Höjningen av pensionsåldern har resulterat i en betydande ökning av sysselsättningen bland personer som befinner sig på tröskeln till pensionsåldern. Det här visar en ny studie av Pensionsskyddscentralen (PSC).
Den största orsaken till att sysselsättningsgraden ökat är att personer har stannat längre i arbetslivet, uppger PSC:s ekonom Satu Nivalainen, i ett pressmeddelande.
– Den tre månader långa höjningen av pensionsåldern har ökat andelen sysselsatta med i genomsnitt 20 procentenheter till 49 procent. Det här innebär att sysselsättningen har blivit 1,7 gånger större, säger hon.
Sysselsättningen ökade mer bland lågutbildade än bland högutbildade. Den ökade också mer i den privata sektorn än i den offentliga sektorn.
Den gradvisa höjningen av pensionsåldern slogs fast i en pensionsreform år 2017. I den kom man överens om att den lägsta åldern för pension skulle höjas med tre månader för varje åldersgrupp. Reformen började med dem som är födda 1955.
Andelen arbetslösa och sjukpensionerade ökade också
Även om sysselsättningsgraden har ökat markant sedan pensionsreformen har arbetslösheten, sjukpensionerade och arbetsoförmågan ökat märkbart.
Enligt Nivalainen har den ökade arbetslösheten och arbetsoförmågan främst berott på att personer förblivit i samma situation som innan pensionsåldern höjdes. Ändå har var tionde av de sysselsatta som kunnat gå i pension om pensionsåldern inte höjts blivit arbetslösa eller på annat sätt lämnat arbetslivet.
Undersökningen omfattade alla finländare födda 1954–1956. Den lägsta pensionsåldern för personer födda 1954 var 63 år, för personer födda 1955 var den 63 år och tre månader, och för personer födda 1955 var den 63 år och sex månader.
Resultaten visar effekterna av höjningen av pensionsåldern på mycket kort sikt, när pensionsåldern ännu inte stigit särskilt mycket. Därför ska studien analyseras på nytt när pensionsåldern har stigit mer, menar PSC.