Den 7 oktober dödades uppemot 1 400 israeler i en terrorattack som Gaza-baserade Hamas utförde. Sedan dess har Israel fört en motoffensiv i Gaza. En månad senare har det kostat ytterligare 10 000 människor livet.
Informationen som kommer ut ur Gaza är begränsad, men utöver flödet som Hamas kontrollerar finns det också obundna i området.
Bland dem är humanitära hjälporganisationer.
Bombardemanget från den israeliska sidan har blivit värre dag efter dag efter dag
Jens Lærke, talesperson för OCHA
Bevisligen katastrofalt
Utöver vittnesmål finns det också otaliga bilder och videor från området. Bland material som förmedlas från enskilda i Gaza via nyhetsbyråer och sociala medier finns det också gott om bilder som är för starka för att publiceras.
– Vi ser bilder, vi ser och hör rapporter från våra medarbetare. Det är väldigt svårt att få kontakt med personer i Gaza just nu, säger Pernilla Baralt, generalsekreterare vid Unicef i Sverige.
Unicef har drygt 30 medarbetare på plats i Gaza.
Varje gång internetuppkopplingen kommer tillbaka till Gaza sipprar det ut bilder som visar dödade barns kroppar hängandes från rasmassor, kroppsdelar som sticker ut och lösgjorda söndertrasade kroppar som väntar på att transporteras bort.
– Det finns många vittnesmål som vi kan stödja våra uppgifter på, att det är en fruktansvärd situation, säger Baralt.
Operationer utan anestesi
Läget för de som lever i Gaza beskrivs av de humanitära experterna som katastrofalt.
– Omständigheterna är absolut horribla. Jag hörde just av våra kolleger hur de till exempel inte ens har antiseptiskt att hålla såren rena med, så de använder vinäger, säger Linda Konate, verksamhetsledare vid Läkare utan gränser i Finland.
– Det finns inte anestesi, så de opererar utan anestesi. Det finns inte heller smärtstillande.
Pernilla Baralt vid Unicef säger att sjukdomar börjat sprida sig i Gaza på grund av bristen på mat, vatten och medicin. Hon berättar att deras medarbetare i Gaza vittnar om att de också själva drabbas hårt av läget.
– En medarbetare berättar just nu om frustrationen kring att inte kunna hjälpa som hon vill, och att läget nu är att hon tvingas gömma sig hemma hos sina föräldrar och försöka att se till så hennes barn överlever, säger baralt, och fortsätter:
– Barnen frågar, mamma, varför kan vi inte dricka vanligt vatten? De får dricka bräckvatten, saltvatten, smutsigt vatten. De har också blivit sjuka.
Det humanitära måste gå före det politiska
– Humanitär lag gäller i alla situationer, oavsett vad. Även i en konflikt, även i ett krig så finns det rättigheter som civila har. Inte minst mänskliga rättigheter som alla barn i världen har, säger Baralt vid Unicef.
Israel har motiverat krigsföringen med att Hamas kunde se en vapenvila som en delseger i sitt krig. Konflikten har en lång historia, och handlar i grund och botten om en konflikt som pågått redan innan staten Israel skapades efter andra världskriget.
– Fundamentalt är det ett politiskt problem, det förstår vi. Men det ska inte förhindra oss från att få en humanitär vapenvila till stånd, säger Lærke.
Enligt honom är humanitär hjälp ofta, om inte alltid, det första steget till en lösning i konflikter.
– Det börjar med att parterna, de som för kriget, medger att vi alla är människor. Det första steget mot att medge det är att ge livsbevarande nödhjälp till människorna.
Så länge det inte sker, så ser Lærke att orsakerna till krig fortsätter växa.
– För varje dag som går blir krisen djupare och djupare. Det bildar i sin tur många många år, om inte generationer av konflikt, trauma, hat och vad vet jag i framtiden.
Varje dag dödas och skadas hundratals barn – ”Vi har inte haft fall där talen har manipulerats”
De konkreta siffrorna som rapporteras från Gaza kommer från de palestinska hälsomyndigheterna. Siffrorna har stadigt stigit sedan Israel började bombardera Gaza efter terrorattacken den 7 oktober. Det har nu rapporterats om fler än 10 000 döda.
