Generaldirektör Mika Salminen på Institutet för hälsa och välfärd konstaterar att nedskärningar är oundvikliga när de statliga sparkraven THL drabbas av är stora, något han själv är kritisk till.
– Vår personal har inte tyckt att det är riktigt rättvist med tanke på hur hårt vi var tvungna att arbeta under pandemin. Och det känns ju förstås att det här är tacken för det arbete som då gjordes för hela samhället.
– Många tänkte att vi skulle få någon slags tacksamhet från samhället. Men att det ser ju lite ut att det är precis tvärtom och det har säkert många svårt att förstå, tillägger han.
När staten ska spara så innebär det att Institutet för hälsa och välfärd tvingas minska personalen med 190 personer – 93 av dem sägs upp.
Det här är en minskning av institutets anställda med cirka 15 procent. Målet är att spara 12 miljoner euro under åren 2024–2027.
THL väljer för det första att spara på forskning som behövdes under coronatiden – till exempel om vaccinationer och virus.
Men många andra forskningsområden drabbas också. Det handlar om allt från folkhälsa, minnessjukdomar och jämställdhet, till miljöhälsovård – där ingår allt från bullermiljö till inomhusluft och kemikalier.
– Man skär ner på sådan forskning som till exempel inte ger några större besparingar. Den finansieras till stor del genom extern konkurrens om forskningsmedel. Och nu har man bara bestämt att det inte blir så längre, säger huvudförtroendeman Timo Sinervo.
Han tillägger att det är ganska ovanligt att man börjar avsluta eller flytta sådana här Finlands Akademi- och EU-projekt.
– Vi förstår inte sparbesluten eftersom alla forskningsorganisationer vanligtvis vill ha just sådan här forskning.
Också Svenska kvinnoförbundet kritiserar nedskärningarna. Man är specifikt oroad över nedläggningen av THL:s center för jämställdhetsinformation, och förbundsordförande Anita Westerholm säger till Svenska Yle att hon hoppas att beslutet kan omprövas, eller att staten kan starta upp motsvarande verksamhet på andra håll.
– Om man ska försöka summera vad den här nedläggningen betyder så är det ju att det försvårar att få tillgång till viktig jämställdhetsinformation. Och det betyder ju i förlängningen att det försvagar förutsättningarna för ett kunskapsbaserat beslutsfattande. Människor i samhället ska kunna känna till jämställdhetsfrågor och de utmaningar som kvarstår.
”Vi koncentrerar oss på det centrala”
Mika Salminen säger att nedskärningarna inom flera olika forskningsområden handlar om att hälsomyndigheten måste koncentrera sig på de lagstadgade uppgifterna som är centrala.
– Och under årens lopp så har vi fått en massa uppgifter som inte är riktigt så centrala. Vi har också tagit åt oss också sådana uppgifter som inte är riktigt centrala till vår grunduppgift. Nu har vi helt enkelt inte råd med det mera, utan vi måste fokusera på det som står i lagen väldigt konkret.
Många av de forskare som drabbas har också extern finansiering. Det finns säkert en förhoppning om att de kan flytta över till universitet. Hur ser du på det?
– Det är ju absolut vårt mål och vi har jobbat för att få till stånd ett samförstånd med universiteten. Vi har kommit ganska långt i de förhandlingarna så jag är väldigt hoppfull över det att forskningen i och för sig kan fortsätta obehindrat även om de inte gör så hos oss. Det är definitivt vårt mål också.
Också huvudförtroendeman Timo Sinervo är hoppfull om att flera av de forskare som sägs upp på THL kan få jobb på universitet istället, i och med att personerna är kunniga och har extern finansiering.