Det historiska utebadet på Fölisön är en oas för många stadsbor. Med undantag för sommarmånaderna då staden driver verksamheten kan man för en billig peng bli medlem och få en egen nyckel. Innanför det vita staketet som skiljer utebadet från resten av Fölisön är tillvaron kravlös. Här kan man välja om man vill småprata med de andra gästerna eller om man vill vara tyst.
Det enda önskemål som finns är besöket dokumenteras i gästboken som ligger i det svala och anspråkslösa omklädningsrummet. Staden vill veta hur många som badar.
Vill man ha sällskap i vaken kan man skriva i föreningens whatsapp-grupp. Och det uppskattas om man sopar trappan fri från snö. Men oftast är det paret från Hertonäs som vill skotta.
En vindstilla vinterdag i mars hörs ingenting förutom ett lätt porlande från pumpen i isvaken.
Men nu finns det en oro för att lugnet ska försvinna i takt med att bastuplanerna på Fölisön fortskrider.
Då den tidigare aktören drog sig ur projektet har området på Fölisöns utebad reserverats till Katja Ojala och Anna Talasniemi som även grundat föreningen Seurasauna för vidare utveckling av projektet.
Reservationen klubbades igenom av Helsingfors stadsmiljönämnd förra veckan.
Den tidigare entreprenören KF Restaurants drog sig ur projektet i september 2022. Samma koncern drev Fölisöns restaurang Kruunu som bommade igen i november 2022.
Både staden och den nya aktören betonar att de vill värna om det historiska utebadets verksamhet och värden, men medlemmarna i Fölisöns utebadarförening, Seurasaaren Uimarit, är inte övertygade.
Det är något annat vad villkoren innebär i praktiken, vi får se om stadens krav har någon som helst betydelse
Vappu Hietala
Föreningens kassör Vappu Hietala berättar att de är oroliga för att utebadets atmosfär påverkas.
– Fölisöns utebad är känt för sin lugna atmosfär. Många sätter värde vid att det är lugnt här. Det spelas ingen musik. Här kan man vara precis som man vill och man kan välja om man badar med baddräkt eller utan. Trots att det byggs ett staket kanske bastubadarna vill spela musik eller ha glada kvällar, säger Hietala.
Utebadet är en plats för alla
Utebadet är en trygg plats framför allt för många kvinnor.
– Personer som upplevt trauma eller som opererats kan känna sig trygga med att de lämnas ifred här, säger Hietala.
Majoriteten av medlemmarna i Seurasaaren Uimarit är just kvinnor. I dagsläget har föreningen 525 kvinnliga medlemmar och 92 manliga.
Och föreningen växer. Sedan 2020 har antalet simmare ökat med ungefär hundra medlemmar om året.
Det område av utebadet som reserverats för bastun ligger på damernas sida, om de tusen kvadratmeter som reserverats används i sin helhet så minskar arealen på damerna sida med en tredjedel.
Hietala talar varmt om gemenskapen bland badgästerna.
– Vår förening välkomnar varenda en, säger Hietala.
Till skillnad från många badställen med bastu så finns det inget kösystem till Fölisöns utebad. Föreningens motto är ”i havet ryms alla, och på gården klarar man sig”.
Flera kriterier måste uppfyllas för att bastuprojektet ska kunna genomföras. I stadens reservationskriterier står det att planeringen bör ta utebadet och dess verksamhet i beaktande. Men Hietala är skeptisk.
– Det är något annat vad villkoren innebär i praktiken, vi får se om stadens krav har någon som helst betydelse, säger Hietala.
Bastun ska också bli en plats för alla
Enligt Anna Talasniemi som driver bastuprojektet tillsammans med Katja Ojala så behöver utebadets medlemmar inte oroa sig. Hon betonar att de vill föra en dialog kring hur bastun ska utformas.
