7-åriga Nine Koivunen borde ha inlett skolgången på hösten i fjol, men det ville hon inte.
Nine hade många kompisar, men hade svårt att göra uppgifter. Enligt Nines mamma Jånna Koivunen hittade Nine på olika ursäkter för att undvika uppgifterna. Den tvåspråkiga flickan hade också problem med språkutvecklingen.
Familjen som bor i Åbos grannkommun S:t Karins bestämde sig för att ansöka om uppskov med skolstarten. Det rekommenderade man också från förskolan.
Beslut om att skjuta upp skolstarten baserar sig alltid på expertbedömningar.
För att kunna beviljas uppskov måste Nine genomgå neuropsykologiska undersökningar. Hon fick ingen diagnos, men en psykolog ansåg att det skulle vara bra för Nine att inleda sin skolgång senare. Hon stannade kvar i förskolan i ett år till.
Går emot barnets rättigheter
Undervisnings- och kulturministeriet vill ändå förbjuda uppskov av skolstarten i framtiden.
Ministeriet har förberett en reform av den grundläggande utbildningen som skulle innebära att man inte kan skjuta upp skolstarten. Om reformen godkänns skulle den träda i kraft hösten 2026. Reformen ska ännu behandlas i riksdagen.
Enligt regeringsråd Marjaana Larpa grundar sig reformen på tanken att varje barn har rätt att delta i den grundläggande utbildningen som en del av den egna åldersgruppen och att barnen måste få tillräckligt med stöd i skolgången.
Med hjälp av lagreformen vill man också sätta fart på barnens skolstig. Fler elever skulle sannolikt fullgöra läroplikten om de fick den grundläggande utbildningen då de fortfarande är under 17 år gamla.
– Elever skulle också kunna repetera innehållet på en årskurs, eftersom det inte längre skulle finnas en liknande press på att slutföra den grundläggande utbildningen på grund av att man inlett skolgången senare, förklarar Larpa.
Läroplikten för den grundläggande utbildningen för barn upphör när eleven fyller 17 år. Efter det kan den grundläggande utbildningen slutföras till exempel inom den grundläggande utbildningen för vuxna.
Enligt Larpa erbjuder den grundläggande utbildningen för vuxna inte samma stöd för inlärning som den grundläggande utbildningen för barn.
I Finland kan elever också gå skola i snabbare takt och hoppa över årskurser. Det här föreslår man ingen ändring på.
Professor i barnpsykiatri kritisk till lagreformen
André Sourander som är professor i barnpsykiatri vid Åbo universitet tycker att lagreformen är oroväckande. Enligt Sourander borde man tvärtom ha mer flexibilitet i att inleda skolgången.
– När barn är 7–8 år gamla har de inte ännu hunnit leva ett långt liv. Redan ett år är betydelsefullt i den åldern. Barns kognitiva förmågor varierar och jämnas ut senare, men vissa barn har stor nytta av att senarelägga skolstarten, säger Sourander.
I Finland får tiotals barn tillstånd att skjuta upp skolstarten årligen. Yles enkät visar att det till exempel i Helsingfors och Tammerfors fattats 30–40 beslut om uppskov per år, och färre än 10 beslut per år i Åbo, Björneborg och Jyväskylä. Flest beslut om uppskov av skolstart har fattats i Uleåborg: närmare 89 stycken.
Enligt kommunerna beror det här vanligtvis på fördröjning eller omognad i barnets utveckling. Ibland ansöker man om att skjuta upp skolstarten till exempel på grund av att barnet har en allvarlig sjukdom.
”Vi borde vara oroade över överdiagnostisering”
Det är nästan två gånger mer sannolikt att ett barn som är född i slutet av året får en adhd-diagnos i Finland, jämfört med ett barn som är född i början av året.
Professor André Sourander berättar att en liknande skillnad inte har märkts av i Danmark, där största delen av de barn som är födda i oktober–december skjuter upp skolstarten med ett år.
Enligt Sourander kan barnens individuella utveckling ibland i onödan tolkas som problem med uppmärksamhet och hyperaktivitet, det vill säga adhd.
– En del barn är omogna på grund av ålder. Det är inte alltid befogat att man löser det här med medicinering. Finland toppar redan nu statistiken när det gäller användningen av adhd-medicin i hela världen, påpekar Sourander.
Enligt Sourander borde man vara oroad över överdiagnostisering. Ofta äter man adhd-medicin i flera år och barn borde inte medicineras i onödan.
– När man i skolhälsovården funderar på om man behöver göra något för att hjälpa ett barn måste man också bedöma om det verkligen handlar om adhd som behöver medicineras, eller om något annat som främst är kopplat till barnets omognad, säger Sourander.
För Nine var det rätt lösning att flytta fram skolstarten
Nine Koivunen som fyller åtta år i oktober började skolan i höst. Hon får smågruppsundervisning, men deltar också i den ordinarie undervisningen i skolan.
Nu tycker hon att uppgifterna är lätta, men mest tycker hon ändå om rasterna. Nine verkar inte bry sig om att hennes vänner började skolan ett år tidigare än hon.
– Det spelar ingen roll, skrattar hon.
Ännu för ett år sedan undrade Jånna Koivunen vad det var för fel på hennes barn när skolan inte intresserade henne.
– Jag var säker på att hon hade add, adhd eller kanske Aspergers, men på ett år har hon blivit en helt annan tjej. Nu tänker jag att det kanske inte alls handlade om någon neuropsykiatrisk störning, utan om att hon ännu inte var redo för skolan.
Artikeln är en bearbetad översättning av Yle Uutisets artiklar Lokakuussa syntynyt Nine Koivunen meni kouluun vuotta myöhemmin kuin kaverit – tämä mahdollisuus halutaan estää och Loppuvuonna syntyneet ovat koulun alkaessa altavastaajia – ratkaisua haetaan lääkityksestä, vaikka aika voisi auttaa skrivna av Heinimaija Hirvonen. Översättningen har gjorts av Maria Lammassaari.