Populärkultur finns överallt och är omöjlig att undvika. Därför måste vi bli medvetna konsumenter av populärkultur.
Det kan ske genom att populärkultur tas in som en del av undervisningen på alla stadier av utbildningen.
Det här anser docent Peter Ehrström, forskningschef vid Åbo Akademi i Vasa, som själv undervisar bland annat i populärkultur.
– Vi omges av mycket information, men också desinformation. Det är som om vi vore ute på ett hav bestående av många signaler, som kommer från olika håll. Vi måste vara uppmärksamma på om någon till exempel försöker få oss att tänka på ett visst sätt eller bli fördomsfulla mot någon viss grupp.
Han konstaterar att det mesta i samhället kan klassas som populärkultur.
– Populärkultur är det vi lyssnar på, det vi tittar på och mycket av det vi upplever. Sport, kläder, mode, musik, konst, sociala medier – allting är populärkultur och gränsen mellan populärkultur och högkultur har suddats ut.
Själv gör han så gott som dagligen populärkulturella ställningstaganden med sina val av t-tröjor.
– I dag råkar jag ha en t-tröja med ett band som heter Black Flag, ett legendariskt amerikanskt hardcoreband. Du kan sända signaler med dina kläder medvetet eller omedvetet, men folk tolkar vem du är delvis utifrån till exempel just tryckta t-tröjor.
Det är mycket viktigt att relatera till populärkultur i undervisningen – det är en samhällsbarometer som visar vad som är accepterat och inte accepterat
Peter Ehrström, docent
– Jaha, du är en sådan som gillar det här, du är intresserad av det här, eller du är emot det där. Du behöver därför vara medveten om vilka signaler du sänder ut, och hur de kan tolkas.
Här ser Peter Ehrström att skolan har en viktig uppgift. Han anser att populärkulturen definitivt bör lyftas in på ett bättre och tydligare sätt på alla stadier i de befintliga läroämnena.
– Det är mycket viktigt att relatera till populärkultur i undervisningen. Populärkulturen är en samhällsbarometer, som visar till exempel vad som är accepterat och inte accepterat.
Hiphoppedagogik hjälper skoltrötta elever
I USA och Sverige har så kallad hiphoppedagogik nått goda resultat bland skoltrötta eller skolkritiska elever i utsatta områden, främst i språk, historia och samhällslära.
– Hiphop är en kultur med många olika konstnärliga uttryck, rap, graffiti, breakdance och dj:ande, men också ett femte element, kunskap och lärande. Det finns alltså en inbyggd pedagogisk ambition i hiphopfilosofin.
I svensk hiphoppedagogik dras paralleller till arbetarrörelsens och nykterhetsrörelsens bildningsverksamhet, som syftade till att ge kunskap och självkänsla åt den tidens underprivilegierade grupper.
Som exempel kan graffiti lyftas in i konstnärliga ämnen, breakdans i fysisk fostran och gymnastik.
Riktigt stora stjärnor har makt på grund av sina miljontals följare
Även om vi lite till mans kan göra medvetna eller omedvetna ställningstaganden med hjälp av populärkulturen, drar politiker medvetet nytta av populärkulturen för att få ut sitt budskap till väljarna.
Barack Obama utnyttjade sociala medier med stor framgång i sina presidentvalskampanjer 2008 och 2012. Donald Trump har använt sociala medier för att tala direkt till sina väljare och här hemma har Sannfinländarna varit skickliga på att nå ut samma väg.
– Det kan ske via sociala medier, men också sådant som chokladbitar eller kaffekoppar med en kandidats ansikte och namn på är en del av populärkulturen.
Men han konstaterar att populärkulturen i sig endast har indirekt makt.
– Populärkulturens fixstjärnor, de riktigt stora artisterna, skådespelarna och så vidare har en indirekt makt på grund av att de har miljontals följare. Det ger inflytande. De kan också, på grund av sin sociala ställning, ha en direktkontakt till beslutsfattarna som har verklig makt.
Peter Ehrström lyfter fram skådespelaren Leonardo DiCaprios dokumentärfilm Before the Flood (2016) som handlar om klimatförändringen.
Filmen nådde en stor internationell publik och tack vare sin sociala ställning fick DiCaprio möjlighet att lyfta frågan i samtal med påven, USA:s president och i tal inför FN:s generalförsamling.
– På grund av sin position hade han möjlighet att komma till tals med de verkliga beslutsfattarna och ge frågeställningarna en global synlighet. Men eftersom populärkulturen är så bred och omger oss överallt så följer också ett ansvar med populärkulturens stjärnstatus.
– Även om populärkulturen inte ger direkt makt så ger den ett enormt inflytande. DiCaprios engagemang är ett positivt exempel på hur det ansvaret kan förvaltas.
Populärkultur visar hur samhället förändras
Populärkulturella uttryck påverkar värderingar och normer i samhället. De bidrar bland annat till hur grupper, personer, företeelser och platser uppfattas, positivt eller negativt.
– Nästa gång du tittar på en tv-serie så kan du fundera på vilka grupper som finns representerade och vilka grupper som saknas. Vem får finnas med? Och i vilken roll?
Som exempel lyfter Peter Ehrström fram att det tog ganska länge innan afrikansk-amerikanska skådespelare och hbtqi-personer fick ledande filmroller.
Svarta skådespelare i äldre amerikanska filmer spelade alltid tjänare eller tjänarinna.
Det var i och med filmen Borta med vinden (1938) som en svart person för första gången fick en Oscar, då för bästa biroll (som tjänarinna). Sedan kom medborgarrättskampen som förändrade läget i USA. Efter det kom blaxploitationfilmer, som Shaft (1971), med svarta hjältar och antihjältar.
– Det här visar hur samhället förändras.
Men vad kommer först? Förändras samhället först eller är det populärkulturen som vänjer samhället vid en förändring?
Det kan variera, funderar Peter Ehrström som i dagarna är aktuell med kursen Place, Society and Popular Culture vid Åbo Akademi i Vasa.
För att undervisa i populärkultur krävs bred kunskap
Populärkultur lyfts redan in i klassrummen, men enligt Peter Ehrström sker det inte tillräckligt konsekvent eller tillräckligt insiktsfullt.
Att lyfta in populärkulturella referenser i undervisningen förutsätter att läraren har stor kunskap om populärkultur, för att metoden verkligen ska fungera.
Peter Ehrström konstaterar att skolan via populärkulturella inslag får en ingång till komplicerade frågeställningar, på ett sätt som eleverna har lätt att relatera till.
Han anser att det samtidigt är viktigt att komma ihåg att problematisera populärkulturens manipulativa kraft.
– Vi måste dechiffrera de dolda och sofistikerade – eller uppenbara och plumpa – budskap som populärkulturen sprider. Vi befinner oss i ett konstant korstryck av populärkulturella strömningar och signaler och det är viktigt att förstå att de påverkar oss och hur de påverkar oss.
Vad tycker du om populärkultur i undervisningen? Tyck till i kommentarsfältet!
Korrigering klockan 10.05: Rubriken ändrad från ”Forskare vill att populärkultur blir skolämne” till ”Forskare vill att populärkultur blir del av skolämnen”.