Trots att läsning just nu är trendigt igen är det inte vem som helst som ger sig in i förlagsbranschen, men det är precis vad Christoffer Holm och hans pappa gjorde då de i våras startade förlaget Libraria.
– En hel del både etablerade författare och debutanter har hört av sig, och vi har nog redan en ganska stor hög med manus som borde läsas igenom.
Det första året kommer far och son Holms förlag att ha gett ut kring tio böcker av alla de slag; fackböcker, romaner, barnlitteratur och en naturbok.
Ett alternativ till de större förlagen är bra, och det finns kanske ett visst missnöje på vissa håll.
Christoffer Holm
En passion för litteratur var den huvudsakliga motiveringen till Holmarnas beslut att grunda ett förlag. Holm är också historiker och vet att det finns en efterfrågan inom den och andra forskarkretsar på möjligheter att ge ut böcker i mindre skala.
Det goda mottagandet kan ha flera orsaker, tror Christoffer Holm.
– Jag hoppas att vårt intresse för det här har skinit igenom. Överlag tror jag också att ett alternativ till de större förlagen är bra, och det finns kanske ett visst missnöje på vissa håll, och framför allt har vi kunnat profilera oss lite annorlunda både på vilka tjänster vi erbjuder men också hur vi försöker få ut våra böcker i samhället.
Intresset för att ge ut böcker i Svenskfinland är stort, liksom i Finland i allmänhet. Många vill berätta en, eller sin, historia, men de stora förlagen som förlitar sig på marknadsprincipen tar bara en del av författarna och idéerna under sina vingar.
Distributören Anna-Lena Palomäki i Vasa, som också är förläggare och bokhandlare själv, säger att det gavs ut ett åttiotal böcker bara i Österbotten förra året. Det som förändrats med åren är främst upplagornas storlek, och det ser man på nationell nivå över tid.
Enligt Ilta Sanomat minskade det totala antalet tryckta exemplar som gavs ut av de medelstora och stora förlagen från 22 miljoner år 2008 till ”bara” ungefär 11,5 miljoner exemplar år 2020.
Men den nischade boken är fortsatt relativt populär. Intresset för det lokala är stort, och det är också det som är en gemensam nämnare för många små förlag runtom i Svenskfinland.
– Mycket av utgivningen är lokal. Om man ger ut en bok som handlar om till exempel Oravais eller Vörå, så är den stora marknaden också där, säger Palomäki.
Mindre aktörer är också viktiga för att dokumentera Svenskfinland, tycker Palomäki.
– De små förlagen skriver den finlandssvenska historien, den lilla människans historia ofta. Berättelserna är det viktiga som jag ser det.
Brist på både pengar och timmar
Att starta ett förlag är inte kanske så dyrt som många skulle tro, men det är inte heller fritt från ekonomiska utmaningar. Men sen så gav sig Christoffer Holm inte in i förläggarbranschen för att bli rik.
– Vi var medvetna om att det inte ser ut som en framtidsbransch. Ekonomiskt är det tufft men för oss är målet inte i första hand att göra någon stor business på det här, det är ideal som styr och ett stort intresse.
Att få läsa en fysisk bok på kvällen är en avkoppling från att ha stirrat hela dagen på skärmen.
Christoffer Holm
De vanliga kostnaderna för små förlag består av bland annat tryckerikostnader, grafisk design, distribution och redaktörstjänster. För varje bok och upplaga innebär det en ekonomisk satsning som man inte vet om man får tillbaka.
Vissa förlag kräver att författaren deltar i kostnaderna, men Holm säger att Libraria undviker det.
Tror på en renässans för den tryckta boken
Libraria ger tills vidare ut böcker enbart i tryckt format, men på sikt utesluter Holm inte digitala utgåvor. Att försäljningen av tryckta böcker minskar stadigt för varje år som går skrämmer inte honom.
Holm tror nämligen starkt på det fysiska exemplarets värde.
– Ända från start har vi trott starkt på att tryckta böcker kommer att komma tillbaka, säger Holm och talar varmt om känslan av att hålla i och läsa en tryckt bok, något han inte tycker att en digital bok kan erbjuda.
Anna-Lena Palomäki håller med om att det är fysiska böcker som intresserar, och som är ekonomiskt gångbart, då det gäller den lokala och nischade litteraturen.
Enligt Palomäki har försäljningen av en stor del av populärlitteraturen redan flyttat över till digitala format, som ljud- och e-böcker. Däremot är den lokalt eller regionalt förankrade litteraturen ännu knuten till fysiska exemplar, och intresset för digitala versioner liten.
I allmänhet är små upplagor av mindre aktörer inte en ekonomiskt lönsam verksamhet.
– Den småskaliga utgivningen, om vi kan kalla den så, skulle aldrig kunna finnas utan de finlandssvenska fonderna som författare kan söka tryckstöd från. Vi skulle aldrig kunna ge ut så mycket böcker utan dem, ingen har råd att betala ur sina egna fickor då man vet att försäljningen kanske inte täcker kostnaderna.