Jukka Mattila är finansråd på Finansministeriet, Petri Malinen är nationalekonom på Företagarna i Finland och Niklas Bruun är professor emeritus på handelshögskolan Hanken i Helsingfors.
De är experter på arbetsliv och ekonomi, därför ber vi dem förklara vilka de ekonomiska effekterna av regeringens arbetsmarknadsreformer förväntas bli.
1. Den inkomstrelaterade arbetslöshetsersättningen minskar stegvis
Jukka Mattila: ”Det här en av de reformer som bäst går att motivera med ekonomiska argument. Den handlar inte bara om en besparing. Finansministeriet har analyserat den grundligt och kommit till att den verkligen förbättrar sysselsättningen.
Det finns en klar konsensus i den nationalekonomiska litteraturen att en stegvis minskning av det inkomstrelaterade arbetslöshetsstödet kommer att höja sysselsättningsgraden och den vägen den offentliga ekonomin. Forskning visar att det gick så också när Sipiläs regering förkortade tiden då man fick inkomstrelaterad arbetslöshetsersättning med hundra dagar.
Folk beaktar åtminstone i viss mån framtiden. Om en person förlorar sitt jobb, inser hen att stödet börjar sjunka efter en tid, och anstränger sig mera för att få jobb redan i i början av arbetslöshetsperioden. I undersökningar har man märkt den här effekten.
Även om man skär i arbetslöshetsersättningen i slutet kom den största effekten i början av arbetslöshetsperioden.
Det har funnits en oro att arbetslösa som snabbt måste ut på arbetsmarknaden tvingas ta emot lågbetalda jobb som inte motsvarar deras utbildning. Den frågan är undersökt, men både forskningen den ekonomiska teorin ger motstridiga resultat. Å ena sidan stämmer det att folk inte har mycket tid på sig att hitta ett bra jobb, men å andra sidan minskar en persons andliga kapital och värde på arbetsmarknaden ju längre arbetslösheten drar ut på tiden.
Den finska forskaren Tomi Kyrö såg i en av sina undersökningar klara tecken på att en kortare stödperiod leder till en lite sämre lön och sämre anställningsförhållanden. Men i en senare undersökning såg han klara tecken på att en förkortning av arbetslöshetsstödet inte hade någon negativ effekt på lönenivån.
År 2017 fick Tomi Kyyrä och Hanna Pesola i en undersökning resultatet att en längre stödperiod ökar lönen i nästa jobb och anställningsförhållandets längd, och i en annan undersökning resultatet att en högre arbetslöshetsersättning sänker lönen i nästa jobb.
Finansministeriets slutsats är att en gradvis försämring av lönen mera följer logiken i den andra av Kyyräs och Pesolas undersökningar. Men då också forskningslitteraturen på området är motstridig bedömer Finansministeriet att varken de direkta eller indirekta effekterna kan vara värst allvarliga.”
Petri Malinen: ”För tillfället har vi en obalans där det finns lediga arbetsplatser och arbetslösa i samma branscher. Det är nationalekonomiskt viktigt att så många som möjligt skulle ha jobb då utbudet på arbetskraft minskar i takt med att befolkningen åldras.”
2. Barntillägget slopas från arbetslöshetsunderstödet
Jukka Mattila: ”Finansministeriet utgår från att barntillägget påverkar arbetslöshetsunderstödets storlek och räknar därför med att sänkningen har en sysselsättande effekt.
Det finns forskning som visar att småbarnsföräldrar reagerar betydligt snabbare och mera till ekonomiska incentiv än resten av befolkningen. Därför är det sannolikt att småbarnsföräldrar söker jobb snabbare än andra om deras stöd minskar. I så fall har stödet en klar ekonomisk effekt.”
3. En arbetstagare som blir sjuk ska inte automatiskt få lön för första sjukdagen
Jukka Mattila: ”De ekonomiska effekterna är ännu oklara.”