Enligt de officiella siffrorna är fler än 4 000 av dem barn.
Talen har ändå utsatts för viss skepsis, bland annat av USA:s president Joe Biden.
– Jag har ingen föreställning av att palestinierna talar sanning om hur många människor som dödas, sade Biden under en presskonferens utanför Vita Huset den 25 oktober
Enligt FN:s kontor för samordning av humanitär hjälp OCHA är siffrorna ändå pålitliga.
– Det är viktigt att slå fast att det finns en lång historia med hälsomyndigheterna i Gaza som har gett oss tal som har visat sig vara korrekta, säger Jens Lærke, talesperson vid OCHA:s huvudkontor i Genève.
Lærke berättar att OCHA jobbat med hälsomyndigheterna sedan 2005, och att talen visat sig vara korrekta.
– Vi har inte haft fall där talen har manipulerats eller varit okorrekta.
Linda Konate bekräftar att antalet skadade är stort, att många är svårt skadade, och att det dessutom handlar om barn. Vissa av dem överlever inte.
– I stället för att fokusera på siffror så vill jag lyfta fram att det är människor som är skadade, som har genomgått traumatiska amputationer. Det finns tusentals människor som inte får vatten just nu och hamnar att dricka orent vatten. Det är det som vi borde fokusera på. De här människorna har rätt att få hjälp, säger Konate.
Världens farligaste plats för humanitärt arbete
OCHA har också kontakt med medarbetare i Gaza. De koordinerar bland annat FN:s hjälporganisation för Palestinaflyktingar UNRWA.
– En uppdatering jag har den här morgonen är att 88 av deras lokala palestinska medarbetare har dödats, säger Lærke och upprepar måndagens siffra för att betona tragedin.
Lærke berättar att OCHA skapar en lista över de farligaste platserna för humanitärt arbete varje år. I fjol var det Sydsudan, där 23 hade dödats under hela 2022. I Gaza har nu nästan fyra gånger så många dödats på bara en månad.
– Det är fullständigt oacceptabelt, säger Lærke.
Läget också förvärrat på västbanken
Sedan kriget mellan israel och Hamas inleddes har situationen i det Israelkontrollerade området Västbanken förvärrats avsevärt. Under 2023 har 321 palestinier dödats där, enligt OCHA.
– Situationen på Västbanken har helt klart blivit värre. Vi har särskilt ett problem med våldsamheter med de israeliska bosättarna som är där, säger Lærke, och fortsätter:
– Det är inget nytt problem, det är ett problem som vi har haft i många år. Men det har gradvis vuxit.
Gemensam vädjan om vapenvila
Lærke, Konate och Baralt är överens om att det nästa steget för att hjälpa människorna i Gaza är en vapenvila.
– Som Läkare utan gränser har vi sagt att det är det enda sättet vi kan hjälpa människor, säger Konate.
– Det vi behöver nu är både eldupphör, och att de leveranser vi har vid gränsen kan få komma in i Gaza, säger Baralt.
Unicef och OCHA är även bland de 18 FN-organisationer som också skriftligen vädjade om en humanitär vapenvila på måndagen.
– Det är otroligt viktigt att få den här humanitära pausen, säger Lærke, som betonar att en vapenvila också är avgörande för att få in humanitär nödhjälp till Gaza.
– Det som är helt nödvändigt nu är en vapenvila, en vapenvila och en vapenvila säger Lærke.
Kollegerna i Gaza ger hopp
– Jag kan ärligt säga att de senaste fyra veckorna har varit ganska tunga. Jag har också mycket oro för mina kolleger, de har mist sina familjemedlemmar, sina hem, säger Linda Konate, och fortsätter:
– Men det är kanske de som ger det där hoppet. Trots att de är otroligt trötta och går igenom något tungt så fortsätter de att arbeta och göra sitt bästa.
– De kommer stanna så länge de behöver, trots den svåra situationen de genomlider, säger Baralt vid Unicef.
Konate ser att det viktigaste just nu är att få till en vapenvila och få in den humanitära hjälpen. Tills dess hoppas hon på ett allmänt stöd för det humanitära arbetet, och att folk följer med vad som händer.
– Det är jätteviktigt att man inte slutar bry sig om situationen, säger Konate.