Den byggnadslag som Miljöministeriet just nu förbereder kommer innehålla utsläppsgränsvärden för nya byggnader som motiverar byggbranschen att se över sina materialströmmar.
Hur låga gränsvärden det blir frågan om är en politisk fråga.
För vanliga betongkonstruktioner anges 50 år som den planerade användningstiden.
Värdefulla offentliga byggnader planeras ofta för hundraårig användning, men sakrala byggnader kan planeras för användning i 200 år.
Väder och vind tär på betongen
Vågar man alltså köpa en lägenhet i ett betongelementhus från 1960–1979? Eller har den kommit till vägs ände?
För att få svar på den frågan vänder vi oss till Jukka Lahdensivu, docent och forskningsdirektör vid Tammerfors universitet.
– Betong håller för evigt, eller en kortare tid. Det beror på hurdan belastning den utsätts för. Betongkonstruktioner inomhus i värme håller för evigt.
– Hos konstruktioner som är utsatta för väder och vind som betongbroar, balkonger eller fasader åstadkommer klimatet slitage och de håller inte nödvändigtvis så länge.
Vi har i stort sett 65 000 höghus med betongstomme där det bor drygt två miljoner finländare så det är också ekonomiskt en viktig fråga
Jukka Lahdensivu
Lahdensivu utredde i sin doktorsavhandling hur betong i förortshus klarar sig i finländska förhållanden.
När det gäller fasader och balkonger i 70-talshus är hållbarheten inte bra. Ungefär 70 procent av dem klarar inte köld.
Men de byggda på 1990-talet klarar alla köld.
– När det byggdes mycket förstod man sig inte riktigt på hållbarhetsegenskaper som köldtålighet eller armeringens korrosion. Men trots det står de fortfarande.
Husbolag ska aktivt underhålla fasader och se till att alla fogar är vattentäta, att rännor och plåtar leder bort regnvatten från konstruktionerna och att målarfärgen är intakt.
– Vi har i stort sett 65 000 höghus med betongstomme där det bor drygt två miljoner finländare så det är också ekonomiskt en viktig fråga.
Varför rivs så många hus? Här är svaret
Forskarna i Tammerfors ville också ta reda på varför det rivs så många hus.
De utgick ifrån att hus rivs när de inte längre behövs. Men det stämmer inte. Det rivs mellan 4 000 och 5 000 byggnader årligen.
Största delen är småhus, lagerbyggnader och motsvarande och i 60 till 70 procent av fallen rivs de för att ge plats åt nybyggen.
Det beror inte på att de skulle vara skadade.
– Alltsedan 2000-talet är betongen köldtålig och hållbar och armeringen är numera rostfri i fasader så den korroderar inte längre.
Vi vill ha större och nyare hus. Men vad händer då med all den betong som finns i de hus som rivs?
– Den krossas och blir stenmassa i vägbyggen eller ingår som stenmassa i ny betong. Men det smartaste skulle vara att ta loss betongelementen som använts inomhus och använda dem på nytt.
– Det kräver en omställning av hela byggindustrins materialströmmar, konstaterar Lahdensivu.
Betongkonstruktioner som används på nytt
Tammerfors universitet deltar i ett EU-finansierat ReCreate-projekt där man rivit en kontorsbyggnad i Tammerfors centrum och tagit tillvara pelare, takbjälkar och hålbjälklager.
De ska ingå i ett nytt boningshus.
Projektet undersökte hur mycket det kostar, hur länge det tar och Lahdensivus uppgift var att räkna ut hur väl elementen motsvarar nya och hur de kan bedömas och förvaras tills de ska användas.
Motsvarande har gjorts i DDR där hus blev tomma när folk flyttade till väst.
En liten del av betongelementen var skadade eller skadades när de flyttades.
För de övriga var utmaningen att hitta en förvaringsplats som är skyddad för väder och vind medan det hus de ska användas i byggs.
Resultatet var att kolfotspåret för ett hus med återanvänd betong var 52–55 procent mindre än om man använt ny betong.
Det är här den nya byggnadslagen, som enligt planerna träder i kraft i början av år 2025, kommer med i bilden.
– För nya byggnader ska det göras en klimatdeklaration, alltså att man räknar ut kolfotspåret för husets hela livscykel, säger Maria Tiainen, specialsakkunnig vid Miljöministeriet.
Den här klimatutredningens gränsvärden ska styra hur man bygger hus i Finland. Liknande utredningar krävs också i de övriga nordiska länderna.
– Återanvända material ger noll utsläpp i beräkningarna när man bygger nytt. Deras utsläpp räknas bara i den första byggnaden. Det betyder att återanvändningen minskar byggnadens utsläpp betydligt, säger Tiainen.
Byggbranschen använder hälften av naturresurserna
På Miljöministeriets hoppas man alltså att återanvändning ska bli vanligare i byggbranschen. I dag orsakar byggnader och byggandet ungefär en tredjedel av Finlands utsläpp och använder 50 procent av naturresurserna.
Byggandets andel av markanvändning, natur- och skogsförlust är också stor. Samtidigt som byggbranschen producerar 12 procent av hela Finlands avfall.
Därför finns det starka skäl att ta väl hand om och renovera också betonghöghus från 1960- och 1970-talet, betonar Jukka Lahdensivu.
På frågan om han själv skulle köpa en lägenhet i ett sådant hus svarar han ja, om husbolaget har skött om huset.
Har du märkt av någon rivningsvåg i dina hemknutar, svara i kommentarsfältet.