Petri Malinen: ”Målet är att få bort onödiga kortvariga sjukanmälningar då orsaken till dem inte alltid är en verklig sjukdom. Genom att slopa ersättningen för den första dagen vill man minska kortvariga sjukanmälningar som kanske är extra vanliga i vissa branscher.
Den här begränsningen berör inte största delen finländarna. I de flesta kollektivavtal har man kommit överens om att arbetsgivaren betalar lön också för den första sjukdagen. Den nya lagen gäller bara i de fall då en sådan ersättning inte finns i kollektivavtalet. Det här är tänkt att sänka arbetsgivarnas tröskel att anställa folk.”
Niklas Bruun: ”Jag ställer mig mycket tveksam till den reformen. Man kan vänta sig att folk oftare går sjuka till jobbet. Det leder till att de är mindre effektiva och smittar ner sina kolleger. Det finns inga klara belägg på att det skulle finnas ett omfattande missbruk av den första sjukdagen.”
4. Begränsad rätt till politiska strejker
Jukka Mattila: ”Den här reformens ekonomiska effekter har bedömts av både Arbets- och näringsministeriet och Finansministeriet. De är eniga om att de sysselsättande effekterna som man kan nå med en sådan här lag skulle vara ganska små i dagens världsläge.
Mitt under pågående strejker kan det kännas som en stor fråga, men om vi ser på lite längre sikt har vi inte förlorat värst många arbetstimmar på grund av den här typen av arbetskonflikter.
Enligt regeringens proposition borde antalet arbetsdagar som förloras på grund av direkta arbetskonflikter vara 90–170 arbetsår per år. Då är det inte fråga om någon värst stor fråga för nationalekonomin.”
Niklas Bruun ”Om vi tittar på förlorade strejkdagar i Finland under 2000-talet ligger vi ungefär på samma nivå som Danmark och Norge och klart lägre än de flesta europeiska länder. Sverige har ändå haft klart färre strejker än Finland.
Arbetsfreden inte har varit ett särskilt stort problem i det arbetsmarknadssystem som vi har haft. Nu har det skett klara förändringar.
Man kan fråga sig om parterna nu tappar förtroendet för varandra på arbetsmarknaden, vilket under de närmaste åren kan leda till mera konflikter, mera stridsåtgärder, mera strejkböter och så vidare.
Bygger man nu upp ett system som kan leverera en lika bra arbetsfred som det system vi har haft tidigare?”
5. Exportbranscherna ska leda löneutvecklingen
Jukka Mattila ”De ekonomiska effekterna är ännu oklara. Detta är en mycket komplicerad fråga. Dels handlar det om exportbranschernas konkurrensförmåga, dels handlar det om en större marknadsekonomisk fråga.
Ett system där endast exportbranscherna bestämmer lönenivån leder till att det automatiskt uppstår ett tryck på höjda löner på den offentliga sektorn. Till exempel vårdarnas löner kan inte släpa hur mycket som helst efter exportbranschernas löner, för då har vi ingen vårdpersonal.
Det är en mycket komplicerad diskussion, och jag kan inte ta ställning till den ännu innan vi har utrett saken på ministeriet.”
Petri Malinen ”Företagarna i Finland vill ha en modell där exportindustrin sätter lönenivån, det skulle trygga Finlands konkurrenskraft. Men jag tycker det skulle vara bättre om arbetsmarknadsparterna själva skulle komma överens om det här.
Det nuvarande systemet förändras ganska radikalt om man ändrar riksförlikningsmannens möjligheter att förhandla.”
6. Lättare att sluta lokala avtal på arbetsplatserna
Jukka Mattila: ”De ekonomiska effekterna är ännu oklara.”
Petri Malinen: ”Här går det klart att påvisa en ekonomisk fördel av att flexibiliteten ökar. Arbetstagare och arbetsgivare kan tillsammans söka lösningar för hur företaget ska klara sig genom svåra tider. Om till exempel efterfrågan på ett företags produkter plötsligt sjunker under en kris kan man komma överens om att man arbetar mindre när det är lugnt på marknaden, men samtidigt förbereda sig på att arbeta snabbt när det finns efterfrågan så att det inte leder till övertid.”
