Det gjordes fler bibliotekslån under fjolåret jämfört med 2022. Det rapporterar biblioteket i Närpes och i Jakobstad har man noterat att det under 2023 inte bara lånades mer än under pandemitiden, utan till och med mer än före pandemin.
I Vasa har man däremot inte kommit upp till samma nivå som före pandemin. Vasa stadsbiblioteks servicechef Jimmy Pulli tror dessutom att fjolårets siffror är lägre än normalt på grund av att biblioteken i Vasa höll stängt under flera veckor i samband med ett byte av bibliotekssystem.
I Korsholm har utlåningen ökat med 9,5 procent, och det är en ökning som varit tydlig på alla bibliotek i kommunen, berättar bibliotekschef Maria Kronqvist-Berg.
– 2023 var faktiskt mycket bättre än på många år för oss. Senast vi var på den här nivån var 2011, så vår utlåning har ökat jättemycket. Vi har en ökning på 9,5 procent i utlåning och det är jättebra.
Vintern lockar till läsning
Hon tror att siffrorna berättar att folk vågat komma och låna mera igen efter pandemitidens restriktioner. Men hon ser också andra orsaker till att fler böcker lånats.
– Fastän det är jättefint med höga lånesiffror har vi märkt genom åren att det också hänger ihop med ekonomiska kriser. När folk har mindre medel att röra sig med blir biblioteken viktigare.
När matkostnaderna och elpriserna stiger räcker kanske inte pengarna till för att köpa böcker eller för annan typ av kultur och då blir biblioteken en viktig plats.
Jaska Manninen hör till dem som börjat låna rejält mer.
– De senaste fem månaderna har jag lånat mer än jag gjort under de senaste fem åren.
Vad beror det på?
– Kanske det är den här eländiga vintern, man vill vara inne och hålla på med något. Sedan när jag kom igång igen så gick det av bara farten. Förra veckan lånade jag tre böcker och nu lånade jag tre igen.
Olli Orrenmaa lånar vare sig mer eller mindre nu jämfört med tidigare.
– Jag lånar när jag behöver noter, jag spelar gitarr och sjunger. Jag lånar också lite cd-skivor mellan varven, men inte så mycket böcker.
Barnböckerna har ökat mest
Maria Kronqvist-Berg har märkt att vikten av att läsa böcker ofta varit på tapeten, till exempel i medierna.
– Den största ökningen hos oss gäller böcker som är skrivna för barn. Det är jätteroligt, och vi har själva också försökt lyfta fram just barnens läsning.
Förra året började biblioteket i Korsholm dela ut en bokgåva till nyfödda barn. Det här sker i form av ett presentkort som delas ut via rådgivningarna och som kan lösas in på biblioteket.
Maria Kronqvist-Berg berättar också att man gjort ett försök tillsammans med Sydkusten där man skapat tamburbibliotek på fem olika daghem i kommunen. Där kan föräldrarna låna hem böcker i samband med att de hämtar sina barn.
– De behöver bara ta boken och lämna ett bokmärke i hyllan så kan de föra tillbaka den när de läst den färdigt. Det har varit uppskattat och vi har funderat på hur vi ska kunna fortsätta med det projektet.
I Vasa kan man förnya lånen fler gånger
I Vasa kan man sedan årsskiftet ha biblioteksböckerna hemma längre än tidigare. Det material som man tidigare kunde förnya lånet på fem gånger kan nu förnyas tio gånger.
– Kunderna har önskat att man ska kunna förnya fler gånger, och det finns ju många andra bibliotek som gör det här redan, säger Jimmy Pulli som är servicechef på Vasa stadsbibliotek.
Om man lånar en bok med fyra veckors lånetid kan man, när lånetiden närmar sig sitt slut, förnya lånet på boken hela tio gånger – så länge ingen reserverar boken i fråga.
– Reservationsmängden har ökat, så folk förstår att de kan reservera. Det enda negativa är egentligen att det tar en stund innan boken eller materialet kommer tillbaka till hyllan. Vissa personer hittar ju sitt läsmaterial bäst i hyllorna och inte i nätbiblioteket.
Pulli understryker att det här är en förändring som gjorts med tanke på kunderna, och inte för att biblioteket ska spara plats om allt fler böcker finns hemma hos bibliotekskunderna i stället för på biblioteket.
Strömmat innehåll blir allt populärare
Allt fler väljer också att använda bibliotekets strömningstjänster i stället för att låna musik eller film i fysisk form.
Till exempel genom Viddla kan den som har ett lånekort logga in och låna filmer.
– Det lönar sig att kolla upp Viddla, för till skillnad från till exempel Netflix finns det ett lite annorlunda utbud. Det finns till exempel mera nordiska filmer där, och sådant som du kanske inte hittar så lätt på de andra streamingtjänsterna.
För tillfället erbjuder Vasa stadsbibliotek kunderna möjlighet att låna e-böcker och ljudböcker i elektronisk form via Biblio-tjänsten, men enligt Pulli kommer det antagligen att bli aktuellt med ett byte av tjänst under det här året. Vasa stadsbibliotek planerar likt många andra finländska bibliotek att gå med i den nationella e-bokstjänsten och det betecknar Pulli som en ganska stor förändring.
– Då är det inte längre vi som beställer e-bokstjänsten direkt, utan då kommer det att finnas en nationell e-bokstjänst som de flesta bibliotek i Finland kommer att erbjuda till sina kunder med samma utbud och samma villkor för alla som är med.
De elektroniska tjänsterna gör det möjligt för biblioteken att erbjuda sina kunder material som är lätt att komma åt, men enligt Pulli är nackdelen att det enskilda biblioteket måste ge upp en del av sitt inflytande över urvalet.
Ibland tar e-materialet slut
Redan i dag måste bibliotekskunderna samsas om materialet, även om det handlar om en film eller en bok som inte lånas ut i fysisk form. E-tjänsterna har kvartalsvisa gränser för att biblioteket inte ska överskrida sin budget, och det kan leda till att den enskilda bibliotekskunden inte alltid har möjlighet att utnyttja alla sina lån.
När det gäller Biblio har den här gränsen uppnåtts snabbare och snabbare, vilket är ett tecken på att tjänsten har blivit mer populär bland bibliotekets kunder.
– Det är förstås lite synd. Lyckligtvis går det ganska snabbt över, sist och slutligen tar det kanske några veckor. Som värst kan det vara en månad när det inte går att låna någonting, säger Pulli.