Kalkonuppfödaren Daniel Helenelund öppnar dörren och hettan slår emot oss. Det är 35 grader varmt inne.
Orsaken hittar vi några steg in på det ströbeklädda golvet. I det som påminner om en babyhage tumlar flera hundra kalkonkycklingar runt. De är bara några dagar gamla och skulle frysa ihjäl i normal rumstemperatur.
Här på Helenelunds kalkonfarm finns tjugo babyhagar och här ska de totalt 5 800 kycklingarna växa till sig i 3–4 månader, tills de nått sin slaktvikt på 10–17 kilo beroende på kön.
Vi är extra noggranna och släpper inte in folk i onödan
Daniel Helenelund
Daniel Helenelund är van vid stränga hygienkrav – branschen har bekämpat salmonella i tiotals år – men fågelinfluensan de senaste åren har gjort det ännu viktigare att följa råden.
– Vi är extra noggranna och släpper inte in folk i onödan. Fågelinfluensan är så klart ett bekymmer man kunde klara sig utan. Det blir ju inte direkt bättre av att vi har farmen intill en av Finlands stora rastplatser för flyttfåglar, Söderfjärden i Korsholm.
I fjol drabbades Finland av massdöd bland vilda fåglar.
På olika håll i landet skapades skyddszoner med särskilda bestämmelser för fjäderfäuppfödare. Det gällde bland annat Österbotten men också Nyland och Egentliga Finland.
Trots smitta bland flyttfåglar som skrattmås klarade sig alla fjäderfägårdar i landet medan pälsbranschen drabbades mycket hårt.
”Renlighet är A och O”
En väsentlig skillnad är att fjäderfä oftast föds upp inomhus.
Så är det i Solf där Daniel Helenelund tog över efter sin pappa, som lät bygga hallen i slutet av 1990-talet.
Hallen har två stora rum på 600 kvadratmeter var för uppfödning men också en hygiensluss som vi passerar på vägen till kycklingarna.
Här står vi i enbart kortkalsongerna och desinficerar händerna i varefter vi tar på oss gårdens egna kläder.
– Renlighet är A och O. Det är att tvätta händerna, byta kläder och desinficera. Har man varit utrikes så ska man hålla sig borta från fåglarna i några dagar och även bada bastu för att döda eventuella smittor, säger Helenelund som på senare tid börjat undvika vilda fåglar:
– Jag aktar mig noga för att stiga i fågelspillning.
Dessutom finns särskilda rutiner för de enorma mängder strö som sprids ut här, för hur fodret ska förvaras så att vilda fåglar inte kommer åt det, samt hur byggnaden ska skyddas.
Daniel Helenelund visar hur luftintag och utsug är försedda med fågelgaller och fågelskydd, och berättar om proceduren när han ibland måste köra in med traktorn.
– Asfalten utanför måste vara tvättad och ren. Traktorn och släpet måste vara tvättade och desinficerade.
Det finns en orsak till att också hallens väggar är av betong. De är lättare att spola rena och skadedjur hålls också bättre bort.
– Skulle vi få in fågelinfluensa i byggnaden skulle myndigheterna ta över. Fåglarna skulle avlivas och föras till destruktion. Det skulle bli grundlig tvätt och desinficering och provtagning så att de är rent innan man får start upp på nytt.
Man skulle garanterat börja skuldbelägga sig själv och fundera på vad man kunde ha gjort annorlunda
Daniel Helenelund
Vid högpatogent virus skulle staten ersätta djuren och delvis efterarbetet, men inte produktionsbortfallet.
– Det skulle bli en hård smäll, helt klart, också ekonomiskt. Man skulle garanterat börja skuldbelägga sig själv och fundera vad man kunde ha gjort annorlunda.
Tiotusentals avlivades nyss i Sverige
I januari drabbades Danmark och Skåne i Sverige av fågelinfluensa på höns- och kalkonfarmer. Fem gårdar fick in smittan och tiotusentals fjäderfän avlivades.
Sirpa Kiviruusu, enhetschef på Livsmedelsverket, konstaterar att fågelinfluensan är aktiv i Europa just nu.
– Situationen är ganska dålig. Risken är att vi får några fall av fågelinfluensa i vilda fåglar här igen när våren och sommaren kommer. Vi måste noga titta på vad som händer i andra länder. Smittan sprider sig mycket lätt.
Häromdagen hade Finland besök av Laurent Muschel från EU:s myndighet för beredskap vid hälsokriser, Hera. Muschel uppmanade alla som jobbar inom utsatta djurbranscher att vaccinera sig så fort som möjligt.
Men det är inte möjligt än. Finland har beställt flera tusen doser av vaccinet men det är helt oklart när de kommer:
– Vi hade hoppats att vaccinet redan skulle ha funnits i Finland. Men det har inte fått marknadstillstånd och utan det kommer vi inte att vaccinera, säger Sari Ekholm, överläkare inom bioteknik och läkemedel på Social- och hälsovårdsministeriet.
Oklart om producenter måste ta vaccinet
Hon tillägger att vaccinet fungerar ungefär som ett vanligt influensavaccin, och att två doser ska ges.
I dagsläget är ingen känd smitta mellan människor, konstaterar Ekholm. Men:
– Det här är en säkerhetsåtgärd. Det är mycket sällan människor blir smittade ens från djur, men det finns en minimal risk.
Vad händer om producenterna vägrar?
– Alla vaccinationer i Finland är frivilliga så inte kan man tvinga någon.
Kan producenter då fortsätta med sin känsliga verksamhet även om de inte vaccinerar sig trots rekommendationen?
– Det kan jag inte ta ställning till.
Daniel Helenelund skulle för sin del troligen ta vaccinet:
– Som det ser ut nu lär det hålla i sig ganska länge. Om finska myndigheter rekommenderar ett vaccin så får jag på allvar överväga att ta det.
Trots all fokus på fågelinfluensan har Helenelund tänkt fortsätta med uppfödningen:
– Kalkonköttet är hälsosamt, det är fettsnålt och har bra proteiner. Fjärderfäkött är populärt nuförtiden och jag ser ljust på framtiden.