PHILADELPHIA, PENNSYLVANIA
För nästan exakt två år sedan meddelade Donald Trump att han vill bli president igen.
Han inledde sin resa tillbaka till Vita huset samtidigt som många i hans parti ville att han skulle försvinna ur det politiska strålkastarljuset.
Trump meddelade om sin comeback dagarna efter mellanårsvalet då de av Trump uppbackade kandidaterna gjorde ett dåligt val. Stormningen av Kapitolium och valförlusten 2020 var dessutom i färskt minne.
Partieliten hade redan börjat planera en framtid med kronprinsen, Florida-guvernören Ron DeSantis, som presidentkandidat.
Två år senare har den uträknade och dömde brottslingen Trump rest sig från askan och tagit en övertygande seger. Han ökade sitt stöd i 90 procent av alla valdistrikt, jämfört med valet 2020. En comeback utan motstycke.
Här är några förklaringar till Trumps historiska seger.
Teflon-Trump
Donald Trump är dömd på 34 punkter för grovt bokföringsbrott, åtalad i tre andra brottmål.
Ytterligare är han dömd i ett civilmål att betala skadestånd för att ha våldtagit och förtalat en kvinna. Han har även ställts inför riksrätt inte bara en gång, utan två gånger.
Men det hade ingen betydelse i presidentvalet.
I ett land där Trump-anhängarna har en enorm misstro mot domstolarna, justitieministeriet och statsapparaten överlag, spelar det ingen roll. Trump lyckades i stället vända sina juridiska problem till sin fördel.
Trumps ”mugshot” (häktningsfoto) blev ikoniskt och hans påståenden om att det hela är en politisk häxjakt orkestrerad av Demokraterna jagade upp hans anhängare.
Också hans kampanjkassa har vuxit efter varje åtal. I synnerhet efter domen i New York kom det in små donationer till ett värde av 50 miljoner dollar på bara ett dygn.
Minns du för övrigt exakt vad Trump dömdes för i New York? Nej?
Det gör inte heller en majoritet av de amerikanska väljarna.
Världens skickligaste kampanjare?
Trump är en mästare på att stjäla medieuppmärksamheten.
En vecka innan valdagen kallade president Joe Biden Trump-anhängarna för skräp i en minst sagt misslyckad intervju. Nästa dag klättrade Donald Trump upp i en sopbil och talade med journalister.
Kamala Harris försökte övertyga väljarna att hon till skillnad från Trump förstår medelklassen eftersom hon som ung jobbade på McDonalds. Då passade Trump på att servera pommes frites på en McDonalds-restaurang i Pennsylvania framför ett tiotal tv-kameror.
Efter mordförsöket i Butler i somras reste han sig upp, knöt näven och ropade ”fight, fight, fight”. Den ikoniska bilden levde vidare. Medan unga män runt om i landet började ropa ”fight” för att visa sitt stöd.
Att Trump tackar Gud för att han överlevde fick evangelisterna att återigen sluta upp bakom honom.
”De äter husdjur”-uttalandet om haitier i Ohio fick hela landet och också internationell media att diskutera invandring i flera veckor.
En röst mot Biden
Den främsta orsaken till att Trump vann är ändå att amerikaner röstade mot den sittande presidenten Joe Biden och hans politik. Inte för Donald Trump.
En majoritet vill tillbaka till tiden före pandemin då kostnaderna var lägre. Den amerikanska ekonomin är i dag urstark – men väljaren känner inte av det.
De höga kostnaderna drabbar alla amerikaner och är ett återkommande samtalsämne också bland mina amerikanska vänner och bekanta i demokratiska Washington DC.
Trumps stöd ökade inte bara i republikanska delstater utan även i liberala demokratiska fästen som New York och Kalifornien.
Harris stod i Bidens skugga
Vicepresidenten Kamala Harris lyckades inte under sin rekordkorta kampanj distansera sig från sin chef Joe Biden.
När Harris i början av sin kampanj fick frågan vad hon skulle ha gjort annorlunda än Biden, kom hon inte på något.
Samtidigt visar väljarundersökningar att bara 40 procent av väljarna ger Bidens presidentskap godkänt.
Det är svårt att vinna ett val samtidigt som man i väljarnas ögon representerar en fortsättning på något de ogillar.
Harris talade om att stärka medelklassen. Trumps enkla budskap på valaffischerna gick bättre hem bland väljarna.
Förtroendet för Trumps ekonomiska politik var stort bland flera väljargrupper, som den vita arbetarklassen och även konservativa latinoväljare och svarta.
Gräsrotskampanjen gav inte utdelning
Också valarbetare i Kamala Harris gräsrotskampanj hade svårt att läsa rummet.
Jag har besökt flera av Harris kampanjkontor som tillfälligt öppnats runt om i vågmästarstaterna.
I kontoren har jag mött liberala valarbetare iklädda Patagonia-fleecar som under några veckor flyttat till en liten ort från New York City eller Washington DC.
De lyssnar på den nationella public service radiostationen NPR och suckar över Trumps retorik och pratar om hotet mot demokratin.
Men väljarna på gatan tänker inte i samma banor. Det har svårt att oroa sig över demokratins framtid när pengarna inte räcker till för att få vardagen att gå ihop.
Syndabocken Biden
Joe Biden blev vald på premissen att besegra Trump och sitta i Vita huset i en valperiod. Han var en kompromiss till en mera bestående demokratisk lösning.
Men Biden fattade tycke att vara världens mäktigaste person. Samtidigt åldrades han mycket under åren i Vita huset.
För ett år sedan höjdes röster om att han borde stiga åt sidan. Biden ville inte och uppmanade istället kritikerna att utmana honom i primärvalet. Ingen tungviktare gjorde det.
Att besegra en sittande president i ett primärval är svårt, om inte omöjligt. Pengar och partielitens åsikt väger tungt.
Demokraterna var inte heller ivriga på ett primärval som de befarade kunde skapa splittring i partiet eller föra partiet vänsterut.
Biden kastade till slut in handduken, men det skedde bara tre månader före valdagen. Partiet enades snabbt kring Kamala Harris. Men hon tog aldrig avstånd från Biden.
Istället använde hon de sista avgörande veckorna till att attackera Trump. Men väljarna vet redan allt de behöver veta om Trump.
Däremot vill väljarna veta hur Kamala Harris skiljer sig från Bidens, det fick de aldrig.
Trump lovade förändring. Och förändring blir det.