Vårdbranschen har redan länge varit i kritiskt tillstånd. Attraktionskraften minskar och sjukskötarna blir allt färre. Speciellt pressade är hemvården och åldringsvården. För tillfället sitter vårdfacken Tehy och Super tillsammans med kommun- och välfärdsarbetsgivarna KT vid riksförlikningsmannens bord och försöker nå en överenskommelse om kollektivavtal.
Tehy och Super har sagt att den här avtalsrundan är den sista möjligheten att göra branschen mer attraktiv. Det är hårda bud när man varslat om strejk på tre intensivvårdsavdelningar och två hemvårdsenheter utan att erbjuda möjlighet till skyddsarbete.
En sjukskötare vars grundlön för tillfället är cirka 2 550 euro, skulle ha en grundlön på 3 030 euro om fem år
För att öka vårdbranschens attraktionskraft och för att komma ur lönegropen har Tehy och Super gjort upp ett räddningsprogram för social- och hälsovården. Genom att höja branschens löner med 3,6 procent utöver de allmänna lönehöjningarna per år i fem års tid, ska man trygga köpkraften och få vården på fötter.
Den allmänna löneförhöjningen fastslås i princip under avtalsförhandlingarna med exportbranschen, eftersom de är de första som ingår avtal under arbetsmarknadsrundan. I år är den allmänna höjningen 2 procent.
I praktiken betyder det här att en sjukskötare vars grundlön är cirka 2 550 euro i dag skulle ha en grundlön på 3 030 euro om fem år.
Det skulle kosta samhället mellan 300 och 350 miljoner under det första året och ge sjukskötarna knappt 100 euro extra i månaden. För varje år stiger kostnaderna.
Höjningen per månad det första året kanske inte ter sig särskilt stor. Men eftersom sjukskötarna är en så stor yrkesgrupp och lönen höjs mera än andra branschers löner varje år, blir det till slut en summa på 1,6 miljarder för det femte året.
Så här ser konflikten ut ur vårdarens perspektiv
För att exempelsjukskötaren Viktor Vårdare ska komma upp i medellön måste han både jobba kvällsturer och veckoslut på sitt jobb inom hemvården. Jobbar han övertid eller långa 14-timmars pass, är han alltid väldigt trött när han kommer till jobbet följande dag.
Viktor Vårdare har studerat fyra år på högskola och har en examen som kan jämföras med en kandidatexamen. Viktor Vårdare har lärt sig dosera mediciner, sköta om öppna sår och hantera nålar. Det som Viktor Vårdare ändå gör utöver vårdarbete är att duscha, mata och bädda hos sina klienter.
Eftersom tiden hos varje klient är bestämd på förhand, och Viktor Vårdare inte vill lämna en hungrig pensionär i sin säng, blir han ofta försenad till nästa besök. Det här skjuter på hela hans tidtabell för dagen och han bestämmer sig för att äta lunch medan han promenerar till nästa besök. Senast han gick på toaletten var innan han for hemifrån tidigt på morgonen.
Eftersom personalen redan är på ett minimum kommer kedjan att gå sönder om inga vikarier hittas
Viktor Vårdare skulle gärna utvecklas i sitt arbete. Han önskar att hans chef skulle ha tid att bolla svåra ärenden med honom och hjälpa till i att fatta vårdbeslut. Men chefen är upptagen.
Viktors kollega Susanna Sjukskötare är långtidssjukskriven på grund av utmattning och Nestor Närvårdare har covid-19 och kan inte jobba på en vecka. Chefen är upptagen med att försöka hitta vikarier till resten av veckans pass. Eftersom personalen redan är på ett minimum kommer kedjan att gå sönder om inga vikarier hittas.
Dagen innan hade chefen inte fått in någon vikarie att ta kvällsturen så Viktor Vårdare gjorde ett dubbelpass. Visserligen får han extra betalt, både en engångssumma och övertidsersättning, men hans vilotid uppfylls sällan. Han börjar känna sig trött och glömmer allt oftare bort vad han egentligen skulle göra hos en klient.
Men han vill inte heller lämna klienterna vind för våg, någon behöver ge Åsa Åttioåring hennes insulin på kvällen, annars kan hon hamna i chock och dö. Så han tar ofta dubbelpass även om han är trött.
Enorm omstrukturering krävs
Tvisten handlar nu om två helheter; lönerna och arbetsförhållandena. Arbetsgivaren KT säger att de redan höjt resten av de kommunalt anställdas löner markant, och att vårdpersonalen kunde ha fått samma lönepåslag. Enligt KT finns det inte mer pengar.
Vårdfacken å sin sida har i flera år varnat om att vi snart är nära katastrof. Social- och hälsovårdsbranschen har underbudgeterats i flera år, menar de.
När det gäller tvistefrågor som inte handlar om lön vill parterna inte yppa några detaljer. Det antas handla om möjligheterna till vila och utveckling, om ledarskap och arbetsbild.
För att få till förlikningen behövs stora omorganiseringar på hela fältet
När den offentliga sektorn i flera år velat skära ner på kostnaderna har närvårdarna och sjukskötarna fått en allt bredare arbetsbild. En omorganisering skulle betyda att vårdarna skulle få koncentrera sig på det de är utbildade till, alltså den rent medicinska vården. En ny yrkesgrupp, som till exempel vårdassistenterna, även kallade omsorgsassistenter, skulle komma in och ta över omsorgsarbetet.
För att få till förlikningen behövs stora omorganiseringar på hela fältet. Om riksförlikningsmannen inte lyckas hitta en sådan lösning har vårdfacken meddelat att det kommer att bli massuppsägningar.
Vad en massuppsägning strax före valet skulle betyda för både samhället och politiken återstår att se.