Inkomstskillnaderna i samhället kommer öka som en konsekvens av regeringens nedskärningar i den sociala tryggheten.
Det är en av slutsatserna i den konsekvensbedömning som Social- och hälsovårdsministeriet nu sammanställt. Bedömningen analyserar följderna av de nedskärningar i sociala stöd som regeringen Orpo vill genomföra.
Den så kallade ginikoefficienten, som mäter inkomstfördelningens ojämlikhet i samhället, beräknas öka med ungefär en halv procentenhet.
De grupper som drabbas hårdast är enligt konsekvensbedömningen studerande och arbetslösa som lyfter inkomstrelaterad dagpenning.
Bland åldersgrupperna är det unga vuxna, det vill säga personer i åldern 18–24 år, som drabbas hårdast. Det beror till stor del på att många i gruppen är studerande och berörs av de planerade nedskärningarna i bostadsbidraget och indexfrysningen av studiestödet.
Åldergrupperna 25–34 år och 55–64 år får också bita i det sura äpplet i form av sänkta bidrag, medan konsekvenserna för personer över 65 år är rätt små eftersom regeringens nedskärningar inte gäller pensioner.
Utgifterna för utkomststödet beräknas också öka med upp till 30 procent som en följd av regeringens stödpolitik.
Professor: ”I linje med den högerpolitik som regeringen bedriver”
Bedömningen kommer vidare fram till att nästan hälften av hushållen (49 procent) kommer att se sin disponibla inkomst öka.
Det förklaras av regeringens planer att sänka inkomstskatten och kapa i arbetslöshetsförsäkringspremierna år 2024. En liten effekt kommer också från höjningar i barnbidraget för barn under 3 år.
De hushåll som kan räkna med mer pengar i fickan torde således vara sådana där en eller två vuxna jobbar och har fast inkomst.
Samtidigt beräknas 14 procent av hushållen få något lägre inkomster, medan tre procent av hushållen får betydligt lägre disponibel inkomst (ett inkomstbortfall på över 10 procent).
Svenska Yle bad Eva Österbacka, professor i nationalekonomi vid Åbo Akademi, kommentera konsekvensbedömningen.
– Den grupp som får ökade inkomster är hushåll som redan har höga inkomster medan de som kan räkna med inkomstbortfall är hushåll som redan nu har låga inkomster. Därför kommer inkomstskillnaderna att öka.
Hurudan bild av samhället är det som träder fram ur konsekvensbedömningen?
– Man tar fram piskan för att öka sysselsättningen. Det är ju i linje med den högerpolitik som regeringen bedriver. Det ska löna sig att arbeta.
Social- och hälsovårdsministeriet bedömer ytterligare att sysselsättningen kommer att öka med 60 000–65 000 sysselsatta på medellång sikt.
Men bedömningen beaktar endast så kallade statiska konsekvenser och beaktar inte till exempel ett scenario där konjunktursläget försämras ytterligare.
Österbacka påminner om att sysselsättningsmålet omfattar en hel del osäkerhet
– Man förväntar sig en nolltillväxt och vi vet till exempel att byggbranschen redan nu är drabbad.