På torsdag är det dags för sommarens globala fotbollsfest – det är alltså hög tid att bulla upp inför mästerskapet i Australien och Nya Zeeland.
Låt oss presentera tre snackisar:
1. Har Norden till slut tappat det?
Toppnationerna trampar på gasen, farten ökar, ökar, ökar … frågan är om Norden hänger med? Fram till 2021 var svaret ja. Sverige tog brons i VM 2019 och var två år senare en straffläggning från OS-guld i Tokyo.
Men i fjol åkte Finland, Island, Norge och Danmark ut i gruppfasen i EM medan Sverige förlorade med svidande 0–4 mot England i semifinal. Norge mötte också England i turneringen – och förlorade med 0–8.
I årets VM deltar Sverige, Norge och Danmark. Är det här turneringen då det blir tydligt att avståndet mellan Norden och toppnationerna i världen håller på att bli allt större?
Det ser illa ut, vi har tappat greppet
Pauliina Miettinen
Vi ger över ordet till panelen med nuvarande och tidigare landslagslirarna Linda Sällström, Adelina Engman och Anna Westerlund samt Yles experter Jani Lyyski, Minea Lassas, Marianne Miettinen, Pauliina Miettinen och Milla-Maj Majasaari (också hon landslagsspelare).
Jani Lyyski, ligavinnare med IFK Mariehamn och Yle Sportens expert: Nu svär jag möjligtvis i kyrkan, men jag hoppas det. Damfotbollen behöver länder som går i bräschen. Nationer med landslag och klubblag drar storpublik på regelbunden basis kommer accelerera utvecklingen kraftigt. Högst troligt finns dessa länder utanför Norden, av befolkningsmässiga, historiska samt fotbollskulturella skäl.
Pauliina Miettinen, KuPS tränare och Yles VM-expert: Det ser illa ut, vi har tappat greppet. Sverige är vårt största hopp, men jag tycker inte att Norden har ett tillräckligt bra lag för att utmana om titeln. Damallsvenskan har tappat i kvalitet och andra länder har utvecklats i rasande takt.
Marianne Miettinen, Bollförbundets elitfotbollschef: De som har mycket pengar på herrsidan har klarat av att bygga vassa ligor. Att få spela tuffa matcher varje helg påverkar mycket. Så svaret är ja, de sex stora är väldigt stora, men alltid kan någon skrälla!
Linda Sällström, alla tiders målskytt i landslaget: Även om Sverige inte är tippat att gå så långt tycker jag att de mången gång brukar överprestera i slutspel. Fastän de nordiska länderna inte skulle gå så himla långt i den här VM-turneringen skulle jag inte dra så långtgående slutsatser.
Minea Lassas, spelare i PK-35 och Yle Sportens expert: Alla tre nordiska länder borde kunna ta sig till kvartsfinal, men efter det lär det bli kämpigt. Visst verkar det som att man i Norden halkat efter toppnationerna, men eventuella kvartsfinaler mot vinnarfavoriterna lär bli en viktig fingervisning om exakt hur stort försprång de hunnit få. Resultaten från EM i fjol bådade inte gott, men lyckas man utmana i denna turnering så kanske avståndet inte vuxit sig alltför stort än.
Milla-Maj Majasaari, landslagsmålvakt och Yle Sportens expert: Sverige är en toppnation, rankat trea på Fifas världsrankning. Jag tycker inte att gapet blir större. Min egen erfarenhet från landslaget är att vi hela tiden utvecklas och blir bättre och bättre. Jag har en god tilltro till att vi kommer att hänga med i utvecklingen.
2. Äntligen 32 lag i VM, men är det för många?
Ah, ett VM med 32 lag. Mycket talat för att konceptet är optimalt: Många får vara med i mästerskapet och högoktanig dramatik utlovas i den sista gruppspelsomgången. Det finns inte heller några märkligheter med att ”de bästa grupptreorna går vidare”.
Men det finns ett krux. Inom damfotbollen är nivåskillnaderna mer markerade än på herrsidan. Landslagsmatcher har slutat 20–0 och 19–0, vilket tär på grenens kredibilitet.
