En del av artikelns innehåll är möjligtvis inte tillgängligt till exempel med en skärmläsare.
Nu har niondeklassarna sökt till studier på andra stadiet.
Till de svenskspråkiga yrkesskolutbildningarna och gymnasierna fanns det nästan 1 000 fler platser än sökande.
Bara 38 av 161 linjer hade fler förstahandssökande än det fanns nybörjarplatser.
De flesta vill till ett gymnasium, förutom i Österbotten
Ser man på alla svenskspråkiga lockar gymnasiestudier mest: sex av tio hade något av de svenskspråkiga gymnasierna som förstahandsval.
Knappt fyra av tio ville hellre till en yrkesutbildning.
Det finns ändå regionala skillnader. I Österbotten ville över hälften av niondeklassarna hellre studera på yrkesskola.
Allra svårast var det att få en plats på Brändö gymnasiums idrottslinje. Också Tölö gymnasiums bildkonstlinje och Vasa Gymnasiums idrottslinje hade dubbelt fler sökande än platser.
– Jag tror att vi har en bra omgång idrottare här i regionen som vill satsa på en dubbel karriär och jobba målmedvetet inom både idrott och skola, säger Henrik Wennman, idrottskoordinator vid Vasa gymnasium där man bland annat satsar på fotboll och ishockey.
Men alla idrottslinjer är inte likvärdigt populära.
De finländska framgångarna i tennis verkar inte ha påverkat intresset för Hangö gymnasiums tennislinje – med noll ansökningar.
Se var söktrycket var som högst
Av yrkesskollinjerna var Optimas Grundexamen inom el- och automationsbranschen i Jakobstad och Axells Grundexamen inom husteknik i Raseborg populärast.
Visualiseringen visar hur många som hade utbildningslinjen som förstahandsval i förhållande till antalet platser.
El- och automationsbranschen drar i Åboland
I Åboland var grundexamen inom el- och automationsbranschen den populäraste linjen vid yrkesutbildaren Axxell.
– År 2019 hade vi 14 förstahandssökande. På 2020-talet har antalet sökande ökat med det dubbla, säger Joel Mattsson, lärare vid Axxells elutbildning i Pargas.
Enligt honom ger utbildningen en bred kunskap att arbeta inom elbranschen.
– Vi jobbar med allt från högspänningslinjer till laddningsstationer för elbilar. Och så är det ju en skriande brist på elmontörer i dagens läge också.
Behovet av elmontörer har blivit så stort att företagen direkt vänder sig till utbildningarna för att rekrytera utbildad personal.
– Företag har börjat ringa till skolor och begära att få andra årets studerande på läroavtal. Då förstår man hur stor brist det är på personal. Det har jag nog inte varit med om tidigare.
Bra jobbmöjligheter och tradition i Österbotten
I Österbotten har 53 procent av sökande yrkesskola som förstahandsval, medan andelen är 22 procent i Nyland.
Så frågan är vad Österbottens yrkesutbildningar gör rätt när det gäller att locka unga?
Optimas rektor Anna-Lena Forsman menar det är det attraktiva arbetslivet som gör att många söker sig till deras yrkesutbildningar.
– De vet att det finns arbete efter en sådan här utbildning.
I år har inte enbart de tekniska linjerna varit populära, utan Optima har haft bra siffror med förstahandssökande på alla utbildningar, berättar Forsman.
I Österbotten har fler yrkesskolor som förstahandsval, medan gymnasierna är i topp med klar majoritet i Nyland. Vad beror det på?
– Det tror jag är tradition, att vi har ett näringsliv som är riktat mot att du kan gå en andra stadiets yrkesutbildning och få ett bra jobb med bra lön, då betyder det också att den här traditionen genom generationer är ganska stark här.