Polisstationen och polisfängelset finns i Ekenäs, där också Raseborgs sjukhus finns.
Det är inte enbart blodprov på misstänkta rattfyllerister, alkohol eller narkotika som gör att polispatruller måste söka sig till sjukhusens jourer olika tider av dygnet. En del av de frihetsberövade kan också behöva plåstras om innan de förs till polishäktet eller polisfängelset.
De personer som sitter frihetsberövade i polisfängelset i Ekenäs kan också behöva uppsöka läkare under den tid de sitter inne.
– Om inte jouren vid Raseborgs sjukhus är tillgänglig så måste vi hitta ett annat sätt att få de här sjukvårdstjänsterna som de frihetsberövade har all rätt att få. Är det sedan att åka till Lojo eller någon annanstans så är det i alla fall något som måste lösas, säger kommissarie Markus Ramstedt vid Raseborgspolisen.
I dag är det en kort sträcka på några kilometer till jouren vid Raseborgs sjukhus. Till Lojo är det betydligt längre.
– Det tar förstås längre tid, men polisen är van vid att ändra sin verksamhet. Om så blir fallet, att nattjouren i Ekenäs stänger, så får vi se över vår verksamhet, hur vi gör i framtiden.
Betyder det att delar av Västnyland, till exempel Hangö och Ekenäs, blir obevakade medan polispatrullen kör till Lojo?
– Sådant måste polisen i så fall ta i beaktande. Området blir inte helt obevakat, en viss alarmberedskap ska det finnas. Kommer det ändringar i vår verksamhet, till exempel att vi är längre fast med vissa uppdrag, så måste vi se till att vi upprätthåller alarmberedskapen, säger Markus Ramstedt.
I nuläget anlitar Raseborgspolisen jouren vid Raseborgs sjukhus flera gånger per vecka. Resorna till jouren blir fler under veckosluten och under sommarsäsongen, berättar Ramstedt.
– Det är förstås inte bara de frihetsberövades sjukvårdstjänster vi har, utan också rattfyllerifall där vi inte får resultatet via precisionsalkometer utan det måste tas blodprov på jouren.
Hur inverkar det om ni tar ett positivt alkotest av en misstänkt rattfyllerist i Hangö men i Lojo visar blodprovet att alkoholhalten är strax under gränsen för rattfylleri?
– Normalt när vi misstänker rattfylleri så gör vi alkotestet, men om det inte lyckas är nästa steg blodprov. Samma gäller de personer som misstänks för narkotika i snabbtest. Då är det blodprov som gäller. Ju snabbare blodprovet tas, desto bättre. När transportsträckorna blir längre så finns risken att i synnerhet alkoholen försvinner från blodet, säger Ramstedt.
Vid vissa misstankar om rattfylleri görs en tillbakaräkning med två blodprov. Det här görs bland annat i de fall där polisen inte vinkat en bilförare till sidan av vägen för alkotest utan till exempel vid anmälan eller tips om vinglig eller avvikande körstil.
I de här fallen är det svårare att bevisa om bilföraren druckit före eller först efter bilresan så därför två blodtest.
Invånare ska kunna känna sig trygga också i framtiden
– Det vill jag ändå säga att varken medborgare eller de som blir frihetsberövade behöver bli oroliga. Polisen är så pass van vid att ändra sin verksamhet så att vi ser till att våra uppdrag blir skötta på ett ändamålsenligt sätt. Beredskapen ska hållas på en god nivå, intygar kommissarie Markus Ramstedt.
Detsamma, tillägger Ramstedt, gäller också den polisreform som varit på tapeten under förra regeringsperioden och som bland andra Yle Västnyland berättat om.
Reformen handlar om att det bör finnas minst två övervakare vid varje polisfängelse för att förebygga till exempel dödsfall i polisens förvaringslokaler, men också göra det säkrare för poliser och väktare.
Det kan betyda att polisfängelset i Ekenäs måste stänga om man inte får tilläggsresurser, det vill säga flera poliser till polisinrättningen i västra Nyland.
– För tillfället finns det inget nytt att berätta om hur nätverket med polisfängelser kommer att bli. Just nu finns det inget som tyder på att polisfängelset i Ekenäs skulle bli tvunget att stänga, säger kommissarie Markus Ramstedt.
