Artikeln är över 2 år gammal

”Vi är 100 procent missnöjda” – strid om bidrag till ishallsbolag i Kronoby

I Kronoby har en tvist seglat upp mellan kommunen och de två ishallarna i kommunen. Kommunen vill ge ett bidrag på 18 000 euro varje år, talkokrafterna bakom ishallarna säger att det behövs mer för att verksamheten ska kunna fortsätta.

Två män i en ishall.
Bernt Storbacka och Johan Högnabba vill ha 12 000 euro mer om året till Terjärv ishall än Kronoby kommun vill bidra med. Bild: Ida-Maria Björkqvist / Yle

Förslaget till Tekniska och miljönämnden i Kronoby är att ishallsbolagen får godkänna avtalen som ger 18 000 euro per år, eller så köper kommunen framöver bara ishallsturer till exempel åt skolor och betalar hyra för det.

– Vi är 100 procent missnöjda, det är ett förslag som helt drar undan mattan för verksamheten, säger Johan Högnabba som är en av eldsjälarna bakom verksamheten vid Terjärv ishall.

Ishall.
Hittills har båda ishallarna i kommunen (på bild ishallen i Kronoby) fått bidrag på 12 000-13 000 euro per år. Nu föreslår kommunen en höjning, men samtidigt vill kommunen att bolagen tar över elräkningarna för belysningen. Bild: Ida-Maria Björkqvist / Yle

– 30 000 euro per år i driftsbidrag är det vi klarar oss med om vi ska ta över elräkningarna. Ismaskinen behöver förnyas, den håller på att paja, och då den pajar stannar verksamheten, säger Högnabba.

”Förstör fungerande koncept för 12 000 euro”

Eldstjälarna Johan Högnabba och Bernt Storbacka menar att Kronoby kommun nog har råd att stå för ett högre bidrag till ishallarna.

– Beredningen betonar lika behandling inte bara mellan ishallar utan olika idrottsgrenar. Då förstår jag inte varför det är helt okej att man sponsrar skötsel av idrottplaner. Vi har nio fotollsplaner i kommunen som kostar 60 000 euro per år, säger Storbacka.

– Fotbollen kanske har fler utövare, och jag vill inte sätta olika idrottsgrenar mot varandra. Men den friskvård som skrinnandet i hallen är, har ett oerhört stort värde, säger Högnabba.

Ishall.
Mycket av jobbet i ishallarna (på bilden Terjärv ishall) görs på talko men med en gammal ismaskin och osäkert elpris kan man inte hålla igång verksamheten utan hjälp från kommunen, säger eldsjälarna. Bild: Ida-Maria Björkqvist / Yle

Inför nämndmötet är förslaget att ishallarna antingen godkänner summan som kommunen erbjuder (18 000 per år samt en engångssumma på 12 000) eller också köper kommunen hallturer, men utöver det blir det inga bidrag.

Vad händer om förslaget går igenom?

– Det är ganska osannolikt att vi öppnar ishallen nästa höst då. Det finns inte förutsättningar för det, säger Storbacka.

– För en kostnad på 12 000 euro till (som bolaget vill ha, reds anm) så håller man på att stjälpa fungerande koncept som ger möjlighet för kommunens invånare att idka friskvård. Jag kan inte begripa mig på sådant, säger Högnabba.

Kommunen: Vill behandla all idrott jämlikt

För kommunen handlar det om att skapa klarhet och transparens i systemet, säger kommundirektör Malin Brännkärr.

– Det har varit ett rörigt system och vi vill att ishallsbolagen men också andra idrotter ska behandlas jämlikt. Därför har vi försökt reda upp den här situationen som har varit oklar och kanske också lite ojämlik tidigare.

Brännkärr säger att kommunen måste fundera på vad man har råd med.

– Jag tror att gällande alla idrotter och alla sporter, alla anläggningar, finns alltid behov av mera pengar. Men det är ett jättesvårt pussel.

Två kvinnor utomhus.
Malin Brännkärr och Patrica Svarvar säger att det är ett svårt pussel att få ihop då utövare av många sporter alla ska få sin del av kakan. Bild: Ida-Maria Björkqvist / Yle

I fråga om att fotbollsplanerna får 60 000 euro per år säger Brännkärr att fotbollen har betydligt fler utövare.

– Vi har varit bland de kommuner i landet som har flest fotbollspelare per capita. Där det finns fler spelare, fler barn involverade får de också mer bidrag.

Samtidigt säger Brännkärr att en annan aspekt på jämlikhet är att de sporter som kostar mer kan få större bidrag av den orsaken. Men det är knepigt att få alla nöjda.

– Frågar man fotbollsfolket tror jag att de också tycker att vi satsar för lite, det gäller säkert många andra idrotter. Men vi har höjt bidragsnivåerna ganska betydligt de senaste åren gällande all idrott, kulturverksamhet och ungdomsverksamhet.

Det avtal som nu föreligger är inte optimalt, säger tekniska chefen Patricia Svarvar. Därför föreslår hon också att det är tidsbundet på tre år så att man under den tiden kan arbeta fram en mer långsiktig lösning.

– Vi har fört diskussioner med bägge bolagen och har ännu inte kommit i mål, vi är ganska långt ifrån varandra.

Finns mer pengar att ta till ifall nämnden vill det?

– Det är svårt säga på rak arm. Ifall bidraget höjs betydligt måste vi eventuellt justera annan service. Den här nivån på driftsbidrag är det vi anser att driften nästa år klarar av, säger Högnabba.

Pedersöre och Nykarleby har gett större bidrag

Högre räntor, stigande elpris och utöver det dyra ismaskiner och underhåll, gör att flera ishallar har fått extra bidrag från kommuner och städer i år.

Till exempel har Pedersöre i år gett 70 000 euro ishallen AW Arena. Pengarna har gått till ny led-belysning, service av kylmaskinerna och lån och amorteringar. Ifjol gav Pedersöre 40 000 euro till ishallen i bidrag för stigande elpris.

Nykarleby stad har i år gett 50 000 euro i verksamhetsbidrag och ytterligare 40 000 euro på grund av stigande kostnader till sin ishall.