Byggandet av ett nytt hyreshus påbörjades i Åbo – 400 gravar hittades på platsen

Nya hus byggs ovanpå gamla gravar, särskilt i gamla städer. Respekt för de döda är viktigt i dessa situationer, enligt både arkeolog och biskopen i Åbo.

En man i reflexväst står vid en stenhög på gården till ett höghus.
På sluttningen vid Kakola pågår markarbeten för ett nytt hyreshus, och arkeologen Kari Uotila och hans team har kallats in för att undersöka platsen. Bild: Lassi Lähteenmäki / Yle

Hundratals gamla gravar har upptäckts på sluttningarna av Kakola, ett stenkast från Åbo slott. På sluttningen pågår markarbeten för ett nytt hyreshus, och arkeologen Kari Uotila och hans team har kallats in för att undersöka platsen.

Uotila hade förväntat sig att gravar skulle kunna finnas på flera nivåer, vilket visade sig stämma. Överraskande nog hittades gravar även högre upp, i en sandigare del av sluttningen på Kakolas högsta klippa.

Totalt kommer omkring 400 gravar att grävas ut från platsen under hösten. Kvarlevorna kommer att återställas och senare flyttas till en ny viloplats på en välsignad kyrkogård.

Enligt Uotila är det arkeologens uppgift att utföra arbetet med omsorg och respekt.

Detaljerna på platsen visar att tomten på kullen vid Kakola har varit bebodd under lång tid.

Arkeolog Kari Uotila i keps står vid en utgrävning.
Arkeologiska arbeten på den gamla kyrkogården måste utföras varsamt och med respekt, understryker arkeolog Kari Uotila. Bild: Lassi Lähteenmäki / Yle

Uotila, som har lett stora utgrävningar både i Åbo och i hela Finland under flera årtionden, vet att liknande fynd kan uppstå i gamla städer när gamla bostadsområden planeras och byggs om.

År 1675 grundades ett fattighus på Kakolas sluttning längs Slottsgatan, och bredvid det byggdes en kyrka tillägnad S:t Mikael. Kyrkan var i drift i över hundra år innan den såldes på auktion för att rivas. Kyrkan omgärdades av en kyrkogård som nu har sjunkit ner i sanden.

När upphör en kyrkogård att vara välsignad jord?

Gravfrid är en viktig och känslosam fråga för många finländare. En intressant fråga är när en kyrkogård upphör att vara välsignad jord.

– När kyrkogårdens kännetecken, såsom en kyrkogårdsmur, ett staket eller kors eller liknande som förknippas med en begravning har försvunnit, säger arkeolog Kari Uotila.

Enligt Uotila gäller samma sak om området används för bostads- eller jordbruksändamål.

Med tiden försvinner förekomsten av en kyrkogård från vardagliga register, även om den finns i historiska källor.

Arkeologiska arbeten på den gamla kyrkogården måste utföras varsamt och med respekt, understryker Uotila.

Biskopen betonar respekt för de gamla gravarna

Åbos biskop Mari Leppänen förstår att byggande i stadsområden ibland innebär att man bygger ovanpå gamla kyrkogårdar, men hon betonar att gravarna ändå måste behandlas med respekt.

– Detta måste beaktas i alla skeden av processen, inklusive beslutsfattande och planering, säger Leppänen.

Så har också varit fallet med den nu aktuella byggplatsen vid Kakola, påpekar Jukka Koskelainen, planeringsarkitekt vid Åbo stad.

– Kyrkan och den omgivande kyrkogården på platsen har varit kända av museimyndigheterna och har uppmärksammats av planeringsmyndigheterna redan i början av projektet, säger Koskelainen.

Bitar av lergods i och ovanpå jordmassor vid en arkeologisk utgrävning i Åbo.
Detaljer från utgrävningarna visar att det funnits bosättning vid platsen redan länge. Bild: Lassi Lähteenmäki / Yle

Han påpekar att gravarna på Kakolas sluttning är från 1800-talet eller äldre, vilket innebär att det inte finns några anhöriga kvar. De avlidna är anonyma.

Biskop Mari Leppänen menar att detta inte minskar de begravdas värde.

– Vi existerar för att de gjorde det. Vi tillhör samma grupp som generationerna före oss, säger Leppänen.

Artikeln är en översättning artikeln Turussa alettiin rakentaa uutta kerrostaloa – tontilta löytyi 400 vainajaa, skriven av Lassi Lähteenmäki.