Allt fler barn går i skolor utan traditionella korridorer med klassrum på sidorna. I stället är skolmiljön öppen och flexibel, vilket gör det möjligt att ordna undervisningen på olika sätt.
En enkät som Svenska Yle gjorde 2021 visade att majoriteten av de finlandssvenska kommunerna vill frångå den tidigare typiska skolmiljön till förmån för mera flexibla och öppna rum i skolan.
I samma banor tänkte Sibbo kommun för några år sedan när det byggdes ett stort skolhus i Söderkulla, med plats för totalt 1 300 elever.
Modellen med öppna rum har ändå fått kritik, dels för att den gör skolmiljön stökig men också för att eleverna inte får arbetsro. Det här är två problem som har uppstått i skolhuset i Söderkulla, enligt lokalpolitiker.
Lösningen blev att bygga väggar i de öppna landskapen och köpa nya möbler för drygt en halv miljon euro.
Draperier byts ut mot väggar
Skolhuset Miili i Söderkulla består av nio avdelningar, så kallade lärbyar. Söderkulla skolas lärby på andra våningen ska nu få fyra nya väggar.
– Den här gardinen ska ersättas av en vägg, förklarar Charlotta Sillman och pekar på ett grönt draperi.
Rektorn för Söderkulla skola står i ett stort rum som delats upp i tre delar med hjälp av draperier. På grund av utrymmesbrist kan tre grupper med elever studera tre olika ämnen i rummet.
Det var ändå inte arkitekternas plan när huset byggdes för fyra år sedan. Det öppna rummet med draperier var tänkt som ett extra rum dit elever kunde gå för att studera eller göra grupparbeten.
Skolhuset är planerat för en enda enhetsskola, från förskola till årskurs nio. I dagsläget samsas tre skolor med tillhörande förskolor om utrymmet i huset.
Enligt Charlotta Sillman är det bristen på utrymme som är roten till problemen i huset – inte de flexibla och öppna lokalerna. Hon tror att de skulle fungera bra om huset användes så som det var tänkt.
– Jag tycker det är bra att vi får väggar för det skapar arbetsro. Men de ger oss inget tilläggsutrymme, säger Sillman.
Söderkulla skola vistas temporärt i Miilihuset. De ska förhoppningsvis få ett eget skolhus om några år.
Tiden i Miili har lärt dem att elevernas ytterkläder inte ska hänga i lärbyn, för då stör det undervisningen.
Det är också viktigt att planera genomfartstrafiken i huset, så att elever inte jobbar på en plats som ligger längs rutten till rast eller matpaus.
– Och så måste man komma ihåg att det finns barn som mår bättre av att ha fyra väggar. Också den möjligheten måste finnas, säger Charlotta Sillman.
Planera verksamheten först
När det gäller öppna lärmiljöer i skolor är det är vettigast att planera verksamheten först. Sedan planerar man lokalen så den passar verksamheten.
Den lärdomen har Borgå stad dragit efter att nästan alla svenska grundskolor mer eller mindre har övergått till flexibla lärmiljöer.
– Jag har inte sett ett enda ställe där det skulle ha lyckats att göra tvärtom, att bygga först och planera sen, säger Johan Öhberg.
Öhberg är rektor för Eklöfska skolan i Tolkis som beskrivs som en av de skolor där flexibla lärmiljöer fungerar bäst i Borgå.
För honom själv är öppna och flexibla skolmiljöer en hjärtesak och han har besökt över 60 skolor i Europa för att samla in kunskap och erfarenheter.
Till skillnad från skolhuset Miili i Sibbo har Eklöfska skolan gått in för att ha egna rum för klasserna. Alla elever har också en egen plats i klassrummet.
I den nyare delen av skolan finns en flexibel helhet som kan användas på olika sätt. Den består av två klassrum som skiljs åt av en vägg som kan öppnas och stängas, ett mindre grupprum och en öppen aula med bland annat en klätterställning.
Alla rum har en dörr, och dörrar är något som behövs också i inlärningsmiljöer som är öppna och flexibla, anser Johan Öhberg. En annan viktig sak är akustiken.
– Om det ska finnas många stora undervisningsgrupper och vara tillåtet att röra på sig så måste akustiken fungera, förklarar han.
I Eklöfska vill man ha stora undervisningsgrupper på mellan 25 och 30 elever som leds av minst två lärare. Men det är bara möjligt om lokalerna kan göras tillräckligt stora.
Johan Öhberg upplever inte skolan som stökig.
– Vi är tillräckligt många vuxna kring barnen så vi kan åtgärda orsakerna till stöket. Vi har nästan aldrig en ensam lärare med en elevgrupp, säger han.
Var finns den skola där du tycker att man har lyckats bra?
– Norra Korsholms skola. Den var luftig med bra akustik och lugn stämning. Det kändes som att alla mår bra där.
Vad är det som skiljer den från Eklöfska? Vad skulle ni behöva här för att komma upp till den nivån?
– Vi är redan där, svarar Johan Öhberg glatt.
Har du egna erfarenheter av öppna lärmiljöer eller hade du gynnats av dem när du gick i skola? Berätta gärna i kommentarsfältet.