft 7 000 fast bosatta ukrainare i Finland före Rysslands krig - och över 10 000 säsongarbetare som jobbar här sommartid. Många har alltså erfarenheter och bekanta familjer här.
I fjol sökte närmare 50 000 ukrainare om skydd i Finland, så snart går antalet förbi den i Finland fastbosatta estniska minoriteten som hittills varit störst, mellan 50-55 000 personer, enligt Statistikcentralen.
Skiljer sig från andra minoriteter i Finland
Ukrainarna är annorlunda som minoritet i och med att de är spridda över så gott som hela Finland. Andra minoriteter har koncentrerats kring de större städerna, bekräftar E2 Forskning-rapporten.
– Ukrainarna är yngre än andra minoriteter, mest har det ju kommit mammor och barn, förklarar Alho. Vi vet att det bor omkring 7700 ukrainare i Nyland och 5300 i Egentliga Finland. En tredjedel av alla ukrainare är barn.
Under förra året har barnen börjat i dagis och skola, kommit igång med språken här och det bidrar till att familjerna ogärna flyttar då man börjat rota sig på mindre orter.
Dessutom är det dyrare att bo i huvudstadsregionen jämfört med andra delar av landet.
En betydande del ukrainare bor fortfarande i heminkvartering.
– Kommunerna behöver bli bättre på att erbjuda dem bostäder i gott skick, när registrering av hemkommun blir vanligare, fortsätter Alho.
Alltför få behärskar ukrainska inom mottagningstjänsterna
Språket är fortfarande en hög tröskel mellan de nyanlända och finländarna. Få ukrainare talar engelska och det finns inget gemensamt språk. Ukrainska examina erkänns inte i Finland i dag.
Risken för utnyttjande är också verklig visavi ukrainare. Det gäller både jordbruket och inom byggnadssektorn.
Många kommer att stanna för gott
Rolle Alho fastslår att många ukrainare överväger att stanna för gott i Finland. Ju längre kriget pågår, desto fler vill stanna här.
– Det finns ingenting att återvända till för dem, säger han. Ibland finns bara minnen och ruiner kvar. Finland behöver förbereda sig på det här och öka möjligheten till delaktighet i det finländska samhället – på ukrainska. Det behövs fler tolkar också.
De ukrainska barnen lär sig finska och svenska snabbt.
– Det är ändå inte meningen att de ska fungera som tolkar för sina familjer, utan de tjänsterna måste finnas där.
Alho betonar också betydelsen av att ukrainarna kommer med i olika slags hobbyverksamhet och sociala nätverk där de bor, så att ingen behöver känna sig utanför.
Rapporten vi redovisar för här är sammanställd av E2, som är en politiskt obunden, allmännyttig, tvärvetenskaplig forskningsanstalt.
Rapporten ”Ukrainarna i Finland” är finansierad av bland annat Sitra och inrikesministeriet.
Sitra är en fond som ägs av finska staten. Sitra får sina pengar från avkastningen av sin placeringsverksamhet. De härstammar från en grundplåt på 100 miljoner finska mark som Sitra fick vid grundandet år 1967.