Vi börjar med det kanske mest överraskande resultatet:
En tredjedel av väljarna uppger att Pekka Haavistos (obunden, stöds av De Gröna) partner är en orsak att inte rösta på honom.
När Haavisto ställde upp i ett presidentval för första gången år 2012 var hans homosexualitet en stor valfråga som gav honom såväl försprång som motstånd.
Under den här valrörelsen har frågan varit helt marginell.
Bara Haavistos partner som sticker ut
Den dyker ändå starkt upp i en medborgarpanel där Helsingfors universitet låter väljare bedöma olika orsaker att inte rösta på kandidater i presidentvalet.
Kandidaternas makar var en möjlig orsak.
– Specifikt för Haavisto är det en förhållandevis stor del av respondenterna som säger att det är en orsak att inte rösta på honom. Vi talar om ungefär en tredjedel av respondenterna, säger universitetslektor Jaakko Hillo.
Den här faktorn [partner] uppges som lika viktig som erfarenhet, men mindre viktig än partibakgrund
Jaakko Hillo, universitetslektor
Hillo visar de ännu opublicerade preliminära resultaten på sin datorskärm för Svenska Yle. Bilden är klar.
Frågan ställdes till en representativ panel veckan innan valets första omgång när det ännu fanns nio kandidater.
Statsvetarna vid Helsingfors universitet följer just nu väljarnas beteende och attityder i realtid via en medborgarbarometer.
De som svarar ingår i en panel som är viktad och representativ för hela befolkningen. Ungefär 1300 personer svarar på frågorna.
På frågan om betydelsen av kandidaternas makar svarade knappt 400 personer, eftersom det var fråga om ett experiment där respondenterna delades in i grupper. Enligt Helsingfors universitet är gruppen representativ och resultatet statistiskt signifikant. Felmarginalen är 4,6 procentenheter.
De andra kandidaternas makar spelade inte någon nämnvärd roll för väljarna. De lever alla i heterosexuella förhållanden.
Även en del väljare som beskriver sig som vänsterliberala anger Haavistos partner som en orsak att inte rösta på honom. Andelen är dock betydligt större bland högerkonservativa väljare.
Enligt Hillo är det ändå svårt att bedöma vilka faktorer som starkast påverkar hur man röstar.
– Andelen väljare som anger Haavistos partner som en orsak att inte rösta är ungefär lika stor som andelen väljare som säger att bristande erfarenhet är en orsak. Andelen som anger partibakgrund eller bristande ledarskapsförmåga som orsak är dock avsevärt större, säger Hillo.
Haavisto mer empatisk än Stubb
Professor Åsa von Schoultz visar andra ännu opublicerade resultat för Svenska Yle.
Av dem kan man sluta sig till att väljarna uppfattar de två slutkandidaterna Alexander Stubb (Saml) och Pekka Haavisto som rätt olika åtminstone i ett avseende.
Pekka Haavisto upplevs som mer empatisk än Alexander Stubb.
Högern gillar Stubb trots sämre betyg
Åsa von Schoultz sammanfattar hur väljarna uppfattar slutkandidaterna.
– Haavisto och Stubb ses båda som kunniga effektiva ledare, medan Haavisto uppfattas som mer empatisk och trovärdig.
Vilken effekt har det för hur väljarna röstar?
– Forskning tyder på att alla egenskaper inte är lika viktiga utan att effektivt ledarskap och trovärdighet får störst effekt på hur man röstar i slutändan.
Veckan innan valet bad forskarna väljarna poängsätta kandidaterna i största allmänhet på en skala från 0 till 10.
Den frågan ger vissa antaganden om hur väljarna kommer att rösta i andra omgången.
De motsvarar i stor utsträckning de mätningar som gjorts av medier.
– Det finns väldigt tydliga mönster. De som röstat på Urpilainen och Andersson ger Haavisto betydligt högre betyg än Stubb som rangordnas betydligt högre bland Halla-ahos väljare. Bland Rehns anhängare är Stubbs försprång inte lika stort, säger von Schoultz.
Precisering 6.2.2024 kl.15:55: I den ursprungliga texten kunde man få intrycket att alla 1300 respondenter i Helsingfors medborgarpanel svarat på alla frågor. På den specifika frågan om kandidaternas partners betydelse för väljarna svarade knappt 400 personer.
Hur reagerar du på den här undersökningen? Berätta i kommentarsfältet.