Till slut var beslutet oundvikligt. Efter att ha åkt på förlust efter förlust under Nations League-hösten tvingades förbundet svälja stoltheten och sparka Markku Kanerva, vars kontrakt man förlängt så sent som i somras.
Nu siktar man på att ha en ny förbundskapten klar senast i mitten av januari.
Det mest frekventa namnet i spekulationerna är Jani Honkavaara, som assisterat Kanerva under det senaste halvåret. Dessutom lotsade han i höst KuPS till FM-guld, laget som Bollförbundets ordförande Ari Lahti basar över.
Men Honkavaara är ett hett namn på marknaden, och uppges ha Djurgårdens ögon på sig. Andra inhemska alternativ som lyfts fram är U21-succélotsen Mika Lehkosuo, samt tidigare HJK-tränaren Toni Koskela.
Budgeten begränsar
Samtidigt finns också möjligheten att fiska i utländska vatten. Förbundsbasen Lahti har slagit fast att förbundskaptensposten är eftertraktad – samtidigt som de ekonomiska realiteterna gör sitt.
Baserat på de senaste skatteuppgifterna har Kanervas årslön legat på en nivå kring 200 000 euro. Att efterträdaren skulle tjäna ungefär samma summa är ingen vågad gissning, i och med att förbundet inte badar i pengar.
Det sätter sina begränsningar då det kommer till utländska alternativ. Yle Urheilus genomgång visar att förra sommarens EM-länder betalade sina tränare sjusiffriga löner, och också i Norge och Sverige var förbundskaptensuppdraget klart mer lukrativt.
Ifall man väljer att satsa utländskt skulle valet sannolikt falla på en nordisk tränare, förutspår fotbollsagenten Sami Salonen för Yle Urheilu.
Enligt honom finns det främst två alternativ som kunde vara aktuella. Antingen ett ungt namn som är på frammarsch, eller så ett garvat namn som vill ha något annat än den hektiska klubblagsvardagen.
– Lönen som förbundet kan erbjuda är ett stort problem. I den norska ligan tjänar tränarna till exempel klart över 300 000 euro, och i större serier är summorna ännu större. Det här begränsar antalet kandidater betydligt, säger Salonen.
Är sportchefen rätt man på rätt plats?
Förbundet sade sig ha granskat marknaden redan i somras, innan man föll för att förlänga med Kanerva. Någon slags lista på kandidater torde alltså finnas.
Förbundet har betonat att man har nycklarna som behövs för att lyckas med tränarjakten. Agenten Daniel Minovgidis tvivlar ändå på att alla tänkbara kandidater nåtts av den tillgängliga posten.
– Att rekrytera en förbundskapten är helt annat än att hitta en tränare för ett klubblag, dit agenter och tränare som känner beslutsfattarna är i direkt kontakt, menar agenten, som bland annat representerar Toni Koskela.
– Den största frågan är vem som är personen i förbundet som ska kontaktas. Vem ska man skicka sin ansökan till? Jag är säker på att flera duktiga tränare inte vet om den här möjligheten.
En anonym källa till Yle Urheilu som verkar i branschen är ännu hårdare i sin dom. Frågan som lyfts fram är ifall förbundets sportchef Aki Hyryläinen har utlandskontakterna som krävs.
– Jag skrattar åt dem som säger att Aki Hyryläinen har goda kontakter för den här uppgiften. Vad har han för meriter? Han har varit headhunter i Finland och hjälptränare för HJK:s D-juniorer.
– Nu har han jobbat för Bollförbundet ett tag – hur i hela fridens namn skulle han plötsligt ha fått så heltäckande kontakter från ingenstans så att han blivit känd bland folk? frågar sig källan.
Fotbollsfolket som Yle Urheilu talat med är ense om att en inhemsk tränare vore naturligare.
– Sammanhållningen är en av våra stora styrkor som finländare och det är något som jag tycker att en finländsk tränare är bättre på att förvalta. Det är inte sagt att en utländsk tränare skulle lyckas med det.