Ön Jurmo i Åbolands skärgård har problem med sitt toalettavfall, eftersom mängden besökare är så stor att avfallet från torrtoaletterna inte hinner förmultna. Det gör att jorden blir så näringsrik att den riskerar ändra på Jurmos unika natur.
En annan ö i ytterskärgården som också har en karg och bergig natur är fyrön Bengtskär. Nora Wilson, som är företagare på Bengtskär, tycker att ön i dag har ett fungerande system för toalettavfall och avloppsvatten.
– Våra dagsgäster använder i huvudsak våra utetoaletter. Avloppsvattnet som kommer från våra inomhustoaletter och diskvattnet går till ett biologiskt reningsverk på ön. Men inomhustoaletterna används endast av våra hotellgäster, så det blir inte så stora volymer, säger Wilson.
Kostnaderna täcks med en besöksavgift
Utetoaletterna på Bengtskär har funnits sedan 90-talet och sköts numera av företagarna själva. Toaletterna är urinseparerande och det är endast det fasta avfallet som töms. Tömningen sköts av en privat företagare som tömmer den med en slambil ungefär en gång per turismsäsong.
Alla besökare som besöker Bengtskär betalar en besöksavgift som går till att underhålla fyren och i det ingår också hanteringen av avlopps- och toalettavfallet på ön. Även om systemet i dag fungerar bra, medger Wilson att det tog sin tid att komma fram till nuvarande system.
– Det här är en väldigt viktig fråga att lösa på en så här liten ö. Då vi skaffade det nya reningsverket för några år sedan, läste vi mycket på om vad det lönar sig att skaffa och hur det ska dimensioneras rätt. Men sedan dess har det fungerat ganska bra, säger Wilson.
”Då de flesta kommer hit med turbåtar blir det en naturlig begränsning”
Bengtskärs turismsäsong varar från maj till september och ön har ungefär 12 000 besökare varje år. Bengtskär har ingen gästhamn och bryggorna är i första hand reserverade för turbåts-, taxibåts- och servicetrafik, men vid lugnt väder kan privata båtar med tillstånd förtöja vid klipporna under dagtid. Övernattning är endast tillåten på fyrens hotell.
– Eftersom de flesta kommer hit med turbåtar blir det en naturlig begräsning, då turbåtarna är fullbokade är det fullt. Dagsgästerna är oftast här bara ett par timmar, så de hinner inte använda vatten och toaletterna så mycket, säger Wilson.
”Det är möjligt att vi i framtiden måste flytta eller stänga något utedass”
En stor del av öarna i Åbolands skärgård hör till Skärgårdshavets nationalpark, som förvaltas av Forststyrelsen. I Skärgårdshavets nationalpark finns 14 besöksmål som har åtminstone ett utedass, men på många av öarna finns det flera dass.
Mikael Nordström, handläggningsdirektör vid Forststyrelsen, medger att toalettavfall är ett svårlöst problem för de öar som har många besökare.
– På många av öarna är besökarantalet relativt måttligt, men sedan har vi ställen dit det kommer mycket besökare, speciellt under en kort tidsperiod under sommaren. Trenden visar också att besökarantalet stiger sakta men säkert, säger Nordström.
På en del av öarna i skärgården finns komposterande utedass. Det betyder att avfallet komposteras i en efterkomposteringsbehållare i ungefär ett år och efter det placeras kompostavfallet på ett lämpligt ställe intill toaletten. Men det här systemet fungerar inte på alla öar.
– Ju kargare det är, desto svårare är det att hitta ett lämpligt ställe för kompostavfallet. Det är möjligt att vi i framtiden måste flytta eller stänga något utedass i ytterskärgården. Att transportera bort avfallet är inte heller vettigt, varken ur en ekonomisk eller ur en miljömässig synvinkel, säger Nordström.
Av de öar som Forststyrelsens förvaltar är det endast på Örö som avfallet i dag transporteras bort från ön.
– På Örö kan tankbilen ta iland och belastningen är också så stor att det inte är möjligt att kompostera avfallet på ön, konstaterar Nordström.
”Olika aktörer borde hitta en lösning tillsammans”
På Jurmo har nationalparken ett tältområde mittemot hamnen. Vid tältområdet finns ett utedass, men de dass som har den största belastningen är de som finns vid gästhamnen och som utöver båtgäster även används mycket av dagsbesökarna.
– Olika aktörer borde fundera tillsammans för att hitta en lösning och kanske utveckla nya metoder för hur kompostavfallet hanteras. Det är inte vettigt att köra bort det, men det är kanske det sista alternativet om det är svårt att lösa på annat sätt, säger Nordström.
Nordström konstaterar att toalettavfallet är ett problem på flera håll i Finland och nya metoder för att lösa problemen utvecklas hela tiden.
– På vissa ställen i Lappland med känslig natur har vi gått in för urinseparerande toaletter, där vi kör bort urinen och endast komposterar det fasta avfallet. Det fungerar bra där, säger Nordström.
Besöksavgift inte aktuell
Nordström konstaterar också att en utmaning, då många olika aktörer verkar på ett område, är också vem som ska ta ansvar för att hitta en lösning och vem ska betala då alla organisationer har begränsade resurser. Nordström tror ändå inte att en besöksavgift är rätt väg att gå.
– Vi har en princip i Finland att det är gratis att besöka naturen och våra nationalparker, så någon besöksavgift tror jag inte att är aktuell. Däremot håller vi på att utreda om det finns andra möjligheter att på frivillig basis bidra, men det är ännu under planering, säger Nordström.
