Mikroplaster har hittats i bottensediment som har kommit till redan före plasten uppfanns.
Längs med tiden bildar leran på havsbotten eller sjöbotten lager eller sediment, och ju djupare man gräver, desto äldre är leran.
En internationell forskningsgrupp, med forskare bland annat från Åbo universitet, har undersökt bottensediment i tre lettiska sjöar. Forskarna grävde ner till sediment som skapats under 1700-talet.
I alla sjöar fanns det mest mikroplaster i de nyaste sedimenten, alltså de som finns högst upp. Men forskarna hittade mikroplaster också i de allra äldsta sedimenten.
Det här var en överraskande upptäckt för materialet plast har uppfunnits först under 1900-talets början, och plast började massproduceras under 1950-talet.
Mikroplasterna som hittades i de äldsta bottenlagren i sjöarna är alltså över hundra år yngre än leran de finns i.
Mikroplaster har tidigare använts för att bestämma ålder – nu går det kanske inte
Forskare har tidigare använt förekomsten av mikroplaster i sediment i hav och sjöar som en sorts mätare för att tidsbestämma antropocenen, alltså när människans miljöpåverkan har börjat synas av i en viss geologisk tidsperiod.
Forskare har också trott att mikroplaster kan användas för att avgöra hur gammalt ett sediment är.
Men den nya forskningen visar att mikroplasterna inte kan tolkas så entydigt.
”Mikroplasterna ger inte tydliga svar på när antropocenen började eller på hur gamla sedimenten är. Först måste vi förstå på vilka sätt mikroplaster förflyttar sig till äldre sediment”, säger Saija Saarni, äldre forskare vid Åbo Universitet i ett pressmeddelande.
Tidigare har man vetat att de organismer som finns i bottensediment kan transportera mikroplaster djupare ner på bottnen, alltså bakåt i tiden. Men forskare har inte hittat mikroplaster i sådana sediment där det inte finns tecken på levande organismer.
Forskarna tror att det kan finnas flera olika orsaker till att plasten har tagit sig ner till flera hundra år gamla sediment. Det är inte frågan om att mikroplasterna skulle ha sjunkit ner på grund av lerans täthet, för den plast vi använder är lätt men ändå finns den i gamla sediment.
Därför tror forskarna att det handlar om att de gamla sedimentlagren hamnar i kläm under de nyare lagren, vilket kan göra att vattenavstötandematerial söker sig längre ner.
”Vår upptäckt visar att det finns väldigt mycket som vi inte vet om mikroplaster. Den informationen är väldigt viktig för att veta hur pålitlig mikroplast är för att bestämma när antropocenen började eller hur gamla bottensediment är”, säger Saija Saarni, äldre forskare vid Åbo Universitet.
Rubriken uppdaterad den 1 mars 2024 klockan 13:10.