De ungas intresse för samhällsfrågor och politik hänger mycket ihop med hur föräldrarna pratar om politik hemma och hur engagerande en lärare lyckas vara då hen undervisar i samhällslära.
Oskar Dikert jobbar som lärare i historia och samhällslära och berättar att intresset för politik och politisk beslutsfattning varierar mycket bland hans elever.
Han ser tydligt om föräldrarna pratar om politik och samhällsfrågor hemma.
– Ofta framför eleverna sina föräldrars åsikter, men det mest skadliga är ändå om föräldrarna är likgiltiga för politik och överför det på sina barn, funderar Dikert.
Där har läraren en utmaning att väcka intresset hos den unga och övertyga att det kan löna sig att intressera sig.
De unga behöver konkreta exempel
– Politik handlar om pengar och beslut handlar om pengar. Den frasen brukar jag slänga ur mig då en ung säger att politik inte intresserar, konstaterar han.
Han lyfter upp studiestöd som ett exempel, bostadsbidrag och planerade nedskärningar i utbildningen. Han tar fram sådana beslut som redan nu påverkar eller som sannolikt kommer att påverka den ungas liv konkret.
Många av Dikerts elever kör bil till skolan och påverkas av beslut som har med bensinpris och bilskatt att göra. Likaså dricker många elever energidrycker och läsk eller äter godis, och då påverkar en höjning av mervärdesskatten för socker.
– Det är viktigt att göra det så konkret som möjligt så de kommer till insikten att aj jo, det här berör ju mig!
Hur statsledningen fungerar är för många unga är en kryptisk helhet, säger Dikert. Mycket av den information som de får utanför skolan kommer från sociala medier – närmast från Tiktok och Instagram och då är det svårt att få en vettig helhet.
Olika val är en viktig del av samhällslära
Olika val – riksdagsval, EU-val, kommunalval och presidentval – hör till läroplanen och dem går Dikert igenom rätt så ingående med sina elever.
De granskar kandidatuppställningar, de olika partierna och deras ideologier och de olika sakfrågorna som partierna för fram.
De tittar tillsammans på hur stora eller små skillnaderna egentligen är mellan de olika partierna. Och de letar också ställen på internet där eleverna kan hitta mer information om kandidaterna.
Många unga tror att de inte kan påverka genom att rösta – man tror inte på framtiden eller man ser inte sin röst som avgörande
Oskar Dikert, lärare
På lektionerna uppmuntrar han också eleverna att gå in på olika valkompasser och att granska hur de kan ta upp samma sak men med olika frågeställning, och då kan svaren bli helt olika.
– Jag poängterar för eleverna att det är viktigt att bekanta sig med den kandidat man tänker rösta på. Vad hen står för och vilka konkreta följder det kan ha då kandidaten får min röst.
Efter valen hör det till att på lektionerna gå igenom valresultatet. De går igenom olika grafer och tidningsartiklar, diskuterar varför de tror att valresultatet blev som det blev.
Efter riksdagsvalet ifjol diskuterade de varför riksdagens sammansättning blev som den blev och hurdana beslut den sannolikt kommer att göra.
Kan läraren berätta sin politiska åsikt?
Lärarens egna politiska åsikt ska hållas borta från undervisningen, det tycker Dikert är en självklarhet. Han lyfter i undervisningen fram olika sidor av kandidaterna och sedan ska eleven själv få komma fram till en åsikt om kandidaterna.
Men det kan vara svårt att komma fram till egen ståndpunkt då kamrattrycket är stort.
Han berättar att han tar upp olika scenarier vad olika politiska beslut kan leda till.
– Varför Finland inte kan bli en diktatur med vår nuvarande lagstiftning, vad är det som tryggar mänskliga rättigheter, vad är det som tryggar att vi får vara i skola, vad olika partiers budgetförslag kan ha för följder för Finlands framtid, ger han som exempel.
En utmaning att få unga att intressera sig för politik
Tyvärr ser Oskar Dikert ett dalande intresse för politik bland de unga. Många anser att de inte har tid.
Samtidigt ser han en ljusglimt i de så ofta kritiserade sociala medierna: till exempel Tiktok kan göra politik populärt och kan väcka intresse.
Intresset bland unga att gå och rösta ligger på knappt 60 procent och Dikert har funderingar kring varför intresset inte är större.
– Många unga tror att de inte kan påverka genom att rösta – man tror inte på framtiden eller man ser inte sin röst som avgörande. Eller också kan det handla om ren och skär lättja, funderar han.
Han säger att familjens intresse att rösta påverkar mycket. Har man som tradition att tillsammans gå och rösta, då är chansen större att den unga går med.
Men i skolan ser han en minoritet som är intresserad av politik och fler och fler som är likgiltiga för politisk beslutsfattande. Det finns andra saker som är mer intressanta för ungdomarna.