– Jag tycker att begreppet polykris är ganska bra då man vill kommunicera att det är mycket på gång just nu. Jag använder det själv ibland när jag vill tala om att gyttret av kriser som vi ser, säger Alf Rehn.
Det är viktigt att skilja på kriser och kriser. Å ena sidan har vi långvariga kriser, som exempelvis den ekologiska och den demografiska krisen som vi ser spela ut under årtionden. Sedan har vi också de snabba kriserna.
– Ta kriget i Ukraina. Den krisen löser vi inte på tre månader eller ett år, men vi kan åtminstone föreställa oss att vi kan lösa den på kortare sikt.
Rehn menar att det är viktigt att hålla huvudet kallt när man följer med uppdateringarna kring pågående kriser, som läget i Mellanöstern.
– Skulle man vara konspiratoriskt lagd så börjar det se ut som att vi har kommit in i en oändlig räcka av kriser. Vissa har ju till och med sett krisen i Mellanöstern som ett tecken på att vi är inne i den yttersta tiden.
– Mitt tips är: ”sätt ner sociala medier”. Ingen vill förminska det jobbiga, men vi måste alla inse att inget blir bättre av att vi står och skriker efter apokalypsen.
Kriser kan ”mata på” varandra
Det talas också om att de olika hoten vävs samman och förstärker varandra.
– Såklart kan kriser mata på varandra, men samtidigt så tycker jag att vi inte ska tro att alla kriser alltid automatiskt leder till en oändlig cykel av kriser som aldrig tar slut. Så negativ vill åtminstone inte jag vara, säger Rehn.
– Naturligtvis finns det alltid en risk. Jag skulle säga att det är mer sannolikt att den ekologiska krisen kan leda till massutvandring som sedan kan leda till andra ytterligare kriser, till och med krig.
Man ska också komma ihåg att det vi upplever nu är att vi är mer medvetna om alla kriser än någonsin tidigare, menar Rehn.
Går vi tillbaka till exempelvis 1800-talet så kunde det pågå ett krig två länder bort som du aldrig hörde något om, förutom ett brev någon gång per halvår.
– Så det kom dig inte in på livet. Nu får vi omedelbar information från Ukraina med bild och video, så givetvis upplever vi kriserna mycket mera just nu.
Apokalypsen ännu långt borta
Den amerikanska finansmannen George Soros pekade i somras ut artificiell intelligens som det största hotet mot mänskligheten (Dagens Nyheter, låst artikel). Också den tidigare Google X-chefen Mo Gawdat har varnat för att AI-apokalypsen kan vara nära.
Alf Rehn vill helst inte måla upp skräckscenarier och förespråkar istället lite mer is i magen när det kommer till spekulationer kring AI-utvecklingen.
– Jag tycker att det krävs ganska mycket fantasi för att säga att AI är det största hotet vi står inför.
– Det är en lång väg från läget just nu, där AI mest består av ett par trevliga små verktyg med neurala nätverk och maskinell inlärning bakom, till det som folk är rädda för, det vill säga en AI som tar över planeten och gör oss till husdjur om vi har tur och avlivar oss om vi har otur.
Sovjetunionen och Nazityskland förtryckte utan digital teknik
Det är bra att komma ihåg att AI är en teknologi som utvecklas stötvis, och att vi nu har varit inne i en period då utvecklingen har gått snabbt framåt. Det här behöver ändå inte betyda att nästa stora språng är på väg den närmaste tiden, säger Alf Rehn.
– Jag är optimist vad gäller AI. Jag tror att det kommer att vara ett positivt verktyg för oss, som kommer att minska på mängden trist göra som vi har haft. Ingen människa ska behöva fylla i Excel-ark om det går bättre att göra med hjälp av en AI.
De som är mer negativa har lyft fram att AI kan hota demokratin eftersom den kan gynna icke-fria samhällen där de som styr vill övervaka sin befolkning. Hur ser du på en sådan vision?
– Här ska man kanske komma ihåg att både Sovjetunionen och Nazityskland klarade av att vara ganska förtryckande med helt och hållet analoga verktyg.
– Det finns en risk där, absolut, men den risken är samma som vi har med Facebook som redan i dag via sina algoritmer skapar filterbubblor som skapar problematiska beteenden i en demokrati. På något sätt har vi ändå lyckats hanka oss fram.
Var det bättre förr?
Alf Rehn menar att några av kriserna som vi ställs inför just nu absolut kan vara på samma nivå som de största kriserna mänskligheten har levt igenom. Han nämner framför allt klimatkrisen och hotet om kärnvapenkrig.
Tar vi däremot ett längre historiskt perspektiv så ser han dock många fördelar med att leva idag.
– Vi kan konstatera att vi inte har ett världskrig på gång. Vi har inte digerdöden på gång. Och vi har ganska bra verktyg och mediciner för att klara av vissa av de utmaningar vi ställs inför.
– Jag vill inte underskatta vår nuvarande polykris, men jag vill inte heller att folk ska börja säga att ”ingen har haft det så svårt som vi”. För om jag får välja att leva här och nu eller leva under digerdöden då två tredjedelar av Europa dog i pandemi av böldpest, så väljer jag här och nu 100 gånger utav 100.
Men digerdöden var ju trots allt väldigt länge sedan. Kan du ta ett mer modernt exempel?
– Jag skulle inte ens byta ut det vi har nu mot 1980-talet. Och det är inte bara för att jag avskydde musiken. Genom utvecklingen så har vi internet och digitaliseringen som åtminstone pekar på vägar ut.
– Jag förstår att det kan kännas som att vi lever i en extremt krisdrabbad värld, men det går bättre för oss än det känns. Trots att det kan kännas som att allt är på väg käpprätt åt helvete så lever vi faktiskt i en fredligare, lugnare och på många sätt bättre värld.
Håller du med Alf Rehn om att det är dags att sätta undan telefonerna och sluta doomscrolla? – Berätta i kommentarerna.