Niklas Bruun: ”Jag tror att det här är en politisk fråga som framför allt drivs av Företagarna i Finland. Jag förstår fackets oro. Om man kan ingå avtal utan att det är klart definierat vem som är avtalspart på arbetarsidan innebär det nog i praktiken att arbetsgivaren väldigt lätt kan få fram sådana avtal som arbetsgivaren önskar.”
7. En saklig orsak ska räcka för uppsägning
Jukka Mattila: ”De ekonomiska effekterna är ännu oklara.”
Petri Malinen: ”Det har funnits problematiska fall som man inte har kunnat lösa med dagens lagstiftning. Till exempel har kraven på ett vägande skäl inte uppfyllts i fall där en anställd fysiskt har antastat en annan anställd. Det är ett sakligt skäl men inte ett vägande skäl. Reformen är tänkt att sänka arbetsgivarnas tröskel att anställa folk.”
Niklas Bruun: ”Det är svårt att bedöma vad det här betyder i olika konkreta typsituationer. I dag vet man på arbetsmarknaden ungefär vet vad som gäller i olika uppsägningssituationer. Om man ändrar dessa kriterier kommer det under en lång period att vara ganska oklart vad som gäller.
Är det så att man inte mera ska behöva varna den anställda när man säger upp hen? Man får en hel del extra transaktionskostnader för den här omställningen.
I dag finns inte några problem med att säga upp folk när det är brist på arbete på grund av en ekonomisk nedgång. Det handlar alltså om personer som kanske har personliga problem eller inte är så produktiva som arbetsgivaren förväntar i dagens hårda konkurrensutsatta värld.”
8. En arbetsgivare ska kunna anställa folk på tidsbundna kontrakt utan motiveringar
Jukka Mattila: ”De ekonomiska effekterna är ännu oklara.”
Petri Malinen: ”Alla rekryteringar innebär en stor risk särskilt för små bolag. Det tar tid innan en rekrytering genererar ett kassaflöde som räcker till för att företaget ska kunna betala lön. Reformer ska sänka arbetsgivarnas tröskel att anställa folk.”
Niklas Bruun: ”Man vill att folk ska kunna vara på provanställning längre än vad dagens regler om provanställning tillåter. Man anställer en person under ett helt år på korta anställningar för att se om personen passar in i företaget och lär sig de uppgifter man förväntar sig och så vidare.
Det här är ett tveeggat svärd. Om man vill rekrytera folk som är kunniga och har en tidigare arbetsplats är de kanske inte så villiga att ta ett tidsbundet kontrakt om de inte vet vad som gäller efter det. Det kan slå också i den riktningen.”
9. Tiden för omställningsförhandlingar ska halveras
Jukka Mattila ”De ekonomiska effekterna är ännu oklara.”
Petri Malinen: ”Det är en viktig reform med tanke på att undantagssituationer som en ny pandemi eller ett nytt krig plötsligt kan förändra ett företags verksamhetsbetingelser. Då är det viktigt att företag snabbare än nu kan reagera på den nya situationen med tanke på företagets möjligheter att värna om arbetsplatserna. Reformen ska sänka arbetsgivarnas tröskel att anställa folk.”
Niklas Bruun: ”Dagens tidtabeller beaktar att en anställd under förhandlingarna ska kunna få stöd för att kunna omskola sig och söka nya arbeten. Om den här perioden halveras blir det naturligtvis en kortare tidsperiod för det här.
Omställningsförhandlingarna i nordiska länder som Sverige och särskilt Finland är redan i dag väldigt korta jämfört med hur det ser ut i Tyskland och Frankrike, för att inte tala om de sydeuropeiska länderna. Där har man väldigt långa omställningsförhandlingar och man gör upp olika socialplaner och annat för de anställda. Våra förhandlingar är åtminstone inte ett problem ur konkurrenssynpunkt.”
