Att Hangö är en populär sommarstad med många fritidsboende är ingen nyhet, men att närmare 42 procent av lägenheterna i flervåningshus i Hangö inte har stadigvarande invånare visar hur vanligt fenomenet är, menar Hangös stadsstyrelseordförande Sture Söderholm (SFP).
– När jag hörde siffran blev jag förvånad, men när jag frågade bekanta var det många som gissade ganska rätt, berättar Sture Söderholm.
En lägenhet som ingen bor i permanent betyder inte att lägenheten står tom året runt.
Antalet tomma bostäder kan också bero på många olika faktorer. I växande städer kan nybyggda bostäder delvis förklara statistiken.
Lägenheter som hyrs ut kan också ibland stå tomma en tid innan hyresvärden hittat nya hyresgäster, men i Hangö tror både Sture Söderholm och den lokala disponenten Göran Selenius att en övervägande del av de tomma lägenheterna används som fritidsbostad.
– Den råa verkligheten är att fast boende bor norr om järnvägen, men söder om järnvägen närmare havet dominerar sommargästerna, konstaterar Göran Selenius.
Snårig fastighetsskatt
I ett vanligt flervåningshus, framför allt i Hangös södra delar, är det med andra ord mera regel än undantag att mer än var tredje lägenhet står tom majoriteten av året. Om majoriteten av bostäderna i ett flervåningshus används som fritidslägenhet kan det innebära en skattesmäll för bostadsägarna.
Fastighetsskatten för stadigvarande boende är betydligt lägre än för bland annat fritidsfastigheter, så kallat annat bostadshus.
För 2023 är fastighetsskattens procentsats för ett permanent boende i Hangö 0,45 procent, men för en fritidsfastighet är procenten 1,60.
Skatteförvaltningens ramar för fastighetsskatten är i runda slängar det dubbla för fritidsbostäder.
Skatteförvaltningens tillämpningsanvisningar för fastighetsskatten är däremot snåriga.
För att den lägre skattesatsen för stadigvarande boende ska tillämpas måste minst 50 procent av fastighetens lägenhetsyta användas som permanent bostad. Om det här kravet inte uppfylls ska en annan skattesats tillämpas.
Ledande skattejurist på Skattebetalarnas centralförbund Päivi Kaari poängterar ändå att fastighetsskatten också hänger ihop med fastighetens användningsändamål. Utgångspunkten är därmed att ett flervåningshus är ett stadigvarande boende och skattesatsen fastställs enligt det.
– Men frågan blir intressant om majoriteten av lägenheterna i ett flervåningshus inte används för stadigvarande boende. Däremot har jag inte hört om fall där flervåningshus skulle tilldelas en ny skattesats, säger Päivi Kaari.
Göran Selenius, som jobbar som disponent i Hangö, är medveten om den här potentiella skattesmällen. Han konstaterar att skattesatsen kan förändras för bostadsaktiebolag som bara används för fritidsboende.
– På andra håll i landet där samma fenomen förekommer har beskattningen ändrats. Då kan fastighetsskatten dubbleras, säger Göran Selenius.
Underhåll nedprioriteras
I Finland står i medeltal tolv procent av lägenheterna i landets kommuner och städer tomma, men i Västnyland är det bara Lojo som ligger under det nationella medeltalet.
Det är inte heller helt riskfritt att låta en lägenhet stå tom länge.
– Framför allt avlopp mår bra av att användas regelbundet, men skadegörelse och inbrott ökar också när lägenheter står tomma, säger Göran Selenius.
Vi brukar skämtsamt säga att på fredag efter klockan 16 börjar telefonen ringa
Göran Selenius, disponent i Hangö
Än så länge har han inte märkt att antalet inbrott och skadegörelse skulle öka, men däremot märker Göran Selenius att en del fritidsboende inte prioriterar underhåll så högt.
Dessutom är underhållet inte heller jämnt fördelat under året. Snarare hopar sig mycket under sommarmånaderna när fritidsboende är på plats.
– Vi brukar skämtsamt säga att på fredag efter klockan 16 börjar telefonen ringa. Då kryper problemen fram när fritidsboende anländer till staden, säger Göran Selenius.
Det slutgiltiga beviset
Hangös stadsstyrelseordförande Sture Söderholm berättar att han rör sig mycket i staden och framför allt vintertid möts han av många mörka fönsterrutor.
– Dessutom var det en tråkig trend för några år sedan då många äldre Hangöbor sålde sina hus, men utbudet på mindre lägenheter i staden var klent, berättar han.
Att Hangö, framför allt sommartid, till stor del befolkas av fritidsboende är ett bekant faktum, men Sture Söderholm ser statistiken som det slutgiltiga beviset på att så är fallet.
– Nu har vi en siffra på hur vanligt det är att ha en fritidslägenhet i staden, konstaterar han.
Sture Söderholm vill ändå gärna lyfta fram utvecklingspotentialen som statistiken avslöjar. Hangö har varit en stad med 12 000 invånare och skulle enligt Söderholm svälja alla de fritidsboende som nu äger en lägenhet i staden galant.
– Infrastrukturen finns redan och vi skulle klara av den tillväxten utan nybyggnation.