Timo Virtanen, som är ordförande för biodlarföreningen i Saloregionen, blev bestulen på en hel biodling i närheten av Halikko station.
Virtanen tror att stölden ägde rum förra veckan. Han säger att han har gjort en polisanmälan. Polisen i sydvästra Finland bekräftar att de har registrerat anmälan.
Enligt Virtanen har liknande stölder tidigare inträffat även i Saloområdet.
– Det har varit några stycken, men tidigare har inte hela odlingen stulits på en gång. Under våren stals två bikupor från en annan medlem i vår förening, säger Virtanen.
Enligt honom är det inte möjligt att ett djur skulle kunna ha tagit bikuporna.
– Nej, absolut inte! Ett sådant här bo väger säkert kring 40 kilo. Det krävs nästan två personer för att lyfta det. Du kan göra det ensam, men då vacklar du nog under bördan, säger Virtanen.
Enligt Virtanen kräver det också expertis att stjäla en bikupa, eftersom bina finns inne i kupan.
Ovanligt att bikupor stjäls i Finland
Titti Edfelt är biodlare i Pargas. Hon säger att det inte är vanligt att bikupor stjäls i Finland.
– De här åtta bikuporna är kanske några av de första jag hört talas om de senaste två åren. I Sverige tycks det vara väldigt mycket vanligare, säger Edfelt.
Edfelt säger att det inte är så lätt att lyfta upp och bära iväg en bikupa. Själv brukar hon inte lyfta dem ensam.
– Den här tiden på året är de nästan enklast att flytta, för nu väger de kanske bara 35 till 40 kg. Redan om några veckor när maskrosorna har blommat över kan de vara 15 kg tyngre.
En tjuv kan ändå använda till exempel en skottkärra och spännband för att förflytta bikupan. Edfelt säger också att bikuporna stjäls på natten, då det är lättare eftersom bina är inne i samhället. Men bina riskerar ändå att ställa till med problem under förflyttningen.
Motivet är oklart
Virtanen är förbryllad över tjuvens motiv. Enligt honom är det svårt att sälja bikupor vidare, eftersom varje biodlare har bikupor som ser olika ut. De är relativt lätta att identifiera om en tjuv försöker sälja dem.
– Man skulle kunna tillverka och ställa upp bikupor själv, men det är säkert enklare på det sättet, beklagar Virtanen.
Han uppskattar att en bikupa är värd ungefär 400 euro. Dessutom blir det en förlust på grund av den förlorade honungsskörden.
Titti Edfelt säger ändå att det är relativt svårt att känna igen sin egen bikupa. De flesta bikupor är idag målade och gjorda av frigolit, på finlandssvenska mera känt som styrox.
– Till exempel vi har ganska speciella färger, så man känner igen dem så länge de inte är ommålade. Men det är ju nog lätt att dra ett lager målarfärg över dem på nytt, säger Edfelt.
Artikeln bygger delvis på Yle turkus artikel Hämmentävä rikosaalto Varsinais-Suomessa – joku kähveltää mehiläispesiä, skriven av Heinimaija Hirvonen.