Kvinnor har både sämre lön och lägre sysselsättningsgrad än män, säger OECD:s chefsekonom Clare Lombardelli och betonar att kvinnors sysselsättningsgrad borde öka i Finland.
Finländska forskare är av helt annan uppfattning än Lombardelli. Finland har de facto det minsta sysselsättningsgapet mellan könen i hela Norden.
– Man kan se att vi har sett en felaktig tolkning från OECD om Finlands arbetsmarknadssituation, säger Pertti Taskinen som är överaktuarie och arbetskraftsforskare vid Statistikcentralen.
Näst lägsta sysselsättningsgapet efter Litauen
Statistikcentralens siffror visar att Finland länge haft det näst lägsta sysselsättningsgapet mellan könen efter Litauen. Sysselsättningsgraden för kvinnor ligger bara 0,5 procentenheter efter männens sysselsättningsgrad i Finland.
Terhi Ravaska, specialforskare vid Statens ekonomiska forskningscentral VATT och biträdande professor i ekonomi vid Tammerfors universitet anser också att OECD:s uttalande om behovet att öka på kvinnors sysselsättningsgrad baserar sig på felaktig information.
– Hon hade troligen fel statistik, ända sedan 90-talet har sysselsättningsgapet mellan kvinnor och män varit väldigt litet. Finland har den minsta skillnaden mellan män och kvinnors sysselsättning i Norden, säger Ravaska.
Finlands toppar listorna både på europeisk nivå och nordisk nivå när det gäller att så liten skillnad som möjligt mellan kvinnor och mäns sysselsättningsnivå. I många europeiska länder jobbar kvinnor markant mindre än män. I de övriga nordiska länderna ligger sysselsättningsgapet på omkring 4 till 5 procentenheter.
”Mera oroad för medelåldersmän”
Hanna Sutela, specialforskare vid Statistikcentralen, skriver i ett blogginlägg att den låga sysselsättningen bland kvinnor i Finland är en myt som fortfarande verkar leva kvar. Hon beskriver behovet av att använda sig av uppdaterade uppgifter och arbetsmarknadssiffror, speciellt då man uttalar sig om ämnet.
– Jag skulle vara mera oroad av sysselsättningsgraden för medelåldersmän. Den har inte återgått till den nivå den låg på innan coronapandemin, kommenterar Sutela till Yle i en tidigare artikel.
I Finland har kvinnors sysselsättningsgrad efter coronapandemin ökat i högre grad och i snabbare takt än männens. Sysselsättningsgraden har dessutom ökat i alla åldersgrupper för kvinnor.
Satsa på terapi för dem som lider av depression och ångest
– Naturligtvis finns det inte endast en grupp där sysselsättningsgraden skulle kunna förbättras. Men i och med den åldrande befolkningen kommer sysselsättningen i hela landet att fortsätta öka, speciellt bland den äldre befolkningen, säger Taskinen.
Just nu arbetar 75 procent av den vuxna befolkningen i Finland.
Ravaska säger att det finns en möjlighet att öka sysselsättningsgraden hos den äldre befolkningen. Dessutom påpekar hon behovet av åtgärder som underlättar återgången till arbetslivet för personer som har försämrad eller nedsatt arbetsförmåga. Det handlar bland annat om personer med psykisk ohälsa, som har svårt att återvända till arbetslivet.
– Att satsa på terapi för dem som lider av depression, ångest eller annan psykisk ohälsa skulle med säkerhet också försnabba personernas återkomst till arbetslivet, säger Ravaska.
Enligt forskning är sysselsättningsgraden för personer som fått psykoterapi 6 procentenheter högre än för deras motparter. Deras årliga inkomster är i genomsnitt också 2 100 euro högre.
Deltidsarbete kan trots allt öka sysselsättningen
Både kvinnor och män arbetar mindre deltid i Finland jämfört med grannländerna. För personer som har nedsatt eller försämrad arbetsförmåga är det svårt att arbeta heltid. Orsakerna till det kan varabrist på flexibilitet på arbetsmarknaden.
Deltidsarbete skulle kunna sänka tröskeln för att komma tillbaka till arbetslivet efter föräldraledighet och för personer med nedsatt eller försämrad arbetsförmåga att delta i arbetslivet.
Ingressen har ändrats 27.6 kl. 13:05 från ”Tvärtom är de finländska kvinnorna bättre sysselsatta än alla sina nordiska systrar och finländskorna ligger tvåa i Europa” till ”Statistikcentralens siffror visar att Finland länge haft det näst lägsta sysselsättningsgapet mellan könen i hela Europa”.