Under våren och sommaren 2024 fattar HUS-sammanslutningen beslut om vilken vård som ska erbjudas på sjukhusen i Nyland i framtiden, det så kallade servicenätet.
Efter sammanslutningens styrelsemöte den 6 maj står det klart att Lojo sjukhus profil kommer att förändras. I praktiken innebär det bland annat att Lojos förlossningsavdelning ska stänga och de västnyländska föderskorna flyttas i första hand till Jorvs sjukhus i Esbo och Kvinnokliniken i Helsingfors.
Frågan om Lojo bb:s framtid är också aktuell under sammanslutningens styrelsemöten i juni och augusti, där man väljer att förkasta de flesta av kommunernas krav på omprövning.
– Raseborgs stad och stadens invånare är såklart besvikna. För omkring tio år sedan stängde Raseborgs förlossningsavdelning och nu kommer nästa slag i ansiktet. Dessutom anser jag att tidtabellen inte är acceptabel, säger Raseborgs förvaltningschef Thomas Flemmich.
En fråga för förvaltningsdomstolen
Under hösten har frågan om Lojo bb:s öde gått vidare till Helsingfors förvaltningsdomstol. Samtliga kommuner i Västnyland har skickat in välfärdsområdesbesvär där man kräver att beslutet att stänga förlossningsavdelningen i Lojo upphävs och att ärendet ska beredas på nytt. De västnyländska kommunerna kräver också att förvaltningsdomstolen utfärdar ett så kallat verkställighetsförbud vilket innebär att Lojo bb inte får stänga innan domstolen avgjort fallet.
Helsingfors förvaltningsdomstol uppger att man tagit emot sammanlagt sju besvär som berör beslutet att stänga förlossningsavdelningen i Lojo. Hangö, Raseborg, Sjundeå och Lojo har skickat in varsitt besvär, medan Ingå skickat in tre olika besvär till förvaltningsdomstolen.
Frågan om Lojo bb:s vara eller icke vara är ett stort beslut regionalt, konstaterar Ingås förvaltningschef Johan Nilsson.
– Ifall det finns en orsak att ifrågasätta om beslutet fattats på fel sätt ska vi definitivt skicka frågan vidare till förvaltningsdomstolen, fortsätter han.
Jävsfrågan blir central
Ingås besvär fokuserar framför allt på frågan om jäv. Jävsproblematik i välfärdsområdenas beslutsfattande har varit aktuell under våren och i maj avgörs det första fallet i Östra Finlands förvaltningsdomstol. Förvaltningsdomstolen väljer att upphäva Norra Karelens välfärdsområdes beslut om servicestrategi och servicenät på grund av jäv. Motiveringen är att personer som har ledande roller i de kommuner som välfärdsområdet verkar i, har varit med och fattat beslut om hur den framtida vården ska se ut. Däremot förkastar Östra Finlands förvaltningsdomstol kravet om verkställighetsförbud under rättegångsprocessen.
Fallet som avgjordes i Östra Finlands förvaltningsdomstol är i många avseenden snarlikt med det aktuella fallet som förvaltningsdomstolen i Helsingfors nu ska ta ställning till. Det är också delvis på grund av utfallet i Östra Finlands förvaltningsdomstol som HUS-sammanslutningen väljer att ompröva sitt ursprungliga beslut om servicenät på styrelsemötet i juni.
– Men Ingå kommun tycker inte att det räcker att HUS-sammanslutningen korrigerar ett ursprungligt beslut med ett nytt beslut, säger Johan Nilsson.
I sitt besvär till förvaltningsdomstolen kräver Ingå därmed att hela beredningen måste göras om eftersom jäviga personer närvarat när servicenätet behandlats under tidigare styrelsemöten och i HUS-sammanslutningens nämnder. Enligt förvaltningslagen får en jävig person varken delta i eller närvara vid behandlingen av ett ärende.
Om hela beredningen av HUS-servicenät ska göras om måste HUS avgöra hur det ska gå till, säger Johan Nilsson. I Ingås besvär till Helsingfors förvaltningsdomstol konstaterar kommunen att det säkraste sättet att garantera ett objektivt beslutsfattande är att utse ett nytt arbetsutskott eller till och med en ny styrelse för HUS-sammanslutningen.
För att ytterligare komplicera frågan om dubbla roller och jäv anser Ingå också att det är tvivelaktigt ifall medlemmar i välfärdsområdenas styrelser ska anses vara jäviga i HUS-sammanslutningens beslutsfattande.
– HUS-sammanslutningen är en särlösning i Nyland vilket också spelar en roll när vi valde att göra ett välfärdsområdesbesvär till förvaltningsdomstolen. Min uppfattning är att tolkningen om vem som är jävig har ändrats i och med välfärdsreformen, säger Johan Nilsson.
HUS finansieras inte längre av kommunerna. Istället är det Nylands fyra välfärdsområden och Helsingfors stad som tillsammans står för HUS-sammanslutningens kostnader. HUS-sammanslutningen kan alltså i praktiken jämföras med ett affärsverk vars verksamhet inte konkurrerar med den verksamhet Nylands välfärdsområden och Helsingfors stad bedriver. I allmänna frågor borde det då heller inte finnas en intressekonflikt för de politiker som har en dubbelroll i såväl välfärdsområdenas styrelser som HUS-sammanslutningens styrelse, menar Ingå kommun.
HUS håller inte med
I sitt utlåtande till Helsingfors förvaltningsdomstol håller HUS-sammanslutningen inte med om de västnyländska kommunernas krav. HUS-sammanslutningen anser att samtliga besvär ska lämnas utan prövning eller avslås.
Under HUS-sammanslutningens möte i augusti lyfter sammanslutningen ändå fram att särlösningen i Nyland innebär att man inte kan veta hur en del frågor ska lösas innan ett domstolsavgörande. Med tanke på HUS-sammanslutningens verksamhet och svaga ekonomi vill sammanslutningen ändå att beslutet om servicenätet ska verkställas och att frågetecknen kring vem som ska anses jävig inte ska försvåra processen.
Raseborgs förvaltningschef Thomas Flemmich anser ändå att beslutet att stänga Lojo bb redan i december, innan frågan är avgjord i domstol, är fel väg att gå.
– Det här innebär att verksamheten läggs ner innan sammanslutningens ursprungliga beslut vunnit laga kraft. Förvaltningsmässigt ifrågasätter jag det här, säger Flemmich.