Nästa år ska Österbottens välfärdsområde spara 44 miljoner euro, och det medför en hel del nedskärningar.
David Pettersson, KD, är lokalpolitiker i Pedersöre och Annica Haldin, SFP, är lokalpolitiker i Jakobstad. Båda är även ledamöter i välfärdsområdets styrelse.
De berättar att de känt till sparplanerna i två år, men att det i början var frågan om en mindre summa.
– För ett år sedan, eller till och med för någon månad sedan, så diskuterade vi något mindre summor, men sedan kom det besked om att det läggs till ytterligare miljoner. Finansieringen styrs av staten och vi får rätta oss enligt vad vi får för ekonomiska förutsättningar, säger Pettersson.
Haldin anser att det borde finnas en möjlighet för partierna att lobba för ekonomin.
– Så att vi åtminstone skulle få en förlängd tid att göra de här förändringarna, för de är nog jättetuffa.
Enligt Institutet för hälsa och välfärd var Österbottens välfärdsområde det område som under år 2023 hade de högsta kostnaderna i förhållande till servicebehovet.
– Det stämmer att vi ligger i överkant när det gäller servicen. Vi har tagit bra hand om vår befolkning och det är någonting vi vill fortsätta med. Men nu borde vi komma ner till samma nivå som i resten av Finland och det är ganska svårt, säger Pettersson.
Malmska sjukhuset är återigen nedläggningshotat
Bland nedskärningarna föreslås bland annat att nattjouren vid Malmska sjukhuset i Jakobstad läggs ner.
Haldin beskriver det som en deja vú-känsla eftersom nattjouren i fråga var hotad också så nyligen som för ett år sedan.
– Riksdagen tog ställning till förslaget om att få fortsätta, men bara en eller två månader senare fanns Malmska på sparlistan igen.
– Det känns bakvänt att man från 2018 har fått kämpa på nationell nivå för att bevara det här och sedan när beslutet får tas lokalt så ska vi helt plötsligt ge upp det man har kämpat för i flera år, säger Pettersson.
Haldin har själv jobbat på Malmska sjukhuset fram till år 2010.
– Jag vet att det är en trygghet för befolkningen att dörren är öppen också nattetid.
Det är kring tio personer på Malmska sjukhusets nattjour per natt, men enligt Pettersson är den här siffran missvisande.
– När man stänger klockan 22 så kan man ha tio patienter i kö som ännu inte har blivit behandlade. De facto så är antalet patienter som behöver vård efter klockan 22 betydligt större än tio.
Pettersson berättar att man kommer att utreda varför Malmska sjukhuset återigen är med på nedskärningslistan. Enligt honom påvisade de ekonomiska konsekvenserna av en stängning i fjol att kostnaderna i stället ökar på ett annat ställe.
– Har det här ändrats under det senaste året? För ifjol var det inte motiverat.
Enligt Pettersson visade beräkningarna ifjol att en stängning av nattjouren på Malmska hade lett till att man skulle bli tvungna att anställa en till läkare i Vasa.
– Ifjol hade Vasa bara två av tio läkare som var deras egna, resten var köptjänster. Det betyder att nyttan ska ha ätits upp av de utökade köptjänsterna. Det här är någonting som vi naturligtvis kommer att ha tjänstemännen att redogöra för.
Hur många väljer Vasa, som ligger 100 kilometer från Jakobstad, framför Karleby?
– Jag skulle tro ungefär noll. Om stängningen av jouren på Malmska blir verklighet så innebär det att vi kommer att söka vård på Soite. Vården finns till för människorna, det är inte människorna som finns till för välfärdsområdena, säger Pettersson.
Kommer det finnas någon läkare nattetid i Jakobstad?
– Nej, det kommer det inte. Den närmaste läkaren inom Österbottens välfärdsområde kommer finnas i Vasa, säger Haldin.
Haldin är övertygad om att Malmska sjukhuset en dag kommer att stänga, men hon anser att det är för tidigt att göra det nu.
– Vi har två allmänmedicinska avdelningar på sjukhuset och patienterna som finns där är inte färdigbehandlade, det är sjuka patienter som vårdas där.
Fler gemenskapsboenden och färre serviceboenden
Förutom Malmska sjukhusets nattjour är också serviceboendet Purmohemmet i Purmo, Pedersöre nedläggningshotat. Pettersson säger att Kristdemokraterna kategoriskt har motsatt sig alla besparingar som drabbar äldre.
– Det har att göra med att vi vet att antalet äldre blir fler och att vi kommer ha enorm ökning. Om man ser på när vårdbehovet uppstår så är det oftast ganska lågt när man är i arbetsför ålder. Men när man blir 75-85 år så ökar det behovet. Vi kan inte godkänna indragningar av platser på serviceboenden över huvud taget.
Pörtehemmet i Närpes och Mariehemmet i Kaskö hotas också av stängning. Kan man vara objektiv i beslutet om vilket hem som ska stängas?
– Ja, det är det som är meningen. Man sitter inte med sitt postnummer i styrelsen, man måste jobba objektivt, säger Haldin.
Hon påpekar ändå att man bäst känner till den egna kommunen och att det är lättare att fatta beslut om att stänga boenden i en annan kommun.
– Man kan inte vara selektiv, man måste se till helheten. Man kan inte prioritera den egna kommunen framom andra. Det är alltid svårt att upprätthålla en likvärdig service i hela området, säger Pettersson.
Även om flera serviceboenden är hotade av nedläggning är planen att skapa fler gemenskapsboenden. Haldin säger att hon tror att gemenskapsboenden är en bra lösning.
Trots att planen är att satsa mer på gemenskapsboenden finns det inte pengar för att bygga nya gemenskapsboenden.
– Det är det här som är det kluriga, och jag kan tycka att förutsatserna är väldigt goda, alltså att äldre ska kunna bo hemma längre och att man ska kunna klara sig med lättare vård. Det är bra och jag tror att de flesta äldre vill bo hemma. Men i något skede kommer väggen emot och då måste man få plats på ett serviceboende, säger Pettersson.
Pettersson beskriver gemenskapsboendena som en dimridå som man lägger ut nationellt.
– Det är inte välfärdsområdet som kommer stå för de största kostnaderna. De flyttas över på antingen den som använder gemenskapsboendet eller på kommunerna, eller vem det än är som kommer att upprätthålla boendet.
– Kommunen har inga pengar, välfärdsområdet har inga pengar och inte har de äldre heller några pengar. Så frågan är att varifrån ska resurserna tas?
Haldin säger att hon ändå tror att österbottningarna kommer få den vård de behöver i framtiden.
– Först sparar vi och sedan satsar vi.
