Målet är att Finland ska återvinna 55 procent av alla sopor år 2025 och år 2035 ska hela 65 procent återvinnas. De senaste åren har återvinningsgraden ändå legat på 41 procent. Det skulle alltså behövas en ökning med nästan 15 procent på bara två år.
Det här kan låta överraskande, men Rakel Allén, miljöutbildare på Rosk'n Roll, berättar att vi inte är så bra som vi kanske tror.
– Vi skulle vilja tro att vi i Finland är bra på att sortera. Men om man ser på resten av EU hör vi inte på något sätt till toppklassen. Vi har mycket att förbättra, säger Allén.
Allén tror att majoriteten sorterar sina sopor någorlunda bra. Men medan vi stod inne i omlastningshallen kom det ett lass med blandavfall – ett lass fruktansvärt osorterat blandavfall.
– Ännu finns det en hel del människor som inte bryr sig tillräckligt och inte alls sorterar.
En dagstidning kan bli 38 koppar kaffe
I dagens läge uppdateras anvisningar och lagstiftning gällande sopsortering allt oftare. Även om det är för ett gott syfte kan det ur konsumenternas perspektiv vara både förvirrande och frustrerande med nya regler. Därför ville vi nu krossa en del myter gällande sopsortering.
Myt 1: Plastförpackningarna måste vara rena.
Enligt Allén räcker det att plastförpackningarna är någorlunda rena. De största och synliga matresterna ska man ta bort och vid behov skölja med lite vatten. Huvudsaken är att plastavfallet inte börjar lukta jättemycket och att det inte finns några matrester som lockar till sig skadedjur.
Myt 2: Soporna sorteras i efterhand så allt kan slängas i blandavfall.
I omlastningshallen töms tillfälligt allt blandavfall – men där sorteras ingenting. Det som slängs i blandavfall åker osorterat vidare till förbränning. Allén berättar att allt i princip kan brännas men att det ur ett miljö- och energimässigt perspektiv skulle vara bättre att återvinna det som är möjligt. Eftersom till exempel metall och glas inte brinner, är det ingen vits att slänga det i blandavfall då det ändå inte kan bli någon energiproduktion av det.
Myt 3: Om något sorterats fel är allt förstört.
Allén förklarar att det här inte alls stämmer, i de flesta fall. Till viss del går det att i efterhand sålla ut saker som inte hör hemma i exempelvis plast-, metall- och glasinsamlingen. Man förstör alltså ingenting genom att försöka sortera även om något skulle hamna i fel kärl. Huvudsaken är att man försöker.
Myt 4: Att återvinna förbrukar mer energi än det sparar.
Enligt Allén är det här helt och hållet en myt. Vi sparar mycket energi på att vi kan återvinna material istället för att ta fram helt nytt. Dessutom kan både metall och glas återvinnas hur många gånger som helst utan att kvaliteten försämras. När man återvinner glas används 20 procent mindre energi och genom att återvinna aluminium kan man spara hela 95 procent energi.
Myt 5: Att jag sorterar gör ingen skillnad.
Varje återvunnen produkt gör en skillnad. För att sätta det hela i ett annat perspektiv: Genom att återvinna en konservburk kan man spara energi som räcker till sju timmars tv-tittande och för en återvunnen dagstidning kan man koka 38 koppar kaffe.
”Man ska inte behöva verktyg för att sortera”
Det kan ibland kännas svårt att sortera då en del förpackningar består av flera olika material. En bra tumregel är att sortera enligt det material som det finns mest av. Enligt Allén är det inte meningen att man ska behöva använda verktyg för att sortera.
Allén hoppas att det skulle ske en utveckling så att det inte behöver blandas så mycket olika material. Men ibland går det inte då förpackningarnas huvuduppgift är att skydda produkten – och eftersom miljöpåverkan av matproduktionen är större än förpackningarnas, är det bättre att ha en ordentlig förpackning.
Allt är inte heller dåligt. Trots att vår återvinningsgrad är 41 procent toppar vi statistiken gällande avfallsdeponering. Enbart en procent av vårt avfall hamnar på soptippar. Det vill säga, även om mängden avfall som materialåtervinns skulle kunna vara större än vad den är idag – blir så gott som alla våra sopor till något nyttigt.