För många blev vinterns rekordkyla för tuff när det handlade om att hålla igång värmekomposten. Kaj Löfvik i Veikars, Korsholm, har lång erfarenhet av att kompostera hushållets bioavfall och han säger att det höll på att bli kritiskt ett tag när vintern var som kallast.
– Det gick ner till noll men det blev inte helt stelt. Jag bökade om, och det gick att röra om materialet. Jag förde ut två pannor med kokande vatten och blandade om med mera strö, säger Löfvik.
Det är inte raketvetenskap
Kaj Löfvik, trädgårdsmästare och hortonom
Varmvatten, strö och kväve är Löfviks bästa tips för att få upp temperaturen i värmekomposten. Strö behövs för att det inte ska bli för vått, gärna effektströ som innehåller kväve. Dessutom är det bra att röra runt för att tillföra syre som behövs för processen. Utan syre stannar processen och massan blir även illaluktande.
– Det är inte raketvetenskap. Naturen sköter om det så att allt biologiskt och organiskt material blir till jord förr eller senare. Men vi vill förstås göra det under kontrollerade förhållanden. Det är viktigt med kunskap, men viktigare är engagemanget – att man tar sig den där tiden.