– Fölisöns utebad är en viktig plats för många. Det är en hemlig pärla. Jag hoppas att vi tillsammans kan fundera på hur bastuplanerna ska förverkligas på ett sätt som fungerar för alla, säger Talasniemi.
Hon säger att de är beredda att överväga att använda en mindre del av området som reserverats om det är möjligt.
Hon tillägger att den nuvarande visionen för bastun skiljer sig från föregående aktörs, som var en koncern med hotell och restauranger. Nu drivs projektet av två bastuentusiaster som vill involvera stadsborna i planeringen.
– Vi är för tillfället föreningsbaserade, och även om vi vill att bastun ska vara lönsam eftersträvar vi inte vinst. Det viktiga är att göra bastutraditionen tillgänglig för flera, säger Talasniemi.
Bastuprojektet betonar värden såsom gemenskap och jämlikhet.
– Om vi har möjligheten att förverkliga bastun så vill vi göra det tillsammans med stadsborna och driva projektet tillsammans, säger Talasniemi.
Nu letar föreningen efter investerare och de överväger även crowdfunding som ett alternativ till att samla in kapital.
Samtidigt förstår Talasniemi utebadets medlemmar.
– Det är förståeligt att förändringar på en plats som är viktig skapar motstånd. Men vi hoppas på ett nära samarbete.
Hon ser också att en bastu kan tillföra mervärde till utebadet.
– En bastutradition på en ö som är full av traditioner är bra.
Talasniemi påpekar också att utebadet är stängt för utomstående en stor del av året, medan bastun kommer att tillåta sporadiska besök.
Seurasauna har kontaktat utebadarföreningen för att att påbörja en dialog.
Politikerna ser potential
Under stadsmiljönämndens sammankomst förra veckan var majoriteten överens om att bastuprojektet skulle fortskrida. Silja Borgarsdottir Sandelin (SFP) kom med ett motförslag om att att reservationen skulle hävas men motförslaget understöddes inte.
Jenni Pajunen (Saml) som är ledamot i stadsmiljönämnden tycker att projektet är bra.
– Det är bra att Fölisön livas upp och att det kommer fler tjänster dit, säger Pajunen.
Hon menar att det finns utrymme både för att bevara det historiskt viktiga utebadet och för att bygga en bastu bredvid. Hon betonar vikten av att både kultur- och naturvärden tas i beaktande vid byggandet av bastun.
– Genom projektet förnyar vi finsk bastukultur samtidigt som vi värnar om gemenskap och jämlikhet, säger Pajunen.
En fråga som utebadarna ställt är varför bastun måste byggas just på utebadets område. De grönas ledamot i stadsmiljönämnden, Otso Kivekäs, påpekar att det är detaljplanen som styr.
– Det är svårt att ändra detaljplanen på Fölisön eftersom det är ett skyddat område. Antingen byggs bastun på utebadets område eller så blir det ingen bastu.
Kivekäs är noggrann med att påpeka att staden i dagsläget godkänt en reservation men inte själva byggandet av bastun.
– Nu är det upp till aktörerna att utreda om de kan bygga en bastu som uppfyller stadens villkor, säger han.
Han menar att det nu är upp till föreningarna att diskutera med varandra för att nå en lösning som passar alla parter, vilket han tror är möjligt.
– Bastuprojektet och utebadets verksamhet vilar på samma värderingar. Förutom risker så finns det även möjligheter. Man kan både basta och simma, samma typ av erfarenhet eftersträvas, säger Kivekäs.
Reservationen för bastun är i kraft till april 2026. Till dess ska planen och investeringen för bastun ha klarnat.
– Beroende på planen så får vi se om det blir en bastu eller inte, konstaterar Kivekäs.
Vappu Hietala, kassör för Seurasaaren Uimarit, konstaterar att det har varit mycket fram och tillbaka de senaste åren, och att hon är spänd på hur det går.
– Man hoppas på det bästa och är rädd för det värsta, säger hon.