Regeringsförhandlingarna är inne på sin fjärde vecka och eftersom regeringsbildare Petteri Orpos målsättning är att minska statens utgifter med många miljarder så befarar många att också bostadsbidraget kommer att skäras ner.
Både Samlingspartiet, Sannfinländarna och Kristdemokraterna har tidigare talat om att de vill skära ner eller åtminstone se över bostadsbidraget – vad det helt konkret skulle innebära är oklart.
Bostadsbidraget är ett välbekant bidrag för överraskande många finländare, 600 000 finländare får idag bostadsbidrag. Pensionärer med låga pensioner har ett eget särskilt bostadsbidrag som 200 000 pensionärer lyfter. Det så kallade allmänna bostadsbidraget beviljas studerande och personer i arbetsför ålder. 400 000 finländare får det allmänna bostadsbidraget, 43 procent av dem är studerande.
Bostadsbidraget diskuterades i måndagens Slaget efter tolv, där deltog Veera Hellman, viceordförande för den svenska samlingspartistiska föreningen Borgerlig samling, Carita Eklund, som jobbar som diakon vid Åbo svenska församling och Åbo Akademis studentkårs styrelseordförande Nicolina Nordman.
Nordman säger att bostadsbidraget är jätteviktigt för studerande.
Vi bor inte i slott
Nicolina Nordman
– Jag bor i en studentbostad på 22 kvadratmeter långt ifrån centrum. När jag har betalt hyran så har jag kvar 43 euro per vecka för att betala övriga räkningar och mat. Med tanke på inflationsnivån så är det inte många matkassar som kommer hem med den summan pengar. Bostadsbidraget är ett jätteviktigt bidrag, vi klarar oss inte utan det, förklarar Nordman.
Studerande får idag en studiepenning på 268,23 euro per månad och den summan höjs till 279,38 euro i augusti. Studerande får rätt till utkomststöd bara ifall hen först har lyft studielån.
– Många är tvungna att hyra bostad på den privata marknaden eftersom det finns för lite studentbostäder. Då går hela studiepenningen och bostadsbidraget åt till att betala hyran. Resten av levnadskostnaderna måste finansieras på annat sätt, säger Nordman. Vi bor inte i slott.
Nordman påminner också om att med de bidrag studerande får idag – studiepenning, bostadsbidrag och studielån – så lever studerande fortfarande under fattigdomsgränsen i Finland.
– Det finns inte rum för ytterligare nedskärningar, slår Nordman fast.
Det är orealistiskt
Carita Eklund om nedskärningar i bostadsbidraget
Den andra stora gruppen som får bostadsbidrag är låginkomsttagare. Carita Eklund konstaterar att de som är allra mest beroende av bostadsbidraget är förvärvsarbetande med låga löner.
– En person som har en inkomst på 2 000 brutto per månad är mest beroende av bostadsbidraget. Speciellt om det finns barn i familjen och man är ensam förälder. Lönen ska räcka till allt: hyra, mat, kläder, mediciner, hobbyer. Du är inte berättigad till utkomststöd med en lön på 2 000 euro, förklarar Eklund. Hon gissar att i sådana familjer ligger utgifterna för mat på cirka 50-60 euro per vecka.
Bostadsbidraget kan vara högst 80 procent av boendeutgifterna. Olika kommuner har olika gränser för hur mycket bostadsbidrag du kan få. Utkomststöd, barnbidrag, arv och gåvor beaktas inte.
Carita Eklund förklarar att personer som är utanför arbetslivet oftast har möjlighet att ansöka om utkomststöd, vilket personer med låga löner sällan kan göra. Därför är det lågavlönade förvärvsarbetande som skulle råka mest illa ut ifall man beslutar sig för att skära i bostadsbidraget.
– Människor som jobbar som daghemsbiträden, vårdbiträden och till exempel i caféer – de som jobbar dagtid utan extra veckosluts- och helgtillägg behöver bostadsbidraget. Och de som jobbar deltid. Ofta får man inte jobba så mycket som man skulle vilja. Många som jobbar i affärer kanske inte får jobba mer än 30 timmar per vecka, säger Eklund.
Eklund tycker det är orealistiskt att tala om nedskärningar i bostadsbidraget.
– Speciellt om vi vill ha välmående barn som orkar studera då de växer upp och sedan som vuxna klarar av att arbeta och ta hand om den åldrande befolkningen, säger Eklund.
Staten delar ut två miljarder i bostadsbidrag varje år
Staten delar varje år ut cirka 2 miljarder euro per år i bostadsbidrag jämfört med cirka 900 miljoner år 2010. Den här summan steg märkbart 2017 då studerandena togs med i det allmänna bostadsbidraget.
Veera Hellman från Samlingspartiet vill stävja kostnadsökningen.
Om man är tvungen att göra nedskärningar så måste alla delta i det arbetet
Veera Hellman
– Jag håller med om att bostadsbidraget är viktigt speciellt för dem som lever med små inkomster. Det som är problematiskt är att bostadsbidraget inte riktas till dem som behöver det allra mest, menar Hellman.
Hellman tycker att personer som jobbar inte borde vara beroende av bostadsbidrag. Hon tycker att inkomstgränsen för att vara berättigad till bostadsbidrag kunde justeras nedåt.
20 procent av de som bor i Helsingfors lyfter idag bostadsbidrag, vad händer om man justerar inkomstgränserna?
– Nedskärningarna skulle inte riktas till de minst bemedlade utan till dem som redan har ett jobb. Det kunde också sporra dem att ta emot fler timmar på jobbet ifall de jobbar deltid, säger Hellman.
Veera Hellman understryker att hon tycker att man borde se över hela socialskyddssystemet, inte bara bostadsbidraget.
– Men om man är tvungen att göra nedskärningar så måste alla delta i det arbetet, konstaterar Veera Hellman.