Ordet kissa (katt) får hundarna Veera och Eemeli att spetsa öronen och se sig omkring, men gatan är tom.
Vi befinner oss på Kattsundsvägen i Tolkis där man hittat farliga tungmetaller i marken. Tills det blir klart hur stort det förorenade området är ombeds alla Kattsundsvägens invånare följa en hel rad med skyddsåtgärder för att inte riskera få i sig farliga ämnen.
Bland annat har hundarna och husse Esa Mörsky fått vänja sig vid att gå sina promenader längs nya rutter. Mörsky pekar mot Kattsundet som syns mellan björkarna på andra sidan gatan.
– Tidigare gick vi ofta där längs stranden, då kan man titta på fåglarna och vattnet. Det var en ganska populär rutt. Nu kan man inte gå där längre utan vi håller oss på asfalten, säger Mörsky.
Rekommendationen är att invånarna rör sig så lite som möjligt på det gräs- och trädbevuxna området mellan gatan och vattnet. Här och där sticker någon pinne eller stolpe upp ur marken på ställen där staden tar markprover. En del träd har fällts för att ge plats åt en grävmaskin.
Lekparken revs som en skyddsåtgärd och ingen spelar längre fotboll på gräset intill.
– Då lekparken byggdes ombads vi ta bort nässlorna. Vi löste det med att göra en liten gräsplan istället. Många barn från grannskapet kom hit för att leka, minns Mörsky.
Mörsky har bott på Kattsundsvägen i över 30 år. Nu rekommenderas det att invånarna inte rör sig ens på sina egna gårdar.
Mörsky tycker det är bra att vara försiktig men han är inte så orolig för egen del. Huset är byggt på lerjord, inte fyllnadsjord. Dessutom räknar man med att jordlagret vid ytan skyddar mot eventuell förorenad jord längre ner.
Enligt proverna som gjorts hittills så verkar det mesta av den förorenade jorden finnas lite längre bort, i början av gatan.
Livsmedelshälsovården har testat olika livsmedel från området, så som grönsaker och fisk som fångats i närheten. I Mörskys trädgård står ett körsbärsträd och flera äppelträd.
– De tog prover på äppelsylten och från torkade äppelbitar. Proverna var rena, berättar Mörsky.
Det blir förmodligen sylt av äpplena även den här hösten.
– Eftersom analysen var ren så vågar man äta av dem igen, säger Mörsky.
Hundslalom
På vissa ställen på asfalten ligger fläckar med grå eller röd jord som förmodligen åkt snålskjuts från skogen med provtagarnas grävmaskin.
Mörsky styr sina och hundarnas steg runt fläckarna för att så lite jord som möjligt ska fastna under skor och tassar. Det blir att väja först mot ena och sedan mot andra sidan av vägen.
Jordmassorna kommer förmodligen från en cellulosafabrik som tidigare fanns i området. Då de användes för att fylla upp marken var miljöföreskrifterna betydligt slappare än i dag.
Blå, orange och gröna sträck på asfalten märker ut var det finns elledningar, optisk fiber och vattenrör.
– Det var när rören grävdes ner som man hittade röd jord under gatan, berättar Mörsky.
Det var redan för tio år sedan. Från början trodde staden att slaggfyllningen med skadliga tungmetaller bara fanns under asfalten, och att risken för att komma i kontakt med dem var liten. Först på hösten 2023 förstod staden att det förorenade området är betydligt större än så.
– Men nog syns det ju att det finns röd jord också intill vägen, säger Mörsky och nickar mot ett vattenfyllt dike.
Vattnet i diket är brunt, med en skiftning mot rött.
Staden undersöker i hur pass vattenlöslig form tungmetallerna i marken är. Hittills verkar det som att risken är liten för att de ska sprida sig långt med vattnet.
Tasstvätt
När promenaden är över tar Mörsky fram en vattenhink och en slang med en liten pump och duschmunstycke.
– Det är en sådan här campingdusch, den är enkel att använda.
Hundarna sitter snällt på trappan och väntar på att få sina tassar tvättade. Det är också en av säkerhetsrekommendationerna, att husdjur ska tvättas när de rört sig utomhus. Allt för att inte släpa in förorenad jord i huset.
Mörsky fäller ner pumpen i vattnet och kallar till sig en hund i taget. Veera lyfter på en tass åt gången medan Mörsky duschar och gnider bort smuts från trampdynorna. Sedan torkar han tassarna med en handduk, och så är det Eemelis tur.
Hundarna varken klagar eller spjärnar emot, de är vana med att få tassarna tvättade. Det är tur i oturen att Mörsky haft tasstvätt som rutin efter varje promenad redan innan man upptäckte tungmetallerna i marken.
– Annars blir det svarta tassavtryck på soffan.
I år undersöks Kattsundsområdet ordentligt, sedan gör staden upp en plan för hur man ska sanera området. Nästa invånarmöte ska ordnas i höst.
– Det viktiga är att man tänker långsiktigt så inte problemet kommer tillbaka om 20 år. Nog går det här att fixa, man måste ta det så, säger Mörsky.