Är alltså ett utökat VM – senast spelade 24 lag i mästerskapet – en positiv utvecklingsriktning, eller finns det risk att presumtiva slagpåsar som Panama och Haiti kan sticka ut på ett negativt sätt?
Pauliina Miettinen: Det är bättre med en turnering som omfattar fler. Man måste förstå att grenen är rätt ung på damsidan och utvecklingen exploderat först under de senaste åren. Vi är inne i en tillväxtfas och om ett par decennier finns inte det här problemet. Är det dessutom så farligt med stora nivåskillnader?
Linda Sällström: Fördelarna är att fler länder får chansen att visa upp sig på den här nivån. Det ger chansen till damfotbollen att växa och skapa en hajp. Det kan bli stora nivåskillnader, men man får påminna att det också hänt i herr-VM tidigare.
Minea Lassas: I och med att fotbollen på damsidan ännu domineras av USA och Europa blir nivåskillnaderna stora jämfört med resten av världen. De europeiska debutanterna Portugal och Irland har tagit stora steg under de senaste åren och kan förhoppningsvis utmana jättarna. De hade inte platsat i det tidigare formatet. Debutanten Haiti däremot, som ligger 53:a på världsrankningen, möter England i gruppspelet, och den matchen lär bli jobbig att kolla på.
Anna Westerlund, flest landskamper genom tiderna för Finland: Jag tycker att formatet är ok. I någon enstaka match kanske det blir lite större siffror men det är inte generellt sett något att oroa sig för.
Jani Lyyski: För att damfotbollen skall utvecklas är A och O välbesökta läktare. Det skapas genom synlighet och produktens kvalitet. Det kommer vi få se från toppnationerna och vi kommer få synlighet i fler länder. Dessutom kommer de sämre nationerna ta med sig värdefull erfarenhet om vilken nivå som krävs inför framtida mästerskap. Alla dessa faktorer är bra för att stärka damfotbollen, skapa intresse och få folk till läktarna. Jag stöder 32 lag.
3. Kaosrubriker och protester
Den sista snackisen är den mest beklämmande. Inför dammästerskap brukar det bli tydligt att spelarna också tvingas fajtas utanför spelplanerna – också så den här gången.
Ett snabbt svep i mörkret: Zambias huvudtränare Bruce Mwape misstänks för sexuella övergrepp på sina spelare, Nigerias spelare hotade med bojkott på grund av obetalda arvoden och avbokade träningsläger.
Sydafrika hade nyligen en 13-åring i truppen mot Botswana på grund av A-landslagets strejk för uteblivna löner. Också i Kanada och Jamaica är missnöjet med de respektive förbunden stort.
Franska och spanska spelare har bojkottat landslaget på grund av missnöje med tränaren. Fransyskorna fick som de ville – men Jorge Vilda sitter fortfarande kvar i Spanien.
Ni ser, de oroväckande rubrikerna är många och världsomspännande.
Pauliina Miettinen: Se vad som händer i Zambia, fan anamma! De har lidit i hela sitt liv och fortsätter behandlas dåligt. Det är bra att folk tar striden mot galenskapen, annars ändras ingenting. Jag lyfter hatten åt de som protesterar för att de älskar sporten. De riskerar sitt VM och eventuellt karriären. Det är väldigt ledsamt att se folk i förbunden utnyttja sina maktpositioner.
Milla-Maj Majasaari: Om damspelarna bara tiger blir det aldrig bättre. Det är trist att de måste ta kampen. Det skulle inte hända på herrsidan.
Hur påverkar kriserna lagens prestationer i VM?
Pauliina Miettinen: Lönefrågor är sådant som fullblodsproffs ska klara av att hantera utan att turneringen lider. Men då orättvisorna är på ett mer personligt plan är det mycket svårare.
Milla-Maj Majasaari: Så klart påverkas spelarna, i varje fall undermedvetet. Men de kan kanske vända situationen till det positiva, komma ihop som ett lag och dra styrka av att man gör det tillsammans.
Yle sänder hela VM från premiär till final med svenska kommentarer. Glöm inte att delta i Yles VM-tippning!