10. Företag med färre än femtio anställda ska inte behöva följa samarbetslagen
Jukka Mattila: ”De ekonomiska effekterna är ännu oklara.”
Petri Malinen: ”Administrationen i mindre företag ofta är liten, och att det kräver mycket administrativa resurser att följa samarbetslagen. Arbets- och näringsministeriets årliga arbetsmiljöundersökning visar att de anställda upplever att anställningsförhållandena är bättre i små företag än i stora. I små företag sprider sig också informationen lättare när arbetsgivare och arbetstagare arbetar nära varandra. Därför tycker vi att det inte finns samma behov av en tung administrativ process i den här storleken av bolag. Syftet med reformen är att sänka arbetsgivarnas tröskel att anställa folk.”
Niklas Bruun: ”Finland nu går i rakt motsatt riktning om man jämför med Sverige. Detta trots att regeringen säger att den vill införa den svenska modellen.
I Sverige har man en medbestämmandelag som ställer krav på förhandlingar i så gott som alla företag. Den ger betydligt längre gående förhandlingsskyldighet och insyn i företagets angelägenheter än den finska samarbetslagen gör.
Här fjärmar vi oss betydligt från tankegången i de nordiska länderna att medbestämmande och insyn motiverar de anställda och får dem att förstå företagets situation och logik så att de bättre kan medverka till företagets framgång och produktivitet.”
11. Företag med färre än femtio anställda ska inte vara behöva ta tillbaka uppsagd personal
Jukka Mattila: ”De ekonomiska effekterna är ännu oklara.”
Petri Malinen: ”Det är säkert så att ett företag återanställer en anställd som har de kunskaper som arbetet kräver. Men det kan finnas fall där en arbetsuppgift som inte har förändrats formellt ändå har förändrats så att andra kunskapsområden betonas, och då kan en före detta anställd ha utmaningar att klara av det. Därför kan företag avstå från att rekrytera helt och hållet om det är tvunget att ta tillbaka en före detta anställd som inte skulle klara av förändrade arbetsuppgifter.
Vad det här betyder för enskilda människor är en sak, men för Finlands ekonomi och den offentliga ekonomin och välfärdssamhället är det centralt att alla potentiella arbetsplatser verkligen uppstår och besätts.
Syftet med reformen är att sänka arbetsgivarens tröskel att anställa folk.”
Svårt skilja ekonomi från politik
Många av reformerna har som mål att sänka arbetsgivarens tröskel att anställa folk. Det är åtminstone den effekt som Företagarna i Finland som aktivt stöder dessa reformer vill se.
Tanken är att arbetsgivare i dagens läge inte vågar anställa folk. Om rekryteringen går fel är det för svårt och dyrt för arbetsgivaren att bli av med dem.
– 95 procent av de finländska företagen vill inte sysselsätta därför att risken att en rekrytering misslyckas är för stor. Det betyder i praktiken att det inte uppstår arbetsplatser som skulle vara viktiga för den offentliga ekonomin och våra möjligheter att bevara välfärdssamhället, säger Petri Malinen.
För facket ter sig dessa reformer snarare som en kampanj för att försvaga de anställdas position på arbetsmarknaden och försämra fackets möjligheter att försvara deras intressen.
Då dessa åtgärder ännu är under beredning har Finansministeriet svårt att bedöma deras ekonomiska effekter.
– På sätt och vis förstår jag hur Företagarna i Finland tänker. Man kan hitta sådana tankar i den nationalekonomiska litteraturen. Då anser man att en sänkt tröskel för att sysselsätta och säga upp folk får arbetsmarknaden att fungera bättre. Men här har fackföreningarna nog också en poäng när de vill främja uppsägningsskyddet, säger Jukka Mattila.
Han ser ändå att det är en mera politisk än ekonomisk fråga att väga dessa två synsätt mot